Bo Fjällströms replik i Dagens Nyheter; ”Gudstro lika förnuftig som vetenskap”

Vår skribent Bo Fjällström har fått en replik publicerad i Dagens Nyheter (16/5) på frågan om Gud och vetenskapen. Här kan du läsa den med länkar till tidigare inlägg.

I en insändare i DN (3 maj 2020) skriver Merzek Botros:
”Sekulära svenskar hyser sin tilltro till vetenskapen, inte Gud. De tror att vi är rationella varelser som inte behöver Gud längre.”Många som bekänner sig till vetenskapen utgår från att det är självklart att Gud inte finns samt att Bibeln är en sagobok. Ibland begär man vetenskapliga bevis för Guds existens, vilket man vet inte är möjligt. Men sedan fallerar den vetenskapliga stringensen.
Eftersom man inte kan bevisa Guds existens med vetenskapliga metoder kan man inte heller bevisa motsatsen. Att utgå från att Gud inte finns är därmed inget objektivt vetenskapligt förhållningssätt. Det är ett val man gör utifrån preferenser som inte kan verifieras vetenskapligt.

Bibeln var tidig med utsagor som vetenskapen kommit till
insikt om långt senare. Hur förklarar man det? Några exempel:

Vindens kretslopp:
Pred 1:6, Vinden blåser mot söder och vänder mot norr, den
vänder och vänder och börjar sitt kretslopp på nytt.

Jorden som ett fritt svävande klot:
Job 26:7, Han spänner ut himlen i norr över det tomma, han
hänger upp jorden på intet.
Jes 40:22, För honom som tronar över jordens rund är dess
invånare som gräshoppor. Han breder ut himlen som ett flor,
spänner ut den som ett tält att bo under.

Vattnets kretslopp:
Jes 55:10, Liksom regnet och snön faller från himlen och inte
återvänder dit, förrän det har vattnat jorden och gjort den
fruktbar och ger säd till att så och bröd till att äta.
Pred 1:7, Alla floder rinner ut i havet, men havet blir aldrig fullt.
Dit floderna runnit förut, rinner de igen.

Hygienregler:
3 Mos 15:7, Den som rör vid den sjukes kropp ska tvätta sina
kläder och bada i vatten och vara oren ända till kvällen.
5 Mos 23:14, Tillsammans med andra redskap ska du ha en
pinne, och när du vill sätta dig där ute ska du med den gräva en
grop och sedan täcka över din avföring.

De nyaste av ovan citerade bibelord härrör från cirka år 700
före Kristus. Inte förrän 1847 bevisade Ignaz Semmelweis nyttan
av att tvätta händerna innan man gick från en obduktion till en
förlossning.

I ett svar (8 maj) på insändaren skriver Mats Bjur att frågan om
universums ursprung kvarstår. Vi lever i en tillvaro där vi tar för
givet att allt som händer har en orsak. Den fysikaliska lag som
kallas energiprincipen säger att energi varken kan skapas eller
förintas, den kan bara omvandlas

Om Gud inte finns blir de enda möjliga alternativen att energin
funnits i evigheters evighet eller att den uppstått som en verkan
utan orsak. Inget av alternativen är vetenskapligt
tillfredsställande.

Båda innebär att vår lagbundna tillvaro började som en verkan
utan orsak. Varför skulle detta vara en förnuftigare utgångspunkt
än att Gud finns?

Bo Fjällström, Luleå

Publicerat i Debatt, Tro och Vetande | 1 kommentar

INLÄGG 3 AV FLERA: CONCORD I KONTEXT OCH FUNKTION

1.Hur kom man med i CONCORD? Genomtänkt, känt och transparent?

I första inlägget (http://178.62.71.187/?p=5913 )skrev jag:
”Att få reda hur länge nedanstående organisationer varit medlemmar i CONCORD låter sig inte göras, men av allt att döma har de flesta varit med minst 5 år.”.

15 augusti 2019 skickade jag nämligen dessa frågor till SKR och SMR:

1 Hur länge har SKR/SMR varit med i CONCORD?

2 Hur förankrades beslutet bland SKR:s/SMR:s medlemsorganisationer?

16 augusti fick jag följande svar:

”Tack för din fråga om Concord som jag fick vidarebefordrar till mig eftersom jag sitter i en av deras arbetsgrupper. Jag har inte arbetat så länge på SKR men vad jag förstår har detta samarbete påbörjats relativt nyligen, för ca 5 år sedan. Just nu har jag inte något svar på hur beslutet förankrades men den frågan ska jag ta med mig. …”

SKR har alltså varit med ca. 5 år. Fråga 2 har varken SKR eller SMR besvarat.

SMR har skickat ett mejl och bl.a. informerat om att CONCORD Sverige också koordinerar debattartiklar i svensk media om utvecklingspolitik. Dessa artiklar förankras och skrivs i samråd med de medlemsorganisationer som vill vara med i den aktuella frågan. De deltagande organisationerna skriver under med eget organisationsnamn och företrädare.
Ett exempel är detta debattinlägg https://www.skr.org/skr-pa-aftonbladet-debatt-sverige-bidrar-till-tortyr-och-slavhandel-i-libyen/ som avslutas med: ”Under samordning av CONCORD Sverige”. Ytterligare ett exempel är ”Barometern 2018”, en rapport som 28 av organisationerna tagit fram under samordning av CONCORD (som fått 2 nya medlemmar  (https://concord.se/71-blir-73-organisationer)sedan förra inlägget).(https://concord.se/wp-content/uploads/2018/05/barometer-2018.pdf )

-Det är förstås inte enbart statens värderingar som styr de bidragstagande organisationernas verksamhet. De styrs även av ”inomkyrkliga” dokument, som t.ex. Charta Oecumenica,  https://www.svenskakyrkan.se/filer/Charta%20Oecumenica.pdf 2001, och Tillsammans för livet, https://www.skr.org/wp-content/uploads/2013/11/tillsammans_for_livet.pdf 2013. Bakom dessa dokument står Kyrkornas Världsråd.

Undertecknandet av dokumentet i Strassburg 2001

 

I inledningen av Charta Oecumenica kan man bl.a. läsa att:

Det är en glädje för oss att kunna presentera den svenska översättningen av Charta Oecumenica som nr 1 i Sveriges Kristna Råds nya skriftserie. ”

”Översättningen har godkänts av SKRs styrelse, som också beslutat anta Charta Oecumenica som arbetsdokument för SKR.”

Nu vill vi överlämna den svenska texten till kyrkor och samfund, lokala ekumeniska råd och enskilda församlingar för att ”omsätta den var och en i sitt eget sammanhang” som rekommendationen från Strasbourg lyder.”

Det bygger på att den som får denna skrift i sin hand inte behåller den för sig själv utan tar den som anledning till gränsöverskridande kontakter och samtal, var och en på sin ort”

”I denna anda antar vi denna Charta som en gemensam förpliktelse till dialog och samarbete. Den beskriver grundläggande ekumeniska uppgifter och en rad riktlinjer och förpliktelser som följer av dessa. Den är till för att främja en ekumenisk kultur av dialog och samarbete på alla nivåer av kyrkligt liv och för att ange bindande normer för detta. Den har ändå inte karaktären av dogmatiskt lärodokument eller kyrkorättslig lagtext. Dess auktoritet kommer ur den förpliktelse de europeiska kyrkorna och ekumeniska organisationerna själva ålägger sig.”

På SKR:s hemsida (  https://concord.se/wp-content/uploads/2018/05/barometer-2018.pdf ) sägs att: ”Tanken med Charta Oecumenica är att den ska användas som ett redskap för samtal. Den är inget färdigt dokument utan kan ständigt förändras och förbättras på den väg kyrkorna vandrar tillsammans!”

  • 2. Kommentarer och diskussion:

Innehållet kan verka motsägelsefullt. Charta Oecumenica är ett ”arbetsdokument” som ”beskriver grundläggande ekumeniska uppgifter och en rad riktlinjer och förpliktelser som följer av dessa”. Det är till för att ange bindande normer för främjande av en ekumenisk kultur av dialog och samarbete på alla nivåer av kyrkligt liv.

Samtidigt har Charta Oecumenica” ändå inte karaktären av dogmatiskt lärodokument eller kyrkorättslig lagtext” utan får sin auktoritet ur ”den förpliktelse de europeiska kyrkorna och ekumeniska organisationerna själva ålägger sig”.

Charta Oecumenica är alltså ett förändringsbart arbetsdokument, tänkt att användas som ett redskap för samtal. Samtidigt innehåller det riktlinjer, förpliktelser och anger bindande normer.
Det verkar motsägelsefullt!

Är Charta Oecumenica:s värderingar samma som församlingarnas värderingar? Om inte, kommer Charta Oecumenica att förändras av församlingarnas värderingar eller kommer församlingarna att förändras av Charta Oecumenica:s värderingar?

3. “Löftena kunna ej svika” eller är de till för att svikas?

Dokumentet består av 12 punkter. Varje punkt avslutas med en förbindelse! Exempelvis:

Punkt 2
Vi förbinder oss
– att samråda och träffa överenskommelser med de andra kyrkorna om våra initiativ till evangelisation, för att undvika såväl skadlig konkurrens som risken för förnyad splittring,”

I en artikel i Dagen 2011 – tyvärr bakom betalvägg ( https://www.dagen.se/pingstledarna-nojda-med-historisk-romresa-1.128849?paywall=true&paywall=expired ) – konstateras att: ”Det vi i Pingst räknar som evangelisation betraktar många katoliker som proselytism, om den riktar sig till sådana som är födda som katoliker, förklarar Olof Djurfeldt”.
Vad hade blivit av pingstväckelsen i Sydamerika om Daniel Berg och Gunnar Vingren försökt träffa en överenskommelse med den största kyrkan, den kyrka som hävdar att andra kristna kyrkor ( https://www.katekesen.se/index.htm?kkk811-.htm#834  ) inte helt och fullt är Kristi kyrka och att andra kyrkor får sin kraft från den sanning och fullhet som Kristus anförtrott den katolska kyrkan? ( https://www.katekesen.se/index.htm?kkk811-.htm#819 )

Punkt 7

– att överlägga med varandra om målen för vårt sociala ansvarstagande och dess innehåll, och att så långt som möjligt gemensamt hävda kyrkornas angelägenheter och visioner gentemot de sekulära europeiska institutionerna,”

Vilken förpliktelse ålägger då SKR sig själv och sina medlemsorganisationer – med andra ord – vilken auktoritet ger man Charta Oecumenica?

Stefan Swärd som under lång tid verkat inom svensk ekumenik ger en inblick. (https://www.stefansward.se/2020/02/22/nu-forsvarar-jag-svenska-pingstrorelsen-och-daniel-alm-mot-kritiken-fran-lars-enarson/ )

I bloggen, under punkt 4, skriver han:
”Dokumentet Charta Ecumenica existerar ju, men att det påverkar svenska frikyrkosamfundens inriktning är helt grundlöst. Jag har aldrig varit med i ett möte då detta dokument har diskuterats och då har jag varit med på ett oändligt antal möten i svensk ekumenik.”

Under punkt 8:
”Det stämmer inte att Charta Oecumenica är något tungt och vägledande dokument. Har aldrig varit med om att det har pratats om detta dokument vid något tillfälle. Det får gärna styrelseledamöter i SKR bekräfta och komplettera. Att det skulle ha en påverkan på faktiska verksamheten i Pingst, EFK, Frälsningsarmén m.m. finns det inte någon som helst grund för.”

SKR:s skriftliga bejakande av Charta Oecumenica och den obefintliga tillämpningen av dess innehåll kan tyckas motsägelsefullt!

  • 4. Lite om skriften “Tillsammans för livet”

”Tillsammans för livet” är ett dokument om mission och evangelisation som SKR och SMR gjort till sitt eget. Det innehåller 112 punkter.( https://www.skr.org/wp-content/uploads/2013/11/tillsammans_for_livet.pdf )

Punkt 11 säger att: ”Detta dokument, som växt fram genom arbetet inom CWME, lyfter fram några centrala utvecklingslinjer i förståelsen av den heliga Andens mission inom den treenige Gudens mission (missio Dei).”

Siffrorna i nedanstående citat anger punkterna i dokumentet. Observera att citaten inte är hela texterna! De är utdrag från – i de flesta fall – längre texter under respektive punkt!

Kyrkans uppdrag och fokus framgår i dessa punkter.

1:
”Vi tror på den treenige Guden: skaparen, frälsaren och upprätthållaren av allt liv. Gud skapade oikoumene till sin avbild och verkar ständigt i världen för att bejaka och skydda livet. Vi tror på Jesus Kristus: världens liv och Guds kärlek inkarnerad för världen (Joh 3:16). Att bekräfta livet i all dess fullhet är Jesu Kristi främsta angelägenhet och uppdrag (Joh 10:10).
Vi tror på Gud, den heliga Anden: livgivaren, som upprätthåller, ger kraft och förnyar hela skapelsen (1 Mos2:7, Joh 3:8). Att förneka livet är att avvisa livets Gud. Gud bjuder oss att delta i den treenige Gudens livgivande mission och ger oss kraft att vittna om visionen om liv i överflöd för alla i en ny himmel och en ny jord. Hur och var urskiljer vi Guds livgivande arbete som gör oss redo att delta i Guds mission idag?”

2:

”Kyrkans uppdrag är att lovsjunga livet och att med den heliga Andens kraft stå emot och förvandla alla destruktiva krafter som hotar livet.”

19:
”Vi är därför kallade att röra oss bortom ett snävt människocentrerat synsätt för att istället omfamna mission som ger uttryck för vår försonade relation med allt skapat liv.”

20:

”Det finns redan en positiv rörelse i våra kyrkor för mission som sätter skapelsen i centrum genom kampanjer för ekologisk rättvisa, en mer uthållig livsstil och utvecklandet av en andlighet med respekt för jorden.”

22:

”Vi tenderar att förstå och praktisera mission som något som görs av medmänsklighet för andra. Istället kan människor delta i gemenskap med alla i skapelsen i lovsången till Skaparens verk.”

  • 5. Hur stämmer ståndpunkterna i “Tillsammans för livet” med det som Bibeln har att ge?

Dessa (ovanstående) punkter framstår som en aning motsägelsefulla i förhållande Bibeln. Rom 1:25 säger att:

”De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen.”

Rom 15:9-11 visar på ett annat fokus för vår dyrkan och lovsång, nämligen Skaparen i stället för det skapade:
”och hedningarna har fått prisa Gud för hans barmhärtighet. Det står ju skrivet: Därför skall jag prisa dig bland hedningarna, och ditt namn skall jag lovsjunga. Vidare heter det: Gläd er, ni hedningar, tillsammans med hans folk. Och en annan gång: Lova Herren, alla hedningar, lovsjung honom, alla folk.”

Jesus säger att vi skall göra människor till lärjungar, Matt 28:18-20:
”Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla (”hålla fast vid, ”bevara”) alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” https://bibeln.se/las/2k/matt#q=Matt+28%3A18-20


Missionen skall värna livet.

1:
Gud ”… verkar ständigt i världen för att bejaka och skydda livet.”

”Att bekräfta livet i all dess fullhet är Jesu Kristi främsta angelägenhet och uppdrag (Joh 10:10).”

Att förneka livet är att avvisa livets Gud.

3:
Spiritualiteteten ”är en helig gåva från Skaparen, kraften att bejaka och vårda livet.”

”Hur kan vi återerövra mission i form av en omvandlande spiritualitet som bejakar livet?”

24:

”Vi urskiljer Guds ande varhelst livet bekräftas i sin fullhet och i alla dess dimensioner, inklusive frihet för de förtryckta, helande och försoning av söndrade gemenskaper och återupprättande av skapelsen.”

30:

”Missionens spiritualitet är alltid förvandling. Den bjuder motstånd och försöker omvandla alla värderingar och system som förstör livet oavsett var de är närvarande – i våra ekonomier, vår politik eller till och med i våra kyrkor.”

42:
”All missionsverksamhet måste därför värna det heliga värdet av varje människa och av jorden (jfr Jes 58).”

Jesaja kap. 58 börjar med: ”Ropa ut det så högt du kan, låt din röst ljuda som en hornstöt, förkunna för mitt folk deras brott, för Jakobs ätt deras synd.”

Missionen skall vara livsbejakande:

27:

”Vi beklagar att den missionsverksamhet som varit kopplad till kolonisationen ofta har nedvärderat kulturer och misslyckats med att erkänna den visdom som funnits hos lokalbefolkningar. Lokal visdom och kultur som är livsbejakande är en gåva av Guds ande.”

49:

”Kyrkan är kallad att berätta om Guds heliga och livsbejakande plan för världen, uppenbarad i Jesus Kristus. Det innebär att säga nej till värderingar och en praktik som förstör gemenskapen.”

90:

”Äkta evangelisation måste, i medvetenhet om spänningar mellan människor och samhällen med olika religiösa övertygelser och varierande tolkningar av kristet vittnesbörd, alltid styras av livsbejakande värden, så som anges i det gemensamma dokumentet Kristet vittnesbörd i en mångreligiös värld:(https://www.skr.org/wp-content/uploads/2018/10/kristet_vittnesbord.pdf )

a. Ta avstånd från alla former av våld, diskriminering och förtryck från religiösa och sekulära myndigheter, inklusive maktmissbruk – psykologiskt eller socialt. pingstens ande: goda nyheter för alla

b. Hävda religionsfriheten och rätten att utöva och bekänna sin tro utan rädsla för repressalier eller hot. Ge uttryck för ömsesidig respekt och solidaritet som främjar rättvisa, fred och det gemensamma bästa för alla.

c. Respektera alla människor och mänskliga kulturer och samtidigt urskilja inslag i våra egna kulturer, till exempel patriarkat, rasism och kastsystem som behöver utmanas av evangeliet.

d. Avvisa falskt vittnesbörd och lyssna för att förstå i ömsesidig respekt.
e. Trygga individers och samhällens frihet till egna ställningstaganden i beslutsprocesser.

f. Bygga relationer med människor av annan tro eller ingen tro alls för att underlätta en djupare och ömsesidig förståelsamarbete för det gemensamma bästa.”

102:

”Vi utmanas till att uppskatta den livsbejakande andlighet som finns i olika kulturer och att leva i solidaritet med alla dem som är involverade i uppdraget att bekräfta och bevara liv.”

107:

”För att engagera oss i Guds livgivande uppdrag måste vi lyssna till rösterna från marginalerna, så att vi hör vad som är livsbejakande och vad som förstör livet.”

Missionens förhållande till olika kulturer:

37:

”Jesus Kristus relaterar till och omfamnar de mest marginaliserade i samhället, för att konfrontera och förvandla allt det som förnekar livet.
Detta inbegriper kulturer och system som genererar och upprätthåller omfattande fattigdom, diskriminering och avhumanisering, och som utnyttjar eller förstör människor och jorden.”

41:

”De förhärskande uttrycken för mission, historiskt och idag, har ofta riktat in sig på människor i samhällets marginaler. Dessa uttryck har i allmänhet sett dem på marginalerna som mottagare och inte som aktiva aktörer i missionsaktiviteterna. Mission uttryckt på detta sätt har alltför ofta kommit att bli del av förtryckande och livsförnekande system.

Detta har i allmänhet gått hand i hand med de privilegier som hör till centrum och har till stor del misslyckats med att utmana de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska system som har marginaliserat vissa folk. Mission från centrum motiveras utifrån en paternalistisk attityd och ett överlägsenhetskomplex. Historiskt har detta likställt kristendom med den västerländska kulturen vilket lett till negativa konsekvenser, inbegripet att offren för en sådan marginalisering har förnekats sin fulla mänsklighet.”

  • 6. – Om specifika uppförandekoder. Exempel; Diakonia

Som nämnts i förra inlägget (http://178.62.71.187/ ), har alla organisationer en uppförandekod som bland annat handlar om att visa respekt för seder, vanor eller religiös övertygelse.
T.ex. säger PMU:s uppförandekod(https://pmu.se/wp-content/uploads/2019/06/Uppf%C3%B6randekod-PMU-personal-reviderat-nov-2018.pdf   ) , punkt 2.4 f att ett av representationsbrotten är:

”Underlåtenhet att visa respekt för seder, vanor eller religiös övertygelse.”

Nedanstående exemplen från Diakonias uppförandekod är fritt översatta från originalets engelska.

Under punkt 3, “Oacceptabelt beteende”, sägs bland annat:
• ”Utnyttja aldrig någon målgrupps utsatthet i något sammanhang, i utvecklings-, humanitärt- eller påverkansarbete.”

• ”Utnyttja aldrig din position till att undanhålla utvecklings- eller humanitärt bistånd, eller favorisera någon i avsikt att kräva sexuella tjänster, gåvor, betalningar eller andra former av personliga fördelar.”

• Under punkt 6. “Annex 1: Key terms and definitions” definieras:
”Utnyttjande: Att använda sin maktställning, inflytande eller kontroll över resurser, för att pressa, påtvinga, eller manipulera någon genom att hota eller påtvinga dem negativa konsekvenser som till exempel undanhållande av projektbistånd.”

”Mobbing: ”Med mobbing menas ovälkomna kommentarer eller uppförande som är kränkande, förnedrande, förödmjukande, nedsättande eller annat olämpligt beteende som inte visar respekt för individens värdighet.
Det är individens uppfattning som avgör om en handling skall bli föremål för undersökning för att fastställa om den utgör mobbing.

Mobbing kan begås av eller mot varje medlem i det samhälle i vilket Diakonia verkar, partners, anställda, leverantörer, konsulter eller andra som besöker eller gör affärer med Diakonia.”

Dessa uppförandekoder gäller enskilda personer. Hur stämmer de när man ser till hela organisationer?

  • 7. Uppförandekoder i exemplet “Tillsammans för livet” (Kyrkornas världsråd)

Punkt 69 i ”Tillsammans för livet” (https://www.skr.org/wp-content/uploads/2013/11/tillsammans_for_livet.pdf ) säger att: ” Vår kallelse att skapa rättvisa kan ibland innebära att bryta ner falsk enhet som tystar och förtrycker. Äkta enhet innebär alltid en inklusiv hållning och respekt för andra.”

  • 8. Vad säger Jesus, Fridsfursten? Är det han säger också en slags uppförandekod värd att beakta?

Matt 10:34: ”Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd.”
Luk 12:51:Tror ni att jag har kommit för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag er, inte fred utan splittring.

Hur kunde han uttrycka sig så?

Ef 6:17: ”och grip frälsningens hjälm och Andens svärd, som är Guds ord.

Heb 4:12:Ty Guds ord är levande och verksamt. Det är skarpare än något tveeggat svärd och tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar.”

Joh 1:9:Det sanna ljuset, som ger ljus åt alla människor, skulle nu komma in i världen.”
Joh 3:19: ”Och detta är domen, att när ljuset kom in i världen, då älskade människorna mörkret mer än ljuset, eftersom deras gärningar var onda.

Rom 1:25: ”De bytte ut Guds sanning mot lögnen och dyrkade och tjänade det skapade i stället för Skaparen, han som är välsignad i evighet. Amen.

Det är alltså inte konstigt om det uppstår splittring när Jesus, Fridsfursten – Sanningen själv – gör sig gällande i en värld som bytt ut sanning mot lögn och älskar mörkret mer än ljuset!

  • 9. Om enhetssträvanden. När synen på människolivets okränkbarhet möter nutida samhällets värderingar tycks enheten erodera

Det finns en gräns för våra enhetssträvanden. Den gränsen går vid enhet på sanningens bekostnad. Vad det gäller den stora enheten så har många kyrkor fokus på att liera sig med Romersk katolska kyrkan (RKK).

RKK Påve i gemensamt bönemöte till en gemensam(?) Gud

Ändå finns en fråga där övertygelse t.o.m. går före enhet med RKK!

I ett uttalande från RKK sägs bland annat att:
”Det har väckt stor uppmärksamhet både i Sverige och utomlands att Svenska Missionsrådet har uttalat sig för att man är positiv till abort trots att flera av de organisationer som tillhör SMR är emot abort.”
”Men ännu finns det hopp om en förändring eftersom vi i svenska ekumeniska sammanhang alltid har följt konsensus-principen, alltså att man inte gör några officiella gemensamma uttalanden när inte alla är överens. Det skulle alltså skada det ekumeniska samarbetet på djupet om man frångick denna princip.” (https://www.katolskakyrkan.se/aktuellt/stiftsnyheter/2018/angaende-svenska-missionsradet-klargorande-fran-kardinal-arborelius)

SMR frångick principen trots att SMR:s stöd för abort inte är ett krav från SIDA. Det innebär att SMR frivilligt anammat SIDA:s abortsyn, trots att man därmed förlorade RKK som medlem.(https://www.varldenidag.se/nyheter/missionsradets-stod-for-abort-inget-krav-fran-sida/reprku!qvAYsvrkkJwRitJsKn8g/ )I stället delar man abortsyn med häxor (https://www.varldenidag.se/nyheter/svenska-haxor-gor-ritualer-for-abortratt/reptdn!K0N4@J5FrkRPEkz55vVBg/) och satanister.

Hur viktig abortfrågan (SRHR) är även för Diakonia framgår i Sändarens presentation av organisationens nya generalsekreterare.( Om Diakonias särskilda trovärdighet)

 

Lena Ingelstam, ny chef Diakonia i Sverige

  • 10 Svenska missionsrådet och kristna afrikanska kvinnor tycker olika. Vem förtrycker vem?

Svenska missionsrådet anser:
”– Att ta ställning för lagliga aborter ur ett jämställdhetsperspektiv är inte så kontroversiellt i ett biståndssammanhang”. (https://www.varldenidag.se/nyheter/faordigt-efter-mote-om-missionsradets-abortskrivning/repsaq!UwdN41Er6wY0OKuX6q2yQ/)

Företrädare för afrikanska kvinnor anser att abort är ideologisk kolonialism:
”Genom att sätta upp ”illegala abortkliniker” på landsbygden i Kenya och genom att träna unga läkare i Nairobi till att göra aborter ”för att tjäna lätta pengar” ägnar sig västerländerna åt ”ideologisk mobbning”, menade hon.” (https://www.varldenidag.se/nyheter/afrikanska-kvinnor-ber-fn-stoppa-abortbistand/reprdc!iqNtwu0swr5KyI6kFZJdHg/ )

”Även Nairobibaserade juristen Joy Mdivo menade att västerländerna ägnar sig åt ideologisk kolonialism.”

”I hela mitt liv har jag aldrig sett afrikaner gå ut på gatorna för att kräva abort. Det är för att vi inte ser på barn som besvär, vi ser dem som förväntningar”, sade hon.” Slut citat!

Från “Culture of life Africa”:

Förra sommaren öppnades fördämningarna för preventivmedel till de fattigaste länderna i världen, och de flesta av dem var Afrikanska länder. En astronomisk summa pengar östes in i projektet som hade ett huvudsakligt syfte – en drastisk minskning av fertiliteten hos de fattiga.

Ända sedan dess har nya och kommande propåer/anslag om aborter uppstått i olika afrikanska länder, och även tvingande åtgärder för befolkningskontroll föreslås i det ena afrikanska landet efter det andra.

Det börjar kännas som att de kulturella kontinentalplattorna rör sig under oss och en ny era är i vardande. En era där varje nyfött barn i Afrika nu är en ”ökning av populationen” i stället för en dyrbar gåva från Gud. En era där de afrikanska kvinnorna lärs att bli självständiga kvinnor, men vars frihet inte kommer från Gud, utan från hennes preventivmedel.

En era där den afrikanske mannen plötsligt upptäcker att han minsann kan ha all fri sex han vill utan några följder, inget giftermål och förvisso inga barn.

Sådant är det fula trynet hos den nya eran, den nya tidsåldern, the new époque, och den släpper oundvikligen lös dödens kultur hos oss.

Livets kultur Afrika, finns till för att följa upp och upplysa via vår blogg och Facebooksida ”News on Life issues in and about Africa”, särskilt där det mänskliga livets okränkbarhet attackeras, där förespråkarna för befolkningskontroll inte inser att befolkningen är en skara speciella, unika människor, där talet om ”sexuell hälsa” handlar om mer än verklig mödra- och neonatalvård och där sexualundervisning ges större vikt än verkligt allmänbildande undervisning.

Vi inbjuder alla vänskapliga personer (afrikaner och alla goda vänner till Afrika) att förena sig med oss för att diskutera och avskräcka de radikala reformatorerna för den enorma destruktiva kulturförändring som de försöker genomdriva i Afrika, så att vi tillsammans kan bygga upp en varaktig kultur för liv, och civilisation av kärlek, för denna generation och de kommande generationerna”.

Ovanstående är en fri översättning från Culture of Life Africas hemsida.http://cultureoflifeafrica.com/ ”Förra sommaren” syftar att allt att döma på sommaren 2014.

Ytterligare citat i fri översättning: http://cultureoflifeafrica.com/our-mission.html
”Det är ett svar på störande inblandning av påflugna och rika förespråkare för dödens kultur, såväl som det otroliga kulturella tryck som börjar erodera och förändra de afrikanska kulturella värdena för liv, äktenskap, moderskap, familj och tro.

För Afrika är hotet om dödens kultur nu verkligt och överhängande när vi börjar se de obestridliga försöken att begränsa, undertrycka och till och med förstöra källan till mänskligt liv. Detta kommer till Afrika i form av befolkningskontrollåtgärder som eftertryckligen föreslås, främjas och sprids från nation till nation. ” Slut citat!

Är dessa afrikanska kvinnor rasister? ”I en jämställd demokrati är säkra och legala aborter en fråga om mänskliga rättigheter och inte en fråga om demografi”, sägs i en artikel i Aftonbladet ( https://www.aftonbladet.se/debatt/a/8mWg8w/abortmotstand-och-rasism-hand-i-hand )som också hävdar att abortmotstånd och rasism går hand i hand. En artikel i Världen idag hävdar det motsatta.https://www.varldenidag.se/nyheter/abortindustrin-har-rasistiska-rotter/repsjj!Qerp6d429eAQmzoUlvpfCQ/

  • 11. Blir abort okontroversiellt om man inte blandar in Bibeln och ”Livets Gud”? Om ytor, matematik och resursberäkningar. Får vi livsrum eller inte?

Fördelningen mellan kvinnor och män har i regel varit till kvinnornas fördel när naturen fått ha sin gång. Enligt https://www.populationpyramid.net/world/ var kvinnoöverskottet:
1950: 3,9 milj
1954: 2,2 milj

10 år senare hade det vänt.

Mansöverskott var:

1964: 4,8 milj

1974: 17,7 milj

2019: 64,6 miljoner,

I Expressen skriver Sveriges jämställdhetsminister att: ”Ivern att bekämpa ”den farliga genusideologin” har lett till en ohelig allians mellan starkt religiösa aktörer av olika bekännelser, nationalister och allmänt konservativa”. Hon konstaterar även att det saknas uppskattningsvis mellan 60 och 200 miljoner kvinnor i världen som en följd av aborter av flickfoster och att flickor dödas efter födseln”.  En aning motsägelsefullt kan tyckas!

Sverige har ett totalt mansöverskott på ca. 64 000 personer. Upp till 65 års ålder är mansöverskottet 206 100. Över 65 års ålder är kvinnorna i majoritet med ett överskott på 142 000.
I åldern 20-34 år – när man brukar stadga sig – är mansöverskottet 72 300 personer, vilket närmast motsvarar Täby kommun. I åldern 0-34 år är mansöverskottet 148 500.

Om dessa förändringar är ett resultat av aborter handlar företeelsen bevisligen även om demografi. På vilken grund hävdar man då att en företeelse med en sådan enorm samhällspåverkan enbart skall vara den enskildes odiskutabla rättighet?

-Om man tar ett steg tillbaka och försöker se till helheten, vad kan man då tänkas finna?  (https://www.svd.se/jordens-befolkning-maste-begransas?fbclid=IwAR3VEJJJZeNrJMO-OQ-FQlvNF7cizzg7cTTUMJyeWB70OG71pLNWo5P_aVA

Citat:
”Den fråga vi står inför kan också formuleras så här: ska vi döma ett växande antal människor till ett allt torftigare liv eller ska vi minska jordens befolkning så att alla får chansen till ett bra liv?
Slut citat!

Denna fråga ställs av en person som då – enligt artikeln i Svenska Dagbladet (2012) – var ansvarig för svenskt bistånd genom FN.

Ytterligare ett citat från samma artikel:

Det sorgliga är att förnekelsen av sakernas tillstånd försvårar möjligheterna att hitta konstruktiva lösningar. För som alltid är det ju lättare att tänka klart och se vad man ska göra med alla fakta på bordet. Och fakta i det här fallet är ju att en i verklig mening ”hållbar” utveckling är möjlig först med färre människor på jorden.”

I Aktuell Hållbarhet (2019) (https://www.aktuellhallbarhet.se/)hävdas att ”Fri abort viktigaste miljöfrågan”.(https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/fri-abort-viktigaste-miljofragan/) I artikeln finns ett citat av Lester Brown, grundare av World Resources Institute:(https://www.wri.org/
”)– Att ge kvinnor möjlighet att bestämma över sin egen reproduktiva hälsa är den enskilt effektivaste biståndsåtgärden för att åstadkomma en hållbar utveckling.”

I SIDA:s tidning, Omvärlden, hävdas att:
”De största ökningarna sker i några av världens fattigaste länder vilket gör det svårare att nå flera av de globala målen.” (”De globala målen” benämns även Agenda 2030)

Det är inte bara några få personer som står för dessa tankar enligt SVT,(https://www.svt.se/nyheter/utrikes/11-000-forskare-utropar-klimatnodlage ) som hänvisar till ett uttalande undertecknat av 11 000 forskare. Under rubriken “Population” skriver man, fritt översatt (https://academic.oup.com/bioscience/article/70/1/8/5610806):

”… världens folkmängd måste stabiliseras och efter hand minskas – inom ett system som garanterar social integritet”.

Om alla födslar upphör från och med nu minskar jordens befolkning med ca 700 miljoner fram till år 2030. Det innebär att jordens folkmängd då kommer att vara ca. 7 miljarder. Även denna mängd anses för stor eftersom det år 2011 hävdas i en artikel i Aktuell Hållbarhet (https://www.aktuellhallbarhet.se/miljo/klimat/hur-ska-jorden-forsorja-nio-miljarder-manniskor/) att ”redan i dag är jordens kapacitet för liten. Hur tänker man lösa det?”.

-Om Europas befolkning fördelas på endast 25 % av Europas landyta skulle varje person få ett utrymme på 3 200 m2, lika stor yta som en tredjedels fotbollsplan. En familj på fyra personer skulle ha tillgång till en yta motsvarande 1,3 fotbollsplaner.

För hela världen gäller att varje person skulle få ett utrymme på 5 000 m2, lika stor yta som en halv fotbollsplan. En familj på fyra personer skulle ha tillgång till en yta motsvarande 2 fotbollsplaner.

Hur är det då med överbefolkningen I Afrika? Om hela Afrikas befolkning fördelas på 25 % av Afrikas yta skulle varje person få ett utrymme på 7 500 m2, lika stor yta som tre fjärdedelar av en fotbollsplan. En familj på fyra personer skulle ha tillgång till en yta motsvarande 3 fotbollsplaner.

Enligt en artikel i Ny Teknik, år 2013 (https://www.nyteknik.se/popularteknik/tal-jorden-tio-miljarder-manniskor-6345120 ), klarar jorden att föda en befolkning på 10 miljarder, men ”om inte de redan superrikas girighet kan hejdas äventyras hela jordens framtid”.
Artikeln berättar att ”år 2008 när skördarna slagit fel, passade internationella spannmålsspekulanter på att göra sig en extra hacka på de fattigas bekostnad. Världsmarknadspriserna på vete rakade i höjden, och det utbröt kravaller i Senegal och en rad andra länder i Afrika”.

Maten skulle räcka till 10 miljarder redan idag, ”om den bara fördelas på ett bättre sätt än nu, och man kunde minska svinnet …”.
Men det finns bekymmer: ”Framför allt gäller det att få världens sötvatten att räcka. Att se till att fiskbestånden i haven inte utfiskas …”.

Hur möter SIDA dessa bekymmer? 1 075 miljoner kronor ( https://openaid.se/sv/aid/sweden/world/all-organisations/population-policiesprogrammes-and-reproductive-health/2019/?subsectors%5b%5d=13010&subsectors%5b%5d=13020&subsectors%5b%5d=13030&subsectors%5b%5d=13040 )satsas på befolkning och reproduktiv hälsa (SRHR), 1 177 miljoner på hälsa, 303 miljoner på vatten och sanitet, 45,8 miljoner på fiske samt 224 miljoner på jordbruk.

Det är bara 18 länders BNP som överstiger världens 10 rikaste personers sammanlagda tillgångar på 771,6 miljarder dollar, år 2018.(https://sv.wikipedia.org/wiki/Lista_%C3%B6ver_v%C3%A4rldens_rikaste_personer_2018 ) Om man dagligen spenderar 10 miljoner, tar det 211 år och 5 månader att göra slut på 771,6 miljarder.
Det är bara ett lands BNP som överstiger de samlade tillgångarna hos de fem bolag i världen med störst tillgångar. Det sammanlagda värdet av dem är 17 226 miljarder dollar. Om man spenderar 10 miljoner dollar (100 miljoner kr) varje dag tar det 4 719 (!) år att göra slut på 17 226 miljarder! Varken dessa personer eller företag har några skulder att tala om, vilket de flesta stater har. ”Den som är satt i skuld är icke fri”. ( https://sv.wikipedia.org/wiki/Den_som_%C3%A4r_satt_i_skuld_%C3%A4r_icke_fri )Vem är det egentligen som styr?

Är ”fakta” att inte ens 25 % av vare sig Afrikas eller hela jordens yta är odlingsbar, och att man därför måste minska folkmängden? Eller är ”fakta” att jorden – rätt förvaltad – kan försörja en betydligt större befolkning, att det verkliga problemet är att några få, men ofantligt rika personer och företag, i själva verket agerar enbart för egen vinning, och att världssamfundet – med de rikas benägna bistånd – försöker ”rätta till” de problem det medför genom att eliminera framtida människor?

Vad säger ”Livets Gud” om detta?
Vad säger kyrkorna, SKR, SMR och deras medlemsorganisationer?

Bo Fjällström

Fortsättning följer i kommande inlägg. Missa inte det!

Publicerat i Okategoriserade | 4 kommentarer

Inlägg 2 av flera. Angående “Concorde” den diskreta organisationen du kanske inte visste fanns i den kyrkliga evengeliska verksamheten.

Evangelisk reflektion

I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Han konstaterade att allt var mycket gott, vilket även innefattade Adam och Eva, från vilka den mänsklighet utgått som Gud ville älska och få kärlek tillbaka från. Men kärlek förutsätter frivillighet. Därför skapades människan med en fri vilja – och därmed också ett enormt ansvar – så att människan gavs möjlighet att välja Gud, eller att välja bort honom.

Adam och Eva valde fel! I och med det dömde de sig själva till en evighetslång tillvaro utan Gud. Här kunde han ha lämnat mänskligheten i sticket. Gud hade ändå varit kärleksfull, barmhärtig, nådig och rättvis. Människan gjorde sitt val och fick ta ansvar för det!

Men Gud valde frivilligt att ge människorna en ny möjlighet att få en relation med honom. Därför offrade han sig, steg ner till jorden och underkastade sig våra villkor när Jesus Kristus, född av en jungfru, vandrade på jorden cirka 33 år, dog på ett kors, uppstod igen efter tre dagar och blev upptagen till himmelen där han nu sitter på Gud Faders högra sida för att därifrån komma tillbaka och döma levande och döda.

Tack vare att Jesus – människa och samtidigt Gud – lyckades leva syndfritt kunde han ta på sig mänsklighetens alla synder och betala den skuld som mänskligheten ådrog sig genom syndafallet. Därmed gjorde Jesus Kristus det åter möjligt att få en relation med Gud, vilket före syndafallet hörde till ett normalt mänskligt liv. Men i och med syndafallet fick varje människa en defekt i sitt andliga DNA, som gör att alla förr eller senare syndar och därmed bryter relationen med Gud.

Därför måste nu varje enskild människa ta ett personligt beslut att bekänna Jesus Kristus som Herre och i sitt hjärta tro att Gud har uppväckt honom från de döda, för att få sin relation med Gud återupprättad, sina synder förlåtna och ett evigt liv.

Vi lever i en värld som drabbas av mänsklighetens felaktiga val och kommer att få uppleva en sjuårsperiod med större vedermödor än någonsin tidigare. Samtidigt lever vi i hoppet att få se Människosonen komma bland molnen med stor makt och härlighet, då han skall sända ut änglarna och samla sina utvalda från de fyra väderstrecken, från jordens gräns till himlens gräns. Men innan det sker kommer en människa utge sig för att vara Gud och förvilla en stor del av mänskligheten. När allt detta börjar skall vi räta på oss och lyfta våra huvuden, för vår befrielse närmar sig.

Därefter kommer en tusenårig fridsperiod innan Gud slutligen dömer Djävulen och ondskan, vilket innebär att allting blir som det var innan syndafallet. Det kommer att bli uppenbart för alla att Jesus Kristus är Kungars Kung och Herrars Herre, A och O, den förste och den siste, början och slutet! Det ligger ännu i framtiden men vi lever i hoppet, och efter Guds löfte väntar vi på nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.

Under sin tid på jorden sade Jesus att han getts all makt i himlen och på jorden. Hans lärjungar fick därför uppdraget att gå ut och gör alla folk till lärjungar: döpa dem i Faderns och Sonens och den helige Andes namn och lära dem att hålla alla de bud han har gett dem.

Jesus sade också att:
Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Inför Stora rådet sade Petrus:
Och i ingen annan finns frälsning; inte heller finns under himmelen något annat namn, bland människor givet, genom vilket vi kan bli frälsta.

Detta beskrivs i Bibeln, som är Guds eviga och oföränderliga ord till oss människor.

Är Guds ord detsamma än idag?

Åtminstone är det den kristendomen jag är uppväxt med. Kanske fler med mig?
Mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, kunskapen har ökat, insikten likaså. Därför måste var och en fråga sig om beskrivningen fortfarande gäller? Om den gör det, så är det rimligt att anta att den stämmer med iakttagelser av dagens verksamhet inom kyrkor, samfund och kyrkliga organisationer. Låt oss jämföra det ovan beskrivna med nutida tillämpning!

Bibeln uppmanar oss att pröva allt, vilket även omfattar detta inlägg. Om allt är väl, så är det bara att lägga denna text åt sidan och fortsätta som vanligt. Om man tycker att allt inte är väl måste man ta ställning! Skall man håll tyst, och för bekvämlighetens skull låtsas som om ingenting förändrats? Eller skall man häva upp sin röst likt de tidiga baptisterna som inte lät sig tystas trots fängelse, misshandel och landsförvisning? Var hade vi varit idag om de valt den bekväma vägen?

Kallelsen att vinna andra för Jesus i alla länder och statens nutida inflytande

Kristendomen kom till Europa tack vare enskilda personer som lydde Gud. Petrus och Paulus är två av dem. Daniel Berg och Gunnar Vingren, som förde pingstväckelsen till Brasilien, är två andra. Ingen av dem hade någon övergripande organisation bakom sig.

Dagens missionsarbete sker genom organisationer. Det behöver inte vara någon nackdel. Avgörande är om lydnad för Guds tilltal underlättas. En översikt av förändringen från enskild missionär till organisation finns i SIDA:s Partnerskapsutvärdering av PMU Interlife.

Under punkt 6.2.1 ”Från missionärsburen relation till partnerskap” beskrivs utvecklingen enligt följande:
1 Missionärer leder och bestämmer
2 Nationalisering
3 Missionärsburet partnerskap
4 Organisationsburet partnerskap

Under punkt 1.3 definierar PMU partnerskap på följande sätt:
”Med partnerskap avses relationen mellan två eller flera nationella kyrkor/organisationer, som delar ett gemensamt engagemang inom specifika områden.”

Här är citat från några av punkterna (”Nord” avser givarländerna, och ”Syd” mottagarländerna).

6.2.3 ”Rekrytering av missionärer”:
”I studien ”Den framtida missionären” diskuteras också rekryteringsformerna. Studien påpekar att ledarna såväl i Syd som i Sverige anser att det är viktigt att missionärer är ”andligt mogna kristna”, i vilket man bland annat lägger in betydelsen att ha upplevt en gudomlig kallelse. Dock rankas denna aspekt bara som hälften så viktigt som att ha god yrkeskunskap och stark förmåga att anpassa sig till lokala förhållanden.”

SIDA anser att: ”Utgångspunkten måste vara yrkeskunskap och erfarenhet, vilket naturligtvis måste kombineras med personlighet och social och kristen mognad. För Sidafinansierade tjänster bör man rekrytera personer med lämpliga meriter för uttryckta behov i stället för att erbjuda personer med kallelse vettiga sysselsättningar. Vi kan inte uttala oss om hur tjänster tillsätts för evangelisk verksamhet, men vi anser att man måste rekryteras till utvecklingsarbete.”

6.2.4 ”Sammanfattande slutsatser och rekommendationer – Missionärers påverkan på partnerskapet”:
SIDA rekommenderar att: ”partnerna specificerar missionärsrollen mycket tydligare som experter inom specifika områden och undviker att blanda detta med allmänna representantroller. Fackkunskap bör också ges större fokus i rekrytering i jämförelse med kallelse”

Detta är alltså SIDA:s synpunkter. Frågan är då hur stor roll de spelar för PMU och andra missions/biståndsorganisationer, som i regel är ideella föreningar, vilka av Skatteverket definieras som en förening som: ”kan ha ett ideellt ändamål, bedriva ideell verksamhet eller båda delarna”.
Ett ofta använt begrepp för sådana föreningar är ”Civilsamhället”.

Pengaflöden, enskildas offer “till missionen”, organisationerna och statliga ekonomiska bidrag. Så här ser en övergripande redovisning ut

Ursprungligen utgjorde medlemsavgifter grunden för ekonomin. Numera utgör statliga bidrag huvuddelen av intäkterna för många ideella föreningar.

Här är några exempel.

Kommentar:
– En paraplyorganisations medlemmar är andra organisationer, ej enskilda personer.
– Övriga intäkter tas inte upp här. Därför kan summan av bidrag, medlemsavgifter och gåvor vara lägre än den totala intäkten.

CONCORD
CONCORD
Paraplyorganisation med 73 medlemmar  medlem i paraplyorganisationen CONCORD EUROPA (bildad 2003) med fler än 2 600 medlemsorganisationer.
Intäkter totalt:                              11 344 126:-
 Varav SIDA-bidrag:                       10 363 958:-
Varav medlemsavgifter:                   711 500:-
Kostnader totalt:                        -10 632 626:-

Svenska missionsrådet (SMR)
Paraplyorganisation med 33 medlemmar, medlem i CONCORD
Intäkter totalt:                            302 040 000:-
 Varav SIDA-bidrag:                     298 627 000:-
Varav medlemsavgifter:                2 502 000:-
Kostnader totalt:                      -301 541 000:-

Sveriges kristna råd (SKR)
Paraplyorganisation med 26 medlemmar, medlem i CONCORD
Intäkter totalt:                               23 860 800:-
 Varav bidrag:                                    9 393 170:- (specificeras ej i verksamhetsberättelsen)
Varav gåvor:                                     2 526 873:-
Varav medlemsavgifter:                 6 027 250:-
Kostnader totalt:                         -23 223 629:-

Diakonia
Huvudmän är Equmeniakyrkan och SAM, medlem i CONCORD
Intäkter totalt:                            516 892 000:-
 Varav SIDA-bidrag:                     181 014 000:-
Varav övriga bidrag:                   211 167 000:-  (från svenska ambassaders biståndsavdelningar)
Varav gåvor:                                   45 851 000:-  (varav 1 020 000:- från huvudmännens församlingar)
Kostnader totalt:                       -512 664 000:-

Ger staten ut pengar utan politisk styrning och egen målbeskrivning?

SIDA är inte den enda bidragsgivaren men den största, och därför kanske den mest inflytelserika?

Myndigheten lyder under Utrikesdepartementet. Av informationen framgår att:
Regeringen styr vår verksamhet och vi genomför de uppdrag vi får för att nå målen med den svenska utvecklingspolitiken”.

I förordning 2010:1080 finns instruktionerna till SIDA. Där framgår att:
1 §   Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) har i uppgift att stödja verksamhet som bidrar till att uppfylla målet för det internationella biståndet, som en del i genomförandet av Sveriges politik för global utveckling.
Förordning (2015:378).

2 §   För att uppfylla det biståndspolitiska målet ska myndighetens verksamhet utgå från och genomsyras av

  1. ett rättighetsperspektiv och fattiga människors perspektiv på utveckling,
    2. ett integrerat miljö- och klimatperspektiv,
    3. ett integrerat jämställdhetsperspektiv som inkluderar en analys av kvinnors och flickors respektive mäns och pojkars situation, och
    4. ett integrerat konfliktperspektiv i utvecklingssamarbetet.”
    Myndigheten ska även:
    – ”inom ramen för den egna verksamheten och i samarbete med andra aktörer bidra till genomförandet av Sveriges politik för global utveckling
    -samverka med ”andra aktörer, såsom organisationer i det civila samhället, näringslivet och akademiska institutioner och institut, som kan bidra till att uppfylla regeringens mål för det internationella biståndet och bidra till utveckling av genomförandet av utvecklingssamarbetet

Civilsamhället – de ”andra aktörer” som erhåller SIDA-bidrag – förbinder sig alltså att bidra till genomförandet av svensk utrikespolitik, vars syften i och för sig är vällovliga och inte behöver leda till intressekonflikter.

I Regeringens skrivelse 2016/17:60 görs en tydlig koppling mellan Sveriges politik för global utveckling (PGU) och Agenda 2030 (Globala målen). Längst ner på sidan 5 konstateras att:
Detta horisontellt och vertikalt integrerade synsätt gör Sveriges politik för global utveckling (PGU, prop. 2002/03:122) till ett av de viktigaste verktygen i genomförandet av Agenda 2030. PGU berör samtliga globala mål …”.

SIDA tar specifikt ställning för delmål 3.7 och delmål 5.6.

Här är exempel på några mission/biståndsorganisationers presentationer av sig själva:

”Vårt uppdrag är tydligt: Vi vill bekämpa alla former av fattigdom och vi vill göra det tillsammans.
Detta är vår tro, vår vilja och vår kallelse som kyrka. Vi tror på alla människors lika värde och lika rätt. Vårt arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och övertygelsen om varje människas inneboende förmåga att förändra sitt liv. Genom att stärka individer och påverka makthavare kan vi bidra till hållbar förändring. Vårt hopp lever om att det som verkar omöjligt är möjligt om vi tar oss an världens utmaningar tillsammans.”

”Tänk dig en värld befriad från fattigdom och förtryckande strukturer, där människor kan påverka sin egen situation och där Guds skapelse förvaltas med ansvar inför kommande generationer. Det jobbar vi och våra medlemsorganisationer för.”

Grunden för allt NN:s [min anonymisering] arbete är människors vilja och förmåga att förändra och förbättra världen.
Centrala arbetsområden är:
Mänskliga rättigheter
Demokratisering
Jämställdhet
Ekonomisk och social rättvisa
Konflikt och rättvisa”

Stämmer uppdraget från Jesus redovisat i Matteus 28:16 med dagens struktur, verksamhet och formulerade målbilder?

Intentionerna i förordning 2010:1080 tycks genomsyra organisationerna. Det är inga dåliga intentioner, men finns det även utrymme för missionsbefallningen inom dessa?

Alla organisationer har en uppförandekod som bland annat innehåller en punkt om att visa respekt för seder, vanor eller religiös övertygelse. Formuleringarna kan variera, men innebörden är densamma. Samtliga organisationer har även rutiner för klagomålshantering via sina hemsidor. Det är förstås självklart att det behövs ramar när man verkar i en organisation.

Men hur går det om man – likt Petrus, Paulus, Gunnar Vingren och Daniel Berg – får ett Guds tilltal och lyder det? Skulle Paulus tal på Areopagen falla i god jord? Skulle han bli hyllad som en frimodig missionär eller skulle han bli anmäld till t.ex. SMR:s klagomålshantering?

Kan man, i dagens SIDA-finansierade missionsorganisationer, likt Paulus, säga:
Gud har länge haft överseende med okunnighetens tider, men nu befaller han alla människor överallt att omvända sig. Han har nämligen bestämt en dag då han ska döma världen med rättfärdighet genom en man som han har utsett, och han har erbjudit tron åt alla genom att uppväcka honom från de döda”? Eller förlorar man bidragen då?

Bo Fjällström

Publicerat i Okategoriserade | 2 kommentarer

CONCORD är en paraplyorganisation som ibland företräder kyrkor och församlingar. Vem styr? Vilka känner till och hur bedöms resultat nytta och kostnader?

INLÄGG 1 AV FLERA:

CONCORD som organisation och fenomen inom bland annat kyrkor behandlades i ett blogginlägg 10 september 2019. Här kommer ytterligare information om organisationen:

CONCORD är en paraplyorganisation som samlar en stor del av civilsamhällets organisationer under sina vingar. Få har hört talas om organisationen, ändå har den den varit verksam många år. Därför kommer här en sammanställning av information om organisationen.

Bland CONCORD:s medlemmar finns:

Act Svenska Kyrkan
Diakonia
Erikshjälpen
Kristna Fredsrörelsen
Läkarmissionen
Pmu
Svenska Missionsrådet
Sveriges Kristna Råd

Organisationen består av ytterligare 63 medlemmar, sammanlagt 71 vid dags dato. Fler och fler av civilsamhällets organisationer ansluter sig till CONCORD. I början på 2019 hade man 64 medlemmar.


Styrelsen
består av representanter från följande organisationer:

Forum Syd
Svenska missionsrådet
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet
Olof Palmes Internationella Center
Union to Union
Act Svenska kyrkan
Plan International Sverige
We Effect
RFSU
Silc
LSU – Sveriges ungdomsorganisationer

På hemsidan framgår inte vem som innehar ordförandeskapet, vilket framgått tidigare. Men ett nyhetsinlägg visar att det varit (är?) Diakonia, vars huvudmän är Svenska Alliansmissionen samt Equmeniakyrkan. CONCORD är alltså ingen perifer organisation för Equmeniakyrkan, som dessutom är medlem i Svenska Missionsrådet samt Sveriges kristna råd, som båda är medlemmar i CONCORD.

Trots att större delen av Sveriges kyrkor/samfund samt andra kyrkliga organisationer och missions/biståndsorganisationer varit med i CONCORD sedan många år har inte mycket hörts om organisationen.

Gör man en sökning på medlemmars hemsidor får man väldigt få träffar, med några undantag. Men ingenstans informeras om vad medlemskapet innebär, inte heller när beslutet togs att gå med i CONCORD. Att få reda hur länge nedanstående organisationer varit medlemmar i CONCORD låter sig inte göras, men av allt att döma har de flesta varit med minst 5 år.

Nedan följer exempel på rubriker för sökträffar på ”CONCORD” hos kristna tidningar, samfund/kyrkor samt missions- och biståndsorganisationer.

Dagen:
”Ge biståndet egen kommissionär” (6 juni, 2004)
”EU måste fokusera på fattigdomen”
Milstolpar
Biståndsexpert ny ledare för Missionsrådet
Fem organisationer ifrågasätter biståndet
Svenskar dåliga på att söka EU-pengar
EU riskerar bryta löfte om bistånd
EU-länderna bryter löften
Anders Wijkman bäste EU-svensk på biståndsfrågor
Biobränsle i EU skapar problem för jordbrukare i Afrika
EU krockar med egna biståndsmålen
Reinfeldt måste kämpa för millenniemålen och sluta urholka biståndet
Få medarbetare vet om att Svenska kyrkan står med i EU:s register
Rapport: Svenskt bistånd vattnas ur
Europa skär ner på sitt bistånd
Mer bistånd går till Migrationsverket
”EU ger med ena handen och tar med den andra”
Krav på regeringen: garantera human flyktingpolitik
Sätt ljus på internationella frågor i valrörelsen
Regeringen kritiseras av biståndsaktörer
Hela världen är viktig i valet
Religionsfriheten i Sverige är hotad
Uppdrag: Att påverka samhället utifrån kristen tro (18 okt, 2019)

Som synes finns CONCORD omnämnd redan 2004!

Världen idag:
Vill se ett nej till asylskärpning

Sändaren:
Stort bistånd från EU men inte det utlovade (19 maj, 2011)
Diakonia: PGU fungerar inte
Kritik mot att biståndspengar går till migranter
EU sviker biståndsmål
#Hjärtavärlden” vill lyfta globala valfrågor (16 april, 2018)

Equmeniakyrkan:
Är vi en bra samverkanspartner? (31 januari, 2011)

(Citat från sökträffen: Information gavs också om Concord Sverige som finns till bl.a. för att öka kunskapen om EUs bistånds- och utvecklingspolitik då EU är en global aktör i bl.a. klimat-, finans- och utvecklingspolitik vi på olika sätt har att förhålla oss till.”.
Sedan 2011 har alltså mycket skett gällande Equmeniakyrkans förhållande till CONCORD. Detta har man inte informerat om.)

Pingst:
SKR på plats i Almedalen (27 juni, 2011)

EFK:
Ingen sökträff.

Svenska Alliansmissionen:
Ingen sökträff.

EFS:
Ingen sökträff.

Svenska kyrkan:
40 sökträffar.

Katolska kyrkan:
Samarbete och samverkan

PMU :
PMU satsar på demokrati trots krympande utrymme

Öppet brev till Löfven om Agenda 2030
Samverkan

Diakonia:
61 sökträffar.

Erikshjälpen:
Lyssna på barnen
Erikshjälpen tar ställning för barnen i årets valrörelse
Politiker – håll era löften om global utveckling!
Erikshjälpen en av 51 organisationer som mobiliserar inför valet
Upprop om human asyllag
Nätverk & samarbeten

Läkarmissionen:
Significant partnerships
Samarbete för bästa effekt
Samarbeten

Svenska missionsrådet:
Barometern 2018
Agenda 2030 – där står vi idag
Civilsamhället: livsviktigt för tro, samarbete och förändring
#Hjärtavärlden: valet handlar om mer än Sverige
EU:s biståndslöfte uppnås 70 år försent
Vad är bistånd?
Steg framåt för barns rättigheter

Sveriges kristna råd:
Framtidens migrationspolitik: ”Vi måste ansluta oss till koalitionen”
Kyrkornas globala vecka 2019
46 organisationer: ”Låt inte migrationen villkora EU:s bistånd”
Debatt: ”Vi måste ta hoten mot demokratin på allvar”
Samverkan
Debatt: Religionsfriheten hotas också i Sverige
Debatt: ”Nazisternas närvaro i Almedalen sker på bekostnad av vår trygghet”
Villkora inte vårt bistånd, politiker
SKR på SvD debatt: Kommer regeringen gömma sig bakom EU?
Debatt om Agenda 2030: ”Sverige är inte bäst i klassen”
SKR i Aftonbladet: ”Sverige bidrar till tortyr och slavhandel i Libyen”
Sveriges kristna råd i Almedalen 2017
SKR på GP debatt: Skrota den tillfälliga asyllagen
SKR på Aftonbladet debatt: ”Sverige får inte svika de som söker asyl”
Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet
SKR på SvD debatt: ”Slut inte flyktingavtal med Libyen”
En proposition som undergräver mänskliga rättigheter

Agenda 2030 (även benämnd “Globala målen”) nämns väldigt lite, trots att den är en stor del av CONCORD:s syfte.

I organisationens stadgar står nämligen följande:

4. Medlemskap
Som medlem kan upptas svensk enskild organisation (ideell förening eller stiftelse) och paraplyorganisation för enskilda organisationer som stöder CONCORD Sveriges syfte. För att bli medlem krävs ett demokratiskt förhållningssätt, samt att organisationen presenterar årsredovisning och verksamhetsberättelse för de senaste två åren. …”

Att man måste stödja syftet för den organisation där man är medlem är helt naturligt. Frågan blir då vilket syftet är? Det framgår i CONCORD:s inriktningsmål, slutet på första stycket, punkt 1:

CONCORD Sverige bevakar och påverkar Sveriges Politik för Global Utveckling, EU:s samstämmighetspolitik, genomförandet av Agenda 2030 och att Sverige följer internationella konventioner och överenskommelser.”

CONCORD:s syfte ligger helt i linje med regeringens politik. Organisationen finansieras nämligen till 92 % av SIDA. I egenskap av statlig myndighet styrs SIDA av regeringsbeslut som offentliggörs i regleringsbrev. I det senaste regleringsbrevet för 2016 slår regeringen fast:

“Under 2016 ska Sida särskilt prioritera:

  • att bidra med expertstöd i regeringens arbete med internationellt genomförande, uppföljning och översyn av Agenda 2030, Addis Ababa Action Agenda och resultatet av COP21, samt att förbereda och anpassa den egna verksamheten för genomförandet av dessa överenskommelser. Myndigheten ska också stödja regeringen i arbetet med att informera och engagera en bredd av aktörer i det svenska samhället i genomförandet av Agenda 2030.”

I senare års regleringsbrev har Agenda 2030 fått en egen rubrik. Regeringen vill att:

Sida ska fortsatt arbeta för genomförande av Agenda 2030 i samverkan med relevanta aktörer samt bistå regeringen i arbetet med den globala uppföljningen av Agenda 2030.”

Som mottagare av SIDA-bidrag förbinder sig alltså CONCORD att bevaka och se till att Agenda 2030 genomförs! Detta förbinder sig även medlemsorganisationerna till. Då blir stadgarnas formulering om ett ”demokratiskt förhållningssätt” mycket anmärkningsvärd, trots att även detta är en självklarhet. Det anmärkningsvärda är att CONCORD:s medlemsorganisationers medlemmar inte känner till CONCORD:s existens!

CONCORD:s medlemmar är nämligen inte enskilda människor utan organisationer. Vad det t.ex. gäller Svenska Missionsrådet (SMR) och Sveriges kristna råd (SKR) så består dess medlemmar av andra organisationer, såsom kyrkor/samfund.
Kyrkor/samfund består i sin tur av organisationer som normalt organiseras som ideella föreningar, de lokala församlingarna. Där finns medlemmar av kött och blod, alltså de människor som CONCORD i grund och botten företräder via sina medlemsorganisationer.

Då är det märkligt att – i stort sett – ingen känner till den organisation som företräder dem. Jag har till dags dato enbart träffat på 4 personer som har kännedom om CONCORD. Men det är så långt deras kunskap sträckt sig. De har hört talas om organisationen men – med ett undantag – inte känt till vad den står för.

Visserligen klargörs på sidan 8 i CONCORD:s verksamhetsplan att:
CONCORD Sveriges roll är inte att möjliggöra lokalt genomförande av Agenda 2030 i Sverige. Däremot kan vi bidra med den globala dimensionen till det svenska civilsamhället och ingå i folkbildande och opinionsbildande sammanhang för att stärka kunskapen om Agenda 2030 …”.

Men under punkt 3, i inriktningsmålen hävdas att:
Organisationer i det civila samhället är på alla nivåer viktiga aktörer för global utveckling, genom att samla och organisera människor för att bevaka och påverka politiken och för att genomföra samhällsinsatser. För att det civila samhället ska växa sig starkt, och på så sätt bidra till ökad demokrati och bättre förutsättningar för människor att utkräva sina rättigheter, så krävs att dess förutsättningar att verka är gynnsamma. …” (mina understrykningar).

CONCORD:s medlemsorganisationer är alltså ansvariga för att samla och organisera människor på alla nivåer, för att därmed bidra till ökad demokrati.

Under punkt 5, sidan 2, i strategidokumentet slås fast att (mina understrykningar):
Vi ska vara engagerade och kanalisera medlemmars engagemang, och värderingarna som uttrycks i vår vision är en stark drivkraft i arbetet.

Vi ska inkludera en mångfald av aktörer och skapa processer där medlemmarna känner ägandeskap, och vi vill motverka alla former av diskriminering.

Vi ska vara representativa för de sektorer av civila samhället som är engagerade i våra frågor, och lyfta fram och respektera ståndpunkter från det globala civila samhället.

Hur lever man upp till sina ideal när medlemmarna – som ytterst sett är människor av kött och blod – inte ens vet att CONCORD finns? Vem/vilka företräds egentligen av CONCORD? Uppenbarligen inte de medlemmar som SKR och SMR företräder! Känner ens pastorer och församlingsledningar till CONCORD:s existens?

Bo Fjällström”

Publicerat i Debatt, Ekumenik, Okategoriserade | 2 kommentarer

Mer fakta kring Equmeniakyrkans/SKR belöning till extremismorganisation som samverkar med jihadister i England

Nät- tidningen Ledarsidorna drivs av en seriös journalist, Johan Westerholm. Han mfl arbetar ofta som en sk grävande journalist som vågar och förmår fördjupa det journalistiska arbetet utanför den mediala “komfortzonen”. Hans granskning av islamistiska våldsrörelser i Sverige har väckt uppmärksamhet.

Vid en arrangemang i januari 2020 i Malmö inbjöd Svenska kyrkan till en konferens med titel: “En värld av grannar – Interreligiös praktik för fred” ,

( https://www.svenskakyrkan.se/migration/envarldavgrannar )

Den 4 mars i år skrev ärkebiskopen icke utan glädje om konferensen i Malmö. I underlaget till projektet finns redogörelser för besök och faktainsamling som kyrkans programansvarige gjort. Bland de många besöken fanns också: “Al-Manaar The Muslim Cultural Heritage Centre

Malmö konferensen välkomnande och besöktes av personer med kopplingar till Svenska kyrkan och extrema samt radikaliserande miljöer. Detta uppmärksammades av Ledarsidorna som skrev:”… I detta kluster av organisationer som möjliggörs genom personliga relationer och aktivt urval dyker en av Storbritanniens mest radikala moskéer upp. En moské som öppet samarbetar med den radikala miljörörelsen Extinction Rebellion.

Om Extinction Rebellion och Equmeniakyrkan finns tre blogginlägg ovan i Klassisk baptism. 2020 fick denna rörelse kyrkans och SKR;s pris för verksamhet i pastor Martin Luther Kings anda.

Ledarsidorna skriver följande

“Banden mellan den extrema islamistiska miljön och extrema miljöaktiviströrelser som XR är inte onaturliga för den Svenska kyrkan eller till exempel Equmeniakyrkan. Företrädare för bägge kyrkorna menar att Greta Thunberg, som deltagit i XR manifestationer är en profet i vår tid.” (Kopia från Ledarsidorna)

Det som är intressant i en svensk kontext är hur pass tydligt en så pass radikal och radikaliserande organisation som Al Manaar Muslim Cultural Heritage Centre knyter samman den Svenska kyrkan med andra internationellt kända extrema rörelser som Extinctioin Rebellion. Att de rör sig i samma europeiska radikala och extrema kluster.

I detta fall ett kluster som tillsammans med Svenska kyrkan knyter samman den antidemokratiska miljörörelsen XR med den extrema och våldstillåtande islamismen i form av brittiska al Manaar”

Al Maanar är kanske ganska okänd i Sverige men ingalunda i England. Så här beskrivs den:

Al Manaar känd för sin insats vid branden i Grenfell Tower. Branden var en brand som bröt 2017 i 24-våningshuset Grenfell Tower i North Kensington, London. 72 människor miste livet i branden.

Men det finns även en annan sida av verksamheten. En utredning av Henry Jackson Society (HJS), den brittiska tankesmedjan mot extremism, har kopplat samman Al Manaar Muslim Cultural Heritage Centre till 19 jihadister inklusive den Islamiska statens bödel Mohammed Emwazi. 

Emwazi blev internationellt även känd som ”Jihadi John”. Jihadi John ingick som en av fyra brittiska IS-bödlar som av sina offer kallades för ”The Beatles”. Emwazi skall av Al Manaar ha fått tillstånd att predika sina extrema åsikter utanför moskén innan han anslöt sig till Islamiska staten.

En annan profilerad IS-bödel som hade sina rötter i moskén var “The Hip hop Jihadist” Abdel-Majed Abdel Bary. I en av hans sista dokumenterade uppdateringar på Twitter passerar Abdel Bary med ett avhugget huvud med texten”“Chillin’ with my other homie, or what’s left of him”.  Abdel-Majed Abdel Bary tillskrev sig själv mordet på den brittiske journalisten James Foley.”

Den organisation som av Equmeniakyrkan och Karin Wiborn fått pris för sina ickevåldsmetoder samverkar alltså öppet med organisationer i jihadistiska närverk i en formaliserad metodik liknande de sovjeter sm etablerades 1905 i Ryssland. (Citizens Assembly, se affisch nedan och innehåll i tre föregående bloggar i Klassisk baptism)  Grupper specifikt och odemokratiskt sammansatta som enligt XR skall styra och överta handlingsförlamade parlamentariska demokraters bristfälliga beslutsförmåga kring klimatet, Denna utomparlamantariska metodik har Karin Wiborn och Equmeniakyrkans priskommitte hyllat som nödvändiga för att bra hantera klimatfrågan.

Har verkligen då den prisbelönta organisationen XR ett samarbete med jihadister och extrema muslimska grupper? Här nedan finns bevis för XR samarbete med Al Manaar:

 

Karin Wiborn, Equmeniakyrkan och Sverige Kristna råd. Prisutdelare av King priset som gillar organisationen XR som samverkar med Al Almanar med band till Jihadister och IS bödlar.

Karin Wiborn, Equmeniakyrkan och Sveriges kristna råd, uppskattar och prisbelönar XR som ses som ett föredöme för klimat arbete. XR samverkar dock med engelsk Jihadism. Spelar det ingen roll?

Terroristen och IS krigaren Emwazi från en organisation som samverkar med XR för “fred” och “miljö”

 

Terroristen Emwazi har band med och samarbetar med  Al Manaar. De samverkar med XR som svenska kyrkor prisbelönade. Emwazi godkändes att  predika vid mosken och framföra sina extrema åsikter innan han for för krig och dödande i IS namn.

Bildresultat för Al Manaar

Varför sammankopplar Equmeniakyrkan och Karin Wiborn pastor King med extremistorganisationer som XR?

Om att fiska i grumliga vatten

Det är fullständigt obegripligt att Equmeniakyrkan, SKR, Karin Wiborn mfl kan ge ett pris i Martin Luther Kings ära till en organisation som XR. En enkel bakgrundskoll visar på att organisationen grundades av en man, Roger Hallam, som ansåg förintelsen av judar som en “skitsak” eller bagatell. En person vars grundvärderingar inte är att beundra.

Även om han personligen efter stort rabalder sa sig inte mena vad han sagt så finns det en grundsyn i de värderingar som ligger bakom hela XR.

 

Roger Hallam grundare av prisbelönta XR. En man med människosyn som fick honom att tycka att Förintelsen var en “skitsak”

Nu har Svenska kyrkan bjudit in XR för religionsdialog och gränsöverskridande dialog om klimat mm. Ledarsidornas konstaterande att det finns svenska kyrkor såsom Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan som genom personliga relationer går in i nätverk i organisationer som är att beteckna som rätt extrema.

Det hade inte varit svårt för Equmeniakyrkan och Karin Wiborn att enkelt kolla upp om det är rätt organisation som får ett viktigt och strategiskt pris. Om det är en organisation som faktiskt verkar i Kings anda, Priset rättfärdigar, legitimerar och bejakar XR med deras kopplingar och samverkan med organisationer som företräder allt annat än Guds rike.

Nu ser det uppenbart ut som att man hamnat i ett annat dike där också antisemitismen gror. I ett dike med grumligt vatten. Jihadism i det ena och förintelse föringare i det andra och mitt emellan nedvärdering av demokrati och parlamentarism. Illa.

Kyrkoledarna bär ett ansvar när kyrkans namn och verksamhet och profil utvecklas som det gör. Lasse Svensson är orolig för minskat medlemsantal. Det är bra och utomordentligt viktigt. Men det finns fler områden där kyrkans styrning verkar vara rätt knepig i förhållande till de många församlingar som verkar i en helt annan anda och för en helt annan uppdragsgivare. Det har han och hans närmaste ansvar för. Intern reformation kan vara lägligt.

 

Publicerat i Okategoriserade | 3 kommentarer