Vems Gud är Gud. Om Jesu monopolanspråk.

1. Bakgrund

Ett antal kristna kyrkor har genomfört ett upprop till stöd för de flyktingar som blivit kristna under sin vistelse i Sverige. De som visat på att omvändelsen gjort det svårt eller omöjligt att leva i hemlandet beroende på risken att dödas eller utsättas för förföljelse blir inte trodda. Kyrkorna blir då med rätta upprörda. Kyrkorna vänder sig mot Migrationsverk och domstolars förhållningssätt. Det är utomordentligt bra och angeläget. Samtidigt finns det skäl att fundera över hur kyrkor förhållit sig till framför allt flyktingar som lämnat islam och mött Jesus och erhållit frälsningens gåva. Det kanske inte enbart är myndigheterna som helt ensamma missbedömt sitt ansvar.

  • Kommentar A: Svenska myndigheter har ingen kunskap om religion i sig. De enskilda handläggare som arbetar med utredningar och beslut har i sin grundutbildning en mycket översiktlig och låt mig säga bristfällig utbildning. Så är det på många områden. Mest känt är kanske genusfrågor, jämställdhetsarbete mm . Här får myndigheterna utifrån ofta statlig/politisk styrning utbildas i olika sakområden.  En handläggare som kommer med beröring av religion och tro försöker normalt begripa den enskildes utsagor och sätta dessa i en kontext av såväl lagstiftning, prejudikat samt dokumentation om problem vid återkomst till hemland.
  • Kommentar B: Att förstå det som på myndigheternas språk kallas “konvertering” bygger på kunskap som handläggare får från källan dvs berörda personer och kyrkor. Ordet konvertera har flera olika betydelser: 1) förnya ett lån, 2) omvandla valuta, 3) ändra räntefot, 4) ombilda, 5) omvandla, 6) förvandla, 7) transformera, 8) dataterm 9) byta religion. osv. Om man konverterar ett lån byter man form och kanske räntor men det rör sig dock om ett lån där lånet är subjektet i händelsen. Överförs begreppet i religion så blir religionen dvs förhållandet eller dyrkande av Gud det som omvandlas i form av utövandet av religionen dvs förhållande till det som kallas Gud. I fråga om muslimsk dyrkande eller underordnande av den Gud den religionen företräder förhåller sig de bekännande sig till. Guden är subjektet på samma sätt som lånet i en bankaffär. Då Gudsförhålladet är huvudlinjen blir subjektet den konverteringen som ser ut som en ändring i utövandet.
  • Är Jesu himmelske Far, bönens Fader vårs mål densamme som muslimer ber till? Här är en åsikt:   https://www.dagen.se/debatt/ar-det-samma-gud-i-bibeln-och-koranen-1.691798  Än mer viktigt är att förstå hur tongivande och ledande kyrkoledare tänker och agerar. Equmeniakyrkans kyrkoledare Sofia Camnering har tillsammans med en muslimsk ledare och Imam kommit fram till denna utsaga: https://www.sandaren.se/debatt/sofia-camnerin-samma-gud-men-olika-uppfattning   
  • 50 % av Svenska kyrkans präster menar att muslimer och kristna förhåller sig och tror på samma Gud.
  • Biskop Åke Bonnier i Skara uttrycker sig så här: 
  • Och ärkebiskopen är tydlig; https://detgodasamhallet.com/2018/04/03/nar-arkebiskopen-inforde-hadelselagar/
  • Utifrån likheter och skillnader vill Svenska kyrkan i en församling bygga en gemensam fastighet för gudstjänster: https://www.svd.se/vi-bygger-ihop-kyrka-och-moske 
  • Kommentar C. Om man i en religiös byggnad i Sverige kan inom ramen för samma fastighet be ill Gud och kyrkans och frikyrkans högsta ledningar anser man ber till samma Gud fast på lite olika sätt hur kan man då se att religionerna mellan sig utgör hinder för ömsesidighet? Är det då inte snarare ett politiskt och socialt problem där religionen och konvertering är underordnat?

2. Inlägg av Michael Grenholm publicerat 2016: Muslimerna tillber en gud som inte finns. (Dagen och Facebook)

Muslimer menar att den gud som de tillber uppenbaras i Koranen.Den guden förnekar bestämt att Jesus skulle vara hans son (sura 9:30, 19:34-35), att Jesus dog på korset (4:157) och att Jesus ska tillbes (5:116). Vidare betonar han att han inte älskar alla människor (3:32, 3:57, 16:23). Dock finns också flera paralleller till kristendomen, denna gud utger sig för att ha skapat världen (7:54) och talat till Adam, Abraham och Moses. Koranen erkänner att Jesus är född av en jungfru (19:19-21), att Han gjorde mirakler (2:253) och att Han är Messias (5:72).

Dessa likheter gör dock inte att Herren och Allah kan sägas vara samma väsen, eftersom skillnaderna består. Att jag är en vit man som gillar att sjunga gör inte mig till Elvis Presley. Att både Herren och Allah hävdar sig vara den enda guden som har skapat universum gör dem inte till samma gud. I en akt av avgudadyrkan hävdade Aron att en guldkalv var Israels Gud som hade fört dem ut ur Egypten (2 Mos 32:4).

Även om han hade fortsatt och sagt att denna guldkalv skapade himmel och jord och att ingen annan gud finns än denna guldkalv, innebär det inte att denna guldkalv plötsligt är samma gud som Herren. Det är fortfarande en värdelös guldkalv, Arons vittnesbörd är lögn.

När muslimer tillber en gud som ljuger om Jesus och som inte älskar alla människor tillber de en gud som inte finns. Den levande guden vet förstås vad de ber och älskar dem gränslöst, Han låter många av dem se Jesus i drömmar och syner. Men det innebär inte att Herren är Allah.

3. Pingstpastor Christian Mölk på facebook december 2018:

“Jag får då och då frågan om jag anser att Islams gud Allah och Bibelns Gud är samma gud? Frågan kommer av att den svenska kristenheten nu möter så många muslimska flyktingar som kommer till våra kyrkor i samband med att de vill lära sig svenska och/eller vill bli kristna. Svaret är definitivt nej. Koranens Allah och Bibelns Gud är inte samma gud.

Det ironiska är att jag har hört kristna teologer påstå att Koranens Allah och Bibelns Gud är samma, men jag har aldrig mött en f.d. muslim hålla med om det påståendet. Alla f.d. muslimer jag mött som lämnat islam och blivit kristna, de som rimligtvis borde bäst kunna svara på denna fråga, reagerar väldigt kraftfullt när jag berättar att det finns kristna som menar att Koranens Allah och Gud är samma. Om de nu är samma varför skulle de då lämna islam?

En del menar att det felaktiga påståendet att Koranens Allah och Bibelns Gud är samma gud till viss del har påverkat Migrationsverkets beslut vad gäller konvertiter. Om detta stämmer vet jag inte, men det är absolut värt att undersöka och i så fall protestera emot. Om Migrationsverket har nekat en konvertit uppehållstillstånd baserat på att konvertiten inte riskerar förföljelse som kristen eftersom han/hon lika gärna kan fortsätta be till Koranens Allah vid en utvisning till det muslimska hemlandet, då har ett allvarligt fel skett.

Koranen lär att Jesus endast är en profet. Bibeln lär att Jesus är vår Herre och Gud. Koranen lär att människan kan bli frälst genom sina gärningar. Bibeln lär att den enda vägen till frälsning är genom att bekänna Jesus som Herre. Den gud som Koranen beskriver, är inte samma Gud som uppenbaras i Bibeln: vår Herre och Gud Jesus Kristus.

OBS, förtydligande tillägg: Viktigt att skilja på det arabiska ordet “Allah” och “Koranens Allah”. Arabiskans “allah” är ett neutralt ord motsvarande hebreiskans “elohim” och svenskans “gud”. Jag har full förståelse för om tex en arabisk kristen kallar Bibelns Gud för “Allah”.

4. Den svenska byråkratens dilemma. Kommentarer.

En handläggare inom en statlig myndighet har normalt en generell god utbildning. Lag, förarbeten och rättsläge och sak är grund för all utredning. I fråga om religion och teologi torde förkunskaperna vara begränsade. I alla former av kvalificerade utredningar inhämtas normalt kunskaper som kan ge underlag för beslut och ställningstagande. Om en flykting söker uppehållstillstånd och hänvisar till risk för eller verklig dokumenterad förföljelse för sin tro skall såväl den enskildes utsaga som den religiösa övertygelsens karaktär bedömas med rimlig säkerhet. Här har uppenbart de svenska myndigheterna handlat helt fel med detaljerade teologiska förhör av vanliga människor utan specifik teologisk utbildning. 

Om en person flytt från muslimskt land har denne tvingats bort från sitt hemland där religion, politik och sociala förhållande ofta är intimt sammanflätade.

När såväl kyrkoledare som biskopar och ärkebiskop  anför att muslimer och kristna ber till samma Gud, säger de att detta i grunden handlar om olika uttryck av religiös övertygelse, Om människor ber till samma Gud fast med olika religiösa uttryck  (Sofia Camnerin och en imam gemensam i tidningen Sändaren) är det utifrån myndighetens världsbild möjligt att se det som yttringar där skillnaderna mellan Livets ords och Missionsprovinsens fromhet kan uppfattas som lika stor. Det är ingen orimlig slutsats att en myndighet upplever en flyktings upplevda religiösa övertygelse mer som en social, psykologisk och funktionell fråga där den religiösa delen är underordnad. Eller en konstruerad religiös konflikt i avsikt att få stanna i Sverige. Eller?

5. Konverterad eller härligt frälst

Sebastian Stakset har blivit kristen. Han säger själv att han blivit frälst. Han säger själv att han lämnat sig till Gud, mött Jesus och vill följa honom. Han säger själv att han fått en nytt liv, förlåtelse och försoning. 

Sebastian Stakset, Konverterad eller Frälst?

Har Stakset anfört att han konverterat från icketroende eller ateism eller satanism eller från mörka krafter till ljus?  Bilden av en till Jesus omvänd person i svensk kontext kopplas aldrig såvitt bekant är till begreppet konvertering.  För en frälst person handlar det inte om en social konstruktion eller förändrad kulturell identitet. Det handlar om det som Paulus var med om när han mötte Jesus. Omvändelse och pånyttfödelse. Begreppet konvertit passar utmärkt till banklån med leder till felaktiga slutsatser när det används om personer som riskerar tortyr och dödsstraff för att de “lämnat sig åt Jesus och fått ta de av frälsningens gåva. Begreppet reducerar kanske det upplevt känsliga mellan islam och Jesus. Kyrkoledares (inte alla men en hel del) uppfattning r ju att de har samma Gud som Mohammed. Märkligt.

6. Den vanskliga vägen kyrkoledarna marscherar. Problematisering av kyrkornas påståenden om islams gudsbegrepp och svenska myndigheters bristande förståelse för kristnas utsatthet.

I urklippen och länkarna ovan kan man ju konstatera att de stora kyrkornas högsta ledarna anser att muslimer ber till samma Gud som Jesu Fader. Att Akilov innan massmordet bad ill samma Gud som Levi Pethrus prisade ? Som sakkunniga på sin tro och religion är ledarna normativa för svenska myndigheter. Det betyder att de har en mycket stort ansvar för sin förkunnelse att islams Gud är densamme som Jesu Far. Detta  trots att  vi ber till Guden på olika sätt och fastän kristna har specifikt soterologin, Läran om frälsningen. Det är alls inte utan skäl man kan förmoda att detta har betydelse för myndigheters sätt att bedöma omvändelse och kristen kyrkotillhörighet. Om det nu är så är det förfärligt. De vädjanden om barmhärtighet som kyrkorna nu efterlyser är föredömlig men borde kombineras med egen etisk och bibelfokuserad revision. Är vi som kyrka, jag som ledare medskyldig till myndigheternas bedömningar? Ovan redovisade inlägg från två olika skribenter visar på att det alls inte är självklart att islams Gud är de Kristnas Gud utan något helt annat. Det finns ord och beteckningar för just detta “annat”.

7. Intersektionalitet grund i beslutsunderlag?

I Sverige har politiskt styrda organisationer liksom kyrkor påverkats av moderna ideologiska strömningar. Ej sällan uttrycks de som delar av “värdegrundsarbete” men de kan ha olika beteckningar. Queer ideologi, genusvetenskap, hbtq-certifiering osv läggs in som faktiska “produktionsfaktorer” i myndigheters arbeten. Begreppet intersektionalitet är inte enkelt men här följer en sammanställning: https://sv.wikipedia.org/wiki/Intersektionalitet

I denna teori blir den muslimske och färgade personen underordnad den vite kristne personen. När den underordnade muslimen påstår sig bli kristen ses det som en maktförskjutning på individnivå. Muslimen som konverterat i Sverige positioneras i teorin in i en förtryckande roll (kristen) och möter vid återgång till hemlandet de underordnade varför det skapar en konflikt. Teorin stödjer därför knappast det upplevda religiösa perspektivet i uppgiven risk för utvisning utan ses snarare som en del i den enskildes strävan till maktförskjutning.

Intersektionaliteten är inte på något sätt en formell del av myndigheternas beslutsunderlag. Nej, det är snarare ett slags virus i människors tänkande. Ett förändring av källkoden i “hårddisken”, människans sinne. Organisationer och kyrkor är inte alls undantagna och här finns mängder med indikationer på hur teorin konkret slagit igenom. Det gäller tex i synen på Israel, judar och kyrkornas arbete som det utförs i Följeslagarprogrammet Palestina- Israel mm.

I ljuset av detta är det än viktigare att se att: Jesus är den enda vägen till Gud.

Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” 6Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader.

 

lg

 

Publicerat i Bibeltolkning, Debatt, Ekumenik, Evangelisation, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Bibel som den är i focus eller tänker jag själv ut det som borde stå där

Varför blir det så tokigt ibland? 

I rätt många inlägg och notiser i denna blogg har det funnits ett återkommande tema:  skillnader i värderingar av Bibelns texter. Dessa skillnader är tydliga i fråga efter fråga. Ibland läggs textförändringen in i ett slags historierevidering. Ibland ändras den uppenbara texten till symbolik och metafor. Ej sällan blir den som vill läsa Bibeln som den är bemött med nedlåtande tillmälen; Ni måste väl i allsin dar begripa bibelns metaforiska bilder…..En teologiprofessor skrev: Det handlar om bibelsynen, Här kommer några påståenden som visar konkreta exempel på skillnaderna samt en pedagogisk tydlig förklaring av de olika förhållningssätten.

A. Det första exemplet: Kyrkoledare Sofia Camnerin intervjuas i Sändaren och anser att Paulus har fel/alt Bibeltexten är otydlig

https://www.sandaren.se/nyhet/overtygad-om-att-homosexualitet-inte-ar-synd

A1. Paulus skrev i Romarbrevet följande: 

Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen. Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse.de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras, av allt slags orättfärdighet, elakhet, själviskhet och ondska, fulla av avund, blodtörst, stridslystnad, svek och illvilja. De skvallrar och baktalar. De föraktar Gud. De är fräcka, övermodiga och skrytsamma, uppfinningsrika i det onda, uppstudsiga mot sina föräldrar, tanklösa, trolösa, kärlekslösa, hjärtlösa. De vet vad Gud har bestämt: att alla som lever så förtjänar döden. Ändå är det just så de lever, ja än värre, de tycker det är bra när andra gör det.

B. Ett annat exempel. Om evangeliet om den enda vägen till Gud enligt aposteln nedtecknad i Johannes 14.6

Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader.”

 

B 2. Kyrkoledaren i Equmeniakyrkan Sofia Camnerin och en imam ger en helt annan bild än den Johannes skrev ned.

https://www.sandaren.se/debatt/sofia-camnerin-samma-gud-men-olika-uppfattning Kyrkoledare Sofia Camnerin och en imam skriver ett gemensamt dokument som läggs ut i tidningen Sändaren. Här lyfts två olika förhållningssätt till Bibeln fram. Muslimer ber till samma Gud som hon. Det vill säga det finns flera vägar till Gud. Tvärt emot Johannes m-fl

C. Snabb variant av tänkbar analys

Med ovanstående exempel har. texter och slutsatser behandlats och belysts på denna blogg. Initialt kan det ser det ut som en slags generell kritik av kyrkliga yttringar som känns lite olustigt att läsa.  Vill man inte enbart kategorisera texterna som reaktionära eller kritiska och bittra texter, finns kanske skäl att gå lite djupare. Kan det som syns som kritik stå för en betydande skillnad i uppfattningar om Bibeln. Upprepade tillfällen har tex professor Kazen vid THS anfört att det hela handlar om bibelsyn. Är Bibeln Guds ord eller en blandning av historia, politik och religion.Hur omfattande är det metaforiska budskapet?

Ester Kazen har såsom nyligen redovisats i denna blogg, samt i sociala medier, problematiserat kring inkarnationen och ansett det skulle vara än häftigare om Jesus blivit till på annat sätt som tex en våldtäkt eller otrohet. Josef och Marias relation hade då blivit lik en modern familjebildning. Skillnaden mellan hennes problematisering som till synes saknar en fast utsaga att bemöta, innehåller dock just ifrågasättandet av Guds ord. Hon antyder ju att bibelns ord KAN vara sant….Det är en otrolig skillnad mellan att antaga att det är sant och samtidigt redovisa alternativa sanningar. Det blir liksom en Trump-variation av begreppet sanning fast i detta fall en baklänges saltomortal.

En överskådlig och tydlig beskrivning av de teologiska eller teoretiska utgångspunkterna till varför det är som det är avseende bibelsynen leverade pingstpastorn Christian Mölk aktiv i Härnösand nyligen på Facebook. med hans tillstånd redovisas nedan ett urklipp.

D. Pingst pastor Christian Mölk skriver på FB:

Christian Mölk

“Jag är en konservativ pingstpastor. Ordet “konservativ” har ofta en negativ klang i dagens samhälle, men betyder egentligen “bevara” eller “konservera”. Motsatsen till konservativ är “liberal”, vilket kan översättas till “fri”.

En liberal teolog har en friare syn på Bibeln, medan en konservativ vill bevara den ursprungliga bibliska. Om en liberal vill “utvecklas”, “bort från det gamla” och “modernisera” kristenheten, så vill en konservativ “tillbaka till Bibeln” och “bevara det ursprungliga”.

En “liberalteolog” bekänner sig ofta till den kristna tron och dess bekännelser, men tror inte nödvändigtvis på Bibelns mirakulösa berättelser, t.ex. att Jesus uppstod fysiskt, att Jesus föddes av en jungfru, att Jesus är enda vägen till Gud och att Bibeln är Guds ord.

Rent historiskt så kan man säga att denna liberalteologiska avfart från den kristna Vägen började på allvar under 1800- och 1900-talen i det “upplysta” Europa. Man menade att Nya testamentet innehöll “mytologiska berättelser” som moderna människor hade svårt att tro på. Man började således avmytologisera Bibeln för att kunna skapa en tro befriad från mirakler och övernaturliga ting. Man behöll den kristna bekännelsen på ytan, men bytte ut dess innehåll.

En liberalteolog kan alltså rent teologiskt bekänna exempelvis Jesu uppståndelse, men samtidigt tvivla på att Jesu uppståndelse är en konkret historisk verklighet. Jesus uppstod inte på riktigt, men levde vidare i lärjungarnas vittnesbörd. Man kan alltså i teorin stämma in i de kristna trosbekännelserna samtidigt som man i praktiken inte tror att det har hänt på riktigt eftersom det finns en annan djupare teologisk ​innebörd. Hängde du med?

Låt mig ge ett annat exempel: I evangelierna står att Jesus föddes av Maria trots att Maria var en jungfru. Detta är ju ett mirakel som bl.a. visar på Jesu gudomlighet. Men en liberalteologisk tolkning av denna händelse är att den är en “allegori”, dvs. att jungfrufödseln inte var biologisk utan mytologisk. Evangelisterna använder ett språkbruk som är tänkt att visa oss läsare att Jesus är speciellt utsänd av Gud. Det var ju inte helt ovanligt att man inom den grekiska mytologin ibland hävdade att vissa speciella människor var halvgudar eller födda av gudarna. Exempelvis hävdade ju grekerna att Alexander den store var “blixtens son”. Så en liberalteolog kan alltså stämma in i bekännelsen att Jesus föddes av en jungfru, men menar egentligen någonting helt annat än vad en konservativ Bibeltroende gör. Vi som tror att Bibeln är Guds ord tror ju att jungfrufödseln har biologiskt sett ägt rum på riktigt, men en liberalteolog tror att jungfrufödseln är en påhittad berättelse som är tänkt att visa oss att Jesus är speciellt utsänd av Gud.

Utifrån mitt perspektiv så innebär liberalteologin att “graven blev full men krubban tom”, dvs. att man tror inte på att Jesus uppstod på riktigt och man tror inte att Jesus föddes av en jungfru. Man har därmed förlorat två av de mest centrala kristna sanningarna. Personligen anser jag att liberalteologins influenser i svensk kristenhet är mycket allvarlig och riskerar förleda Guds folk i frälsningsavgörande frågor.

Jag skäms inte för evangeliet. Jag tror på Jesus Kristus som min Herre och Frälsare. Jag tror på att Jesus föddes av en jungfru. Att Jesus både dog och uppstod på riktigt. Att hela Bibeln är Guds ord. Att Jesus är den enda Vägen till Gud. Att Jesus är Herre. Amen!

Slutord och enkel analys

Christian Mölks text, analys och sammanfattning är kort men oerhört viktigt och kärnfull. Varje läsare som vill kalla sig läsare kan själv bedöma den kontext som många kyrkor placerat sig i utifrån just dessa olika förhållningssätt till Guds ord.

För min egen del uttrycker pastor Mölk den sorg eller den upprördhet jag levt med under en tid då jag inte fått ihop en helhet med kyrkors, kyrkoledningars och enskilda teologers förkunnelse och lednings substans. Det är en oerhört allvarlig sak som Mölk lyfter fram att vi med en sk liberal teologisk referensram riskerar att förleda folk i frälsningsavgörande frågor.

Denna blogg startades när Baptistsamfundet ännu fanns kvar. Men under dess sista år när många upplevde just den förändring av tron på Guds ord som texten lyfter. Konsekvenserna av detta var tydliga. För min del kan jag aldrig glömma hur en kyrkoledare med entusiasm beskrev sin gemensamma bönestund med stormuftin i Damaskus en av massmördaren Assads stöttepelare, Religionsblandning utifrån en förvirrad bibelsyn. Eller frukt av förändrad grundsyn på Guds ord.

Begreppet Klassisk baptism förvånar en del läsare men det är kanske just det som är nyttigt. Pastor Mölk lyfter fram den klassisk kristna tron och hans pingstkyrka verkar i klassisk baptistisk anda.

Och Bibeltrohet på att Ordet inte enbart är bilder konkretiseras av hans beskrivning av det som Gud gjort i hans lokala församling:

“NÄR DET ÖVERNATURLIGA BLIR DET NATURLIGA” Pingstkyrkan Härnösand

De senaste månaderna har det skett flera mirakulösa helanden i Pingst Härnösand. En kvinna fick ställa in operationen eftersom det som skulle opereras bort försvann efter förbön. En annan kvinna blev opererad av läkare utan att bli bättre, men blev istället fullständigt helad efter förbön. En man i församlingen blev helad i ryggen. En hörselskadad flicka hör bättre efter förbön.

Jag tror att Gud vill att vi kristna ska se på det mirakulösa och övernaturliga som något naturligt. När vi blir sjuka så ber vi en bön innan vi tar en alvedon. Har vi fortfarande ont i huvudet efter en stund så tackar vi Gud för att det finns alvedon. Mår vi dåligt skäms vi inte för att gå fram för förbön på gudstjänsten. Osv.

Eftersom det är Gud som helar och inte vi människor, så beror det inte på oss. Men om vi inte ber för varandra så försummar vi möjligheten för Gud att göra ett under genom våra böner. Gud kan naturligtvis göra under även utan att vi ber för varandra, men Gud har valt att förmedla sina mirakler genom Kristi kropp, dvs. oss.

“Och Jesus sade till dem: ”Gå ut i hela världen och predika evangelium för hela skapelsen. Den som tror och blir döpt skall bli frälst, men den som inte tror skall bli fördömd. Tecken skall följa dem som tror detta. I mitt namn skall de driva ut onda andar. De skall tala med nya tungor. De skall ta ormar i händerna, och om de dricker något dödligt gift skall det inte skada dem. De skall lägga händerna på sjuka, och de skall bli friska.”” (Mark 16:15–18)

LGB

Publicerat i Baptism, Debatt, Ekumenik, Evangelisation, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Equmeniapastor ifrågasätter och problematiserar jungfrufödseln och julens bibeltexter.

Esther Kazen är ordinerad pastor i Equmeniakyrkan. Därmed troligtvis utbildad teologie kandidat med akademisk examen i botten. Hon är “ordinerad” dvs godkänd och sänd pastor och predikant. Hon har varit församlingsföreståndare i Göteborg och jobbar numera för en kristen kvinnoorganisation.

På sitt instagramkonto har Kazen problematiserat evangeliet dvs Bibelns text om hur Gud sände sin enfödde son till jorden genom att oskulden Maria blev gravid.

Så här kan man läsa i Lukas evangelium om underlaget till Kazens utläggning:

-Budskapet till Maria om Jesu födelse

Utdrag ur evangelietexten Lukas:

“I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. 28Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.”29Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. 30Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. 31Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, 33och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” 34Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” 35Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. 36Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. 37Ty ingenting är omöjligt för Gud.” 38Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne.”

“Problematisering” en beteckning för ifrågasättande och fantasi. Källkritik utan substans och evidens.

Ester Kazen är inte riktigt nöjd med Bibeltexten utan problematiserar den som om texten inte riktigt bär budskapet som texten ger. Hon gör en diskret men läsbar antydan att det kan finnas andra skäl bakom Lukas skrift som han inte riktigt för fram men som skulle kunna ha funnits med. Framför allt att Maria skulle kunna varit antingen otrogen (dvs ej oskuld) eller att Josef i motsats till evangelietexten gjort henne gravid,Utdrag från Kazens text

Så här problematiserar Equmeniapastorn julevangeliet och Bibelns text

“Julberättelsen börjar med en tonårsgraviditet – kanske den mest debatterade och omdiskuterade graviditeten i historien. (Det säger ju inte lite med tanke på hur mycket vi gillar att debattera gravida kroppar…) Marias oskuld och jungfrufödsel har varit centrum för berättelsen (och visst kan det ha varit så det gick till, Bibeln är ju trots allt full av mirakel och övernaturliga händelser). Men. Vad händer med berättelsen om det nu inte var så? Vad händer om hon blev gravid eftersom hon hade sex med någon hon var förälskad i – Josef eller någon helt annan – eller om hon blev våldtagen? Förminskar det berättelsen, förminskar det vem Jesus var? Jag kan tycka att julberättelsen är ännu större om den har en svår och problematisk början. Att Gud föds som ett litet barn som andra såg som värdelöst (ja, olika barn värderas ju olika beroende på familjens omständigheter, var de föds osv, både förr och fortfarande idag …). Om berättelsen handlar om Maria – överlevaren, som är värd att minnas – inte för sin oskuld (är inte det en väldigt tröttsam egenskap att hylla) utan för sin styrka. Om bonuspappa Josef som inte frågar var barnet kommer från utan till 100% tar sitt föräldraskap på allvar – oavsett hur de blev familj.

Julberättelsen visar en familj utanför normen där kärlek är viktigare än blodsband. Jag kan tycka det är en väldigt stark och vacker bild av Guds kärlek. Hur tänker ni? (Nyfiken på om detta är en känslig fråga eller inte. Eller kanske inte alls intressant utan självklar? Spännande!) Glad advent!” (Utdrag av pastor Kazens text)

 

Kommentarer och analys

Esther Kazen är ordinerad pastor inom Equmeniakyrkan. Utbildad på kyrkans pastorsutbildning THS. Genom ordinationen påvisas att den som får ordination anses vara lämplig och liksom godkänd av kyrkan att utsändas för att sprida kyrkans och Guds ord.

Kazen kallar sig feministpastorn. Det är kanske inte fel även om evangelistpastorer kanske vore en större angelägenhet idag. Det hon de facto gör med sin artikel är att genom en slags lekfull problematisering av Bibelordet lockar med förklaringsmodeller till Lukas evangelium. Hon antyder (eller problematiserar) att Maria alls inte var jungfru och oskuld. Nej kanske hade hon varit otrogen eller kanske var Josefs sperma som gjort henen gravid och därvid var den helige ande och inkarnationen en symbolisk berättelse. Genom detta förändrade synsätt sätter hon berättelsen in i dagens samhällskontext. Vällovligt kanske? Eller djävulskt? När undret – inkarnationen – i måhända ett slags pedagogiskt syfte lekfullt omvandlas till tänkbar otrohet blir storheten i Josefs bemötande av ev otrogen kvinna ett annan.  Blir då Guds ambition att låta det jordiska judiska gossebarnet född och avlat som alla andra barn på jorden bli den som kallas Guds son. Guds enfödde son. Alla är vi ju annars “Guds barn”. 

Kazen har många följare i sociala medier. Massor med människor som “likar” henne. Därmed följer ett pastoralt ansvar. Kazen har tidigare uppmärksammats här i denna blogg. Hon och hennes kyrkoledare Sofia Camnerin anser att Paulus inte begriper hur Gud tänkt det med skapelsen och att Paulus och Bibeln har fel och de har rätt och har makten att säga att deras tolkning av Guds ord gör människan skuldfri.

Kyrkans trosbekännelse, som även Kazens egen kyrka delar:

DEN APOSTOLISKA TROSBEKÄNNELSEN

Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den Helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.

Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på den helige Ande,
en helig, allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv

 

 

Visar texten att Ester Kazen, ordinerad pastor i Equmeniakyrkan, har tilltro till och förkunnar den apostoliska trosbekännelsen?

 

 

 

Publicerat i Bibeltolkning, Debatt | 6 kommentarer

Om att missa målet. Ser vi en kyrka som lagt undan ondskan i arkivet om väckelsen. Del 2

Staffan Werme, Örebro

1. Bakgrund

Staffan Wemre är baptist från Örebro. Han är en före detta riksdagsman och kommunalråd och ordförande i baptistförsamlingen. Som fd politiker som tillhör han dem som går under beteckningen “Frisinnade”.  Werme är dessutom redaktör för den tidning Frisinnad tidskrift som startades av Waldemar Svensson i Ljungskile.  https://sv.wikipedia.org/wiki/Frisinne

Frisinnade politiker har historiskt sett haft starka band med socialliberalism och Frikyrkan. På sin blogg “Staffans blogg” belyser han sina tankar om såväl politik som religion och kyrka. Tankar formade utifrån en bred erfarenhetsbas.

Den politiska situation som Sverige just nu befinner sig i är tragisk. Den nästan helt låsta politiska positioner grundas på förutsättningar som kan ha sin bas i uppfattningar om “andra” som inte alltid är faktiska. Kopplingar mellan dessa andra och “oss själva” som goda dynamiska och öppna skapar spänningar och blockeringar. Wermes tankar kan läsas utifrån länken här:

http://frisinnad.blogspot.com/

Människan lever inte enbart i en humanismens och politikens föreställningsvärld. Den är kan man säga dynamisk och anpassas utifrån värderingar som kan förändras utifrån såväl egna positioneringar avseende graden av popularitet men också inte minst frågan om ekonomiska resurser att uppbära och allokera. “Min sanning är rätt för mig och Din för Dig” är ju mycket av en grundlag i ett postmodernistiskt tänkande. Detta påverkar politik och samhällsliv men också i allt högre grad tyvärr kyrkor. De grundläggande sanningarna om livet som Bibeln fört fram ses inte sällan som sedelärande bilder eller försök att kommunicera med nutidsmänniskan som pedagogisk modellera.

I sin senaste blogg ger Werme en bred men mycket läsvärd tanke med en tydlig såväl baptistisk klangbotten som socialliberal resonans:

2. Staffan Wermes ord att begrunda

-“En av kristendomens allra största fördelar är synen på hur ondskan behärskar människan. Vi är alla fallna. Vi är alla delar av samma ondska. Vi är alla i behov av samma nåd.

Kristendomen internaliserar ondskan i oss själva. Den uppmanar oss att först omvända oss själva, och först därefter världen. Bibelorden kring detta är legio. Insikten om ondskans plats i mitt liv är nödvändig, behovet av omvändelse oförhandlingsbart och förståelsen av att även jag måste omfattas av nåden central. Men även när vi sökt Gud genom Jesus och omvänt oss, lever vi i en värld behärskad av det onda. Därför måste vi hela tiden söka oss mot Gud, den ende gode, den ende rättfärdige. Vår omvändelse får aldrig ta paus eftersom vi hela tiden faller tillbaka på att göra det onda vi inte vill, istället för det goda vi vill.

Om också jag inom mig bär ondskan, är det svårt att hävda att någon annan är den onde, medan jag är god. Det finns alltid ett korrektiv som är större än mig själv.

Men ondskan finns inte längre i den kristna sfären, framförallt inte i de Lutherska kyrkorna. Efter reformationen så har även ondskan, den ondska vi fötts in i och är en del av, reformerats bort. Under den period jag själv kan överblicka, den senare hälften av 1900-talet, är denna reformering uppenbar. Från syndakataloger till normkritik.

Kyrkans budskap har subjektiviserats och individualiserats. Du kan tro lite som du vill, på vad du vill och med de normer du känner för. Kyrkans enda absoluta budskap är ”kärlek”. Men ingen definierar heller ordet kärlek. Det kan vara lite vad som helst.

Som en följd av detta har ondskan inte längre någon plats i kyrkan. Om det inte finns några normer att bryta mot, finns det heller inget skäl att anse att ondskan finns i mig. Jag är ju min egen bibel, mina egna budord, mina egna rätt och fel. Och om ondskan inte finns i mig, men världen ändå är ond, måste ju denna ondska finnas någon annan stans, hos någon annan.

I kyrkans evangelisation har ondskan och synden externaliserats. Från att ha varit något vi alla måste kämpa emot i våra egna liv, till att läggas på någon annan. Det är ganska enkelt att se de parallella spåren i hur såväl de gamla frikyrkorna som Svenska kyrkans lära numera uttrycks. Predikningarna om allmän kärlek kompletteras med krav på att staten ska ta ansvar för flyktingar, att andra ska rädda klimatet, att kommunerna ska bry sig om de fattiga.

Ingenstans handlar det om att jag själv ska göra bot och bättring, helt enkelt därför att det inte finns någon gemensam syn på vad bot och bättring är. Vi kan kräva ett generösare flyktingmottagande, men inte själva avsätta vare sig pengar eller tid för att hjälpa invandrarna. Vi kan flyga runt världen på semestrar, men kräva att staten ska lösa klimatfrågan. Vi köper nytt, nytt, nytt och frågar varför inte någon annan klarar miljön.

Kyrkan har abdikerat från sina två viktigaste roller. Dels den att vi alla är en del av det onda och att vi hela tiden, var och en, först och främst måste söka vår egen omvändelse innan vi kräver den av någon annan.

Denna utflykt till kristendomen landar nu åter i politiken. Kyrkan har gått från en internaliserad ondska till en externaliserad. Politiken har gjort samma resa. Om jag inte är ond, måste någon annan vara det. Det är den andre. Och ju ondare jag gör honom, desto godare kan jag ju vara.”

3. Några enkla slutsatser och kommentarer

Ondskan som finns i oss kräver acceptans av såväl begreppet ond som begreppet god. Med det följer en bestämning om att det finns något faktiskt ont.

Bibeln är rätt konkret här. Det finns något slags objektivt “gott eller ont”. Allt är inte relativt eller subjektivt. Werme beskriver sin upplevelse om hur synden externaliserats. Detta har skett i takt med att kyrkan systematiskt har arbetat bort “synd” från sin agenda. Eller så har synd i klassisk “Orwellsanda” fått ett nytt innehåll. Klimatsynd, bristande normkritik och kräkningar är begrepp som har fått en synnerligen stark ställning. En förskola förbjöd luciafirande. Det “kunde” finnas något barn vars föräldrar inte hade råd att köpa ett lucialinne. Istället för att eventuellt lösa frågan fick den stämpel som “kränkande särbehandling av elev” och då blev skollagen den folkliga “bibel” som dömde synd mot det som uppfattas som det rätta.

I Matteus evangelium kapitel 4 kan vi läsa hur Jesus predikade och uppmanade sina lyssnare att omvända sig för himmelriket är nära.

4. Frälsningen som huvudbudskap

Rädd­ning el­ler fräls­ning är ett hu­vud­mo­tiv i NT:s bud­skap. De tro­en­de blir rädda­de tack va­re Kristus, först ge­nom omvändel­sen och se­dan slut­gil­tigt på den sista da­gen. De räddas från djävu­lens makt, från syn­den och dess följ­der: sjuk­dom och död, do­men, la­gens hot om straff, Guds vre­de. De ord som grund­tex­ten använder (sóze­insotérso­tería) kan även i des­sa fall myc­ket väl åter­ges med or­det ”rädda” och dess av­led­ning­ar, som tyd­ligt klargör att det in­te ba­ra rör sig om ett in­re, psy­ko­lo­giskt ske­en­de. När sam­man­hang­et ute­slu­ter den­na miss­upp­fatt­ning används ibland de äld­re or­den ”frälsa”, ”frälsa­re” och ”fräls­ning”, som på ett an­nat sätt an­ty­der det re­li­giösa mo­ti­vets to­ta­la om­fatt­ning; så t.ex. när nam­net Je­sus utläggs i Matt 1:21. In­te ba­ra Kristus ut­an också Gud sägs i NT va­ra människor­nas frälsa­re (t.ex. 1 Tim 1:1), vil­ket även kan ut­tryc­kas med or­den att fräls­ning­en finns hos ho­nom (Upp 7:10)

Staffan Wermes text är angelägen. Har kyrkan tappat bort basala delar av sitt uppdrag att förmedla HELA evangeliet och istället försökt sälja in attraktiva “gobitar”.

Åter Werme:

“Kyrkan har abdikerat från sina två viktigaste roller. Dels den att vi alla är en del av det onda och att vi hela tiden, var och en, först och främst måste söka vår egen omvändelse innan vi kräver den av någon annan.”

Kan vi göra något åt det?

Lg

Publicerat i Baptism, Debatt, Ekumenik, Evangelisation, Okategoriserade | Lämna en kommentar

Ensamhetens resultat. Människor avslutar sina liv. Vem och vilka kan förebygga och hela det trasiga?

 

1. Bakgrund

Scanraff- Landets värsta klimatpåverkare. Miljöorganisationer protesterar och överklagar. Varför agerar inte kyrkan? Eller är det enbart det nära personliga ej mätbara som gäller för att det syns mer? Vem vet?

Många skriver om klimatfrågan. Många vill göra något för klimatet. Vår förstörelse av skapelsen pågår och ökar trots medvetenhet. Mexico city går mot ekologiskt sammanbrott. Tyskland och Polen använder kolkraft i betydande utsträckning. Bilförsäljningen minskar inte.Regnskogen förbrukas. Polernas is minskar drastisk. Fjälltoppar avisas. I Sverige godkänner myndigheter och politiker att Preem i Lysekil, ägt av en stenrik prins i diktaturens Saudi får fördubbla sina utsläpp. Sveriges mest klimatförstörande verksamhet får verka i många år och fördubbla sina klimat negativa utsläpp.

Samtidigt uppmanas enskilda att begränsa nyttjandet kretsloppets kossor. Volvo ägt av diktaturens kinesiska kommunistiska miljardärer för dock utöka sin verksamhet och det ses som positivt. Samtidigt  vet vi att miljöförstörningarna globalt får effekter för människors liv hälsa och livsmedelsförsörjning men som också leder till att människor dör.

2. Vill man bli “nöjdare” med sig själv? Eller..

Men kan min personliga livsstil och konsumtionsval påverka klimatet? Knappast inte på individnivå. Inte heller om alla människor i min församling, stad eller län gör sammalunda samtidigt som andra källor ökar sina utsläpp och resursförbrukning.

Ibland verkar det så att nyttigheten kanske ligger mest i att den egna självkänslan förbättras. Jag ser ut att göra nytta även om jag inte totalt sett påverkar helheten. Ett förbud mot att Preem får chans att fördubbla sina utsläpp skulle drastiskt förbättra helheten i ett nationellt perspektiv. Det skulle göra skillnad.

Kossorna kunde lugnt beta vidare och hålla naturen öppen. Men det krävs politisk kraft. Den kan jag påverka reellt. Här finns metodik och möjligheter för såväl församlingar som för enskilda. Alla i vårt land har möjlighet att välja och påverka beslutsfattandet, En slutsats kan vara att varje person måste fundera över hur vi prioriterar och använder våra möjligheter individuellt eller i samverkan med andra.

Kyrkliga protester i avsikt att begränsa eller förhindra det svenska godkännandet till utbyggnaden av landets värsta klimatmarodör har inte direkt märkts. Frågan är om det överhuvud taget förekommit. Om klimatåtgärder verkligen blivit mer än ord för att göra “talaren nöjd med sig själv” hade något sådant varit nödvändigt. Kristnas engagemang i partiernas politik är kanske en nyckelfråga.

3. Ensamhet, meningslöshet och åldrande…livsfarliga kombinationer

Ensamheten påverkar människor i hög utsträckning. Upplevelser av ensamhet och meningslöshet får med vetenskapligt tydlig evidens människors hälsa och livslängd..Att bli änka är i detta hänseende farligt. Att bli änkeman ändå mer farligt.

Självmordsfrekvensen band äldre avviker i förhållande till befolkningen som helhet. Antalet självmord per invånare för äldre män är mer än dubbelt så hög som för kvinnor.

Varje dag avslutar 4 människor själva sina liv i vårt land. Varje dag avslutar en äldre person sitt liv. Grunderna till detta är känslor av ensamhet, övergivenhet, meningslöshet och brister i fråga om vänskap och goda relationer.

4. Väntande möjligheter, “Öppet mål”

Det finns en betydande möjlighet för kyrkor och församlingar att göra skillnad för denna grupp av utsatta. Församlingarna har resurser men också kunskap och förmågor att erbjuda det som ofta är brister som driver negativa processer och ökad övergivenhet.

Det är yttest märkligt att denna fråga har så låg prioritet där vare sig planering, metodutveckling elller samordning bedrivs nationellt. Satsar kyrkoledningarna kraft och resurser, tjänstemän och ledningsinitiativ på detta? Tveksamt eller?

Personen på bilden har inget samband med texten. Men bilden med ensam äldre i kyrkbänk är inte unik i svensk kyrkokontext

Kanske är det mer politiskt korrekt att syssla med kravgurka, rättvisemärkt kaffe och marknadsföring av kossornas miljöskador, tågåkandets fördelar och thailandsresornas elände. Klimatfasta är “nyordet” för i år. (https://equmeniakyrkan.se/klimatfasta/)

och här SKR

https://www.dagen.se/sveriges-kristna-rad-uppmuntrar-till-klimatfasta-1.117106)

Men vi kan rädda liv också bland dem som byggt upp vårt land där kyrka, gemenskap och evangeliet faktiskt ger mening och hopp. Och mindre självmord och bättre hälsa. Eller hur?

Samtidigt som landets äldre har betydande problem och behov finns liknande psykiska tillstånd hos unga. I ett barnperspektiv finns också oändligt stora behov: se https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/darfor-okar-psykisk-ohalsa-bland-unga/

Det känns märkligt att inte prioritera en gemenskap/församlings arbete så att de mest utsatta får så mycket stöd och hjälp de behöver. Om man därtill  har en tro på att Herren och vill följa honom borde det ligga högst på prioriteringsagendan.

Lg

 

Underlag: Antalet suicid i Sverige i åldersgrupper i förhållande till antalet människor/100 000.

Ålder                                               Totalt                 Kvinnor             Män

Alla äldre än 15 år                            13,7                       8,4                       19,0

15-29 år                                             10,2                      6,6                       13,4

30-44 år                                            11,9                       7,2                       17,7

45-64 år                                            18,2                      10,2                       21,7

65-85 år                                          15,5                       8,9                         22,1

Äldre än 85 år                               20,5                       9,4                         27,7

 

Publicerat i Debatt, Ekumenik, Evangelisation, Okategoriserade | 1 kommentar