Konsten att spräcka ett samfund – del 2

2009 röstade 28(!) medlemmar igenom att Norrmalmskyrkan i Stockholm skulle börja viga samkönade par. Det var den första församlingen i Sverige som tog det beslutet och inriktningen fick stöd från Svenska Baptistsamfundets ledning.

Beslutet och samfundets hållning skapade en stor splittring i rörelsen och Baptistsamfundet var hämmat av detta ända fram till samfundets upphörande i och med Equmeniakyrkans bildande.

Ett antal församlingar och medlemmar protesterade, och samfundets vägval att varje församling skulle kunna bestämma frågan själv var inte alls nog för den mer evangelikala falangen av församlingar. Slutresultatet blev att uppemot 15 församlingar, kopplade till Svenska Baptistsamfundet, har förändrat sin samfundsanknytning på grund av denna fråga. De flesta av dessa gick till Evangeliska Frikyrkan(EFK).

Nu börjar allt om igen, på samma sätt.

Immanuelskyrkan i Örebro(EFK) har som första församling i sitt samfund tagit ett förberedande beslut om att börja viga samkönade par. Beslutet väcker stor oro och turbulens inom EFK. EFK:s ledning uttrycker sin bekännelse till samfundets bibliska grundprinciper men samtidigt en förhoppning att alla skall prata med varandra med respekt och inlyssnande.

Det finns i slutändan två huvudsakliga vägval som EFK kan välja:

  1. Låt oss alla vara kompisar! Olikheter berikar och varje församling väljer sin väg själv. Vi justerar och anpassar vår teologiska grund.
  2. Vi står fast vid vår teologiska grund! Vi står fast vid den hållning till äktenskapet och bibelordet som varit kristenhetens och den evangelikala rörelsens tradition. De som är med behöver dela denna hållning.

Oavsett vägval kommer det att uppstå någon slags splittring. Frestelsen måste vara stor för krafter inom EFK att försöka välja alternativ 1, med tanke på den starka betoning på god samtalston, trivselgemenskap, mission men inte alltid så mycket lära, och mild karismatik som odlats inom rörelsen. Mildhet slår sanning. Men samtidigt finns också starka krafter för trohet till en biblisk grund och många duktiga bibelgrundade teologer.

Så när Immanuelskyrkan väljer framgångsreceptet på att spräcka ett samfund så står mycket på spel. Många församlingar kommer inte att finna sig i ett vägval som bejakar grundläggande teologiska olikheter kring äktenskap och bibelsyn. Om EFK inte kan ha en självklar linje där Bibeln är tydlig, hur skall man då klara av svårare frågor?

Vägvalet är alltså följande: Splittringen kan bli stor, eller större.

Den rimliga lösningen vore faktiskt att lika barn leka bäst. Immanuelskyrkans beslut passar klockrent in i Equmeniakyrkans teologi och det samfundet behöver alla medlemmar som de kan få. Med föreståndare som f.d. hög ledare i sitt gamla sammanhang är det bara att återknyta kontakten med gamla vänner och ta en plats där de blir mer än välkomnade. Om Immanuelskyrkan inte vill underordna sig den teologiska grundval som finns nu, och inte vill följa den samfundsprocess som är beslutad, så borde församlingen dra den logiska slutsatsen av detta själv.

Det är nog det alternativ som skapar minimal splittring. För splittring blir det oavsett vägval.
För 10-15 baptistförsamlingar som sökte en fristad i EFK för att finnas i ett sammanhang byggt på en självklar biblisk grund, börjar sorgeprocessen åter. Något de delar med många andra församlingar i sitt nya sammanhang.

Det här inlägget postades i Äktenskapet, Baptism, Bibeltolkning, Församlingsliv. Bokmärk permalänken.

1 svar på Konsten att spräcka ett samfund – del 2

  1. Pastor NILS ALVAR EKSTEN med hustru Charlotte skriver:

    MYCKET BRA och RELEVANT BUDSKAP

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.