Slaget om Samtalet eller Sanningen avgör framtiden!

Har du hört din samfundsledare säga att det viktigaste är att bevara enheten trots att vi tycker och tänker olika? Då är slaget om framtiden redan avgjort och fortsättningen blir bara en logisk konsekvens.

I en väckelserörelses början brinner ledarskapet för det sanna och brännande budskapet som måste spridas till så många som möjligt. Inte så stor uppmärksamhet går åt till att hålla olika inre grupperingar nöjda och spännvidden är inte heller så stor.

Typ hundra år senare har rörelsen både hunnit bli stor och minskande. Nya människor har fått rörelsen i arv och dess budskap är nu betydligt mer ljummet. En omfattande inre sekularisering har lett till en bred spännvidd av tankar, åsikter och tro. Ledarskapet ser nu som sin viktigaste uppgift att få hela bredden av medlemmar att känna sig hemma och formar sitt budskap i lämpliga och ständiga avvägningar.

Den bibliska principen och Ordets ständiga uppmaningar att enhet visas genom att stå eniga i tankar och tro(Rom 15:5-6) byts ut mot den starkt obibliska principen att enhet är att hålla samman trots oenighet och olika viljor.

Så kommer då någon extra brännande samtidsfråga som ställer samfundets framtid på sin spets. För ledarskapet blir då valet att antingen prioritera Sanningen, så som den uppfattats i mångårig tradition, bibelläsning och tro, eller det goda Samtalet, som den form där olika åsikter skall bejakas, respekteras och uppmuntras.

Det upplevs inledningsvis som att det inte är någon konkurrens mellan Sanningen och Samtalet men i själva verket är vägvalet helt avgörande för hur framtiden blir. Resten är bara konsekvens.

När en traditionell sanning ställs mot en liberal förnyelse gör prioriteringen av Samtalet att båda hållningarna legitimeras och respekteras på lika villkor för att leva sida vid sida.

Konsekvensen av att alla åsikterna bejakas leder obönhörligen till att även praktiken kring åsikterna måste bejakas.

Konsekvensen av att praktiken bejakas måste bli att alla förtroendeposter i församling och samfund öppnas upp och så måste även lärosatserna ändras till att bejaka den nya hållningen.

När ett liberalt synsätt bejakas bredvid ett konservativt synsätt så kan det i längden inte tolereras att det som en bejakande grupp ser som Kärlek, ser en annan grupp som Synd och tar kategoriskt avstånd. Bara om den avståndstagande gruppen väljer att bejaka det de tar kraftfullt avstånd mot, kan de i längden finnas kvar i samfundet. Annars måste de lämna, först av frivillighet, senare av tvång.

Förändringens slutprodukt avgörs tidigt i processen. Endast samfundsledare som tidigt väljer att prioritera den förkunnade och klart bibliska Sanningen framför det respektfulla Samtalet kommer att kunna hålla kvar sin rörelse i sin bekännande och stadfästa trosuppfattning. Det är nog ett vägval som många samfundsledare känner ett stort obehag inför.

Det här inlägget postades i Äktenskapet, Bibeltolkning, Debatt, Församlingsliv, Okategoriserade, Samhällsfrågor. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.