CONCORD. INLÄGG NR 5. Slutinlägg

Det börjar vara dags att vi rätar på oss och lyfter våra huvuden för vår befrielse närmar sig!

Hungersnöd, fattigdom och sjukdom har snart utrotats. Alla kommer att ha rent vatten och leva sida vid sida i en enad värld, där våld och krig inte längre existerar. Det kommer att ha skett senast 2030. Åtminstone enligt FN, globala organisationer, EU, regeringar, myndigheter, institutioner, företag och civilsamhällesorganisationer på alla nivåer.

Det finns även en beskrivning som handlar om att vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans, och en liten pojke ska valla dem. Kor och björnar ska gå och beta, deras ungar ska ligga tillsammans, och lejon ska äta halm som oxar. Ett spädbarn ska leka vid huggormens håla, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga.

Några exempel på förutsättningen för den första beskrivningen:
• Vårt arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och övertygelsen om varje människas inneboende förmåga att förändra sitt liv. Genom att stärka individer och påverka makthavare kan vi bidra till hållbar förändring.

• Vi arbetar för hållbar utveckling, ökad rättvisa och minskad fattigdom. En värld där människors rättigheter uppfylls och fredliga, jämlika och hållbara samhällen byggs upp.

• Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och ansvar för framtida generationer, och där varje människa lever ett värdigt liv, på lika villkor, fri från fattigdom och diskriminering.

Den andra beskrivningen fortsätter med:
• Ingenstans på mitt heliga berg ska man göra något ont eller förstöra något, för landet ska vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet.
Denna förutsättning finns inte med i den första beskrivningen.

Om syndafallets konsekvenser ännu inte eliminerats och människor försöker åstadkomma ett paradis på jorden i egen kraft, så kommer det att krävas enorma insatser för att styra upp mänskligheten så att inte kärlek till pengar, själviskhet och annan ondska tar över och förstör för det gemensamma bästa. Det förutsätter även att de som befinner sig i toppen av hierarkin är alltigenom goda och ödmjuka människor som inte låter sig frestas till missbruk av vare sig makt eller pengar.

Syndafloden kan sägas vara Guds återställning av världen. Nu är vi på väg mot en stor återställning igen, men denna gång initierad av människor (fritt översatt):
”När vi går in i ett unikt skede av möjligheter att forma återhämtningen, kommer detta initiativ att erbjuda insikter som hjälper till att informera alla som bestämmer de framtida förutsättningarna för globala förbindelser, inriktningen för de nationella ekonomierna, samhällets prioriteringar, affärsmodellernas beskaffenhet och ledningen av en global allmänhet. Utifrån visionen och den ofantliga kompetensen hos de ledare som är engagerade i Forumets samhällen har initiativet Great Reset en rad aspekter för att bygga ett nytt socialt kontrakt som hedrar varje människas värdighet.”

 

Jämför med vad man kan läsa om id2020-märket (fritt översatt):

”En unik sammanstrålning av skeenden ger en oöverträffad möjlighet att genomföra en planerad, samordnad offensiv för att förse varje människa med digitalt ID”.
Det kan låta bra. Men hur beskriver Bibeln resultatet av mänsklighetens försök att skapa ett paradis utan Gud?

Vi kommer att behöva se till att vi inte blir vilseledda. Många ska komma i Jesu namn och säga: Jag är smord (Messias), och: Tiden är nära. Vi skall inte följa dem! Vi skall inte bli förskräckta när vi får höra om krig och uppror, eftersom sådant först måste hända, men slutet kommer inte genast.

Folk ska resa sig mot folk och rike mot rike. Det ska bli stora jordbävningar och svält och pest på den ena platsen efter den andra, och skrämmande syner och väldiga tecken från himlen. Det kommer att bli en så stor nöd att något liknande aldrig förekommit från världens begynnelse och ända fram till nu, och inte heller ska komma. Hade inte den tiden förkortats skulle ingen människa överleva. Men för de utvaldas skull kommer Gud att förkorta den tiden. Den som håller ut till slutet ska bli frälst. Genom att stå fasta ska vi vinna våra själar.

Men innan allt detta händer ska man gripa oss och förfölja oss. Man ska utlämna oss åt kyrkliga institutioner och fängelser och ställa oss inför makthavare för Jesu namns skull. Då får vi tillfälle att vittna. Vi skall bestämma oss för att inte förbereda några försvarstal, för Jesus ska ge oss en mun och en vishet som ingen av våra fiender ska kunna stå emot eller säga emot. Vi kommer att bli förrådda till och med av föräldrar och syskon och släktingar och vänner. Vi kommer att bli hatade av alla för Jesu namns skull. Det kommer en tid när den som dödar oss ska tro att han tjänar Gud.

Tecken ska visa sig i solen och månen och stjärnorna. På jorden ska folken gripas av ångest och stå rådlösa vid havets och vågornas dån. Människor ska ge upp andan av skräck i väntan på det som ska drabba världen, för himlens makter ska skakas. Då ska man se Människosonen komma i ett moln med stor makt och härlighet. När det här börjar hända skall vi räta på oss och lyfta våra huvuden, för vår befrielse närmar sig. Himmel och jord ska förgå, men Jesu ord ska aldrig förgå.

Bibeln ger alltså en brutalt ärlig och uppriktig beskrivning av mänsklighetens försök att skapa ett paradis utan Gud! Ändå uppmanas vi att räta på oss och lyfta våra huvuden. Hur går det ihop? Svaret är att detta historiskt katastrofala tillstånd inte är slutet. Det varar en begränsad tid och kommer att resultera i något nytt, nämligen en värld helt utan ondska.

Men den enda som kan åstadkomma denna förändring är Människosonen, Jesus Kristus – själv Gud – som vi skall se komma bland molnen med stor makt och härlighet.
Det är därför vi kan räta på oss och lyfta våra huvuden, för vi vet att vår befrielse närmar sig! Vi vet vad som kommer efter de skakningar som mänskligheten och hela skapelsen snart kommer att genomlida.

Bakom ondskan i denna värld finns makter som kämpar för att förgöra Guds verk.

”Tjuven kommer bara för att stjäla, slakta och döda. Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd.” (Joh 10:10)

Var nyktra och vakna. Er fiende djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter någon att sluka.” (1 Pet 5:8)

Att djävulen inte lyckas i sitt uppsåt att förgöra mänskligheten beror på att han – i motsats till Jesus Kristus – inte har all makt.

”Himlen är skapad genom Herrens ord, hela dess här genom hans muns ande.” (Ps 33:6)

Samma muns ande kommer att döda den laglöse:
”Sedan ska den laglöse träda fram, han som Herren Jesus ska döda med sin muns ande och förgöra med glansen vid sin ankomst.” (2 Tess 2:8)

Detta är Guds perspektiv på världens makt kontra hans makt:

”Vem har mätt vattnen i sin kupade hand och mätt upp himlens vidd med sina fingrar? Vem har samlat jordens stoft i ett mått, vägt bergen på en våg och höjderna i en vågskål?” (Jes 40:12)

”Alla folk är som ingenting inför honom, mindre än noll och tomhet anser han dem vara.” (Jes 40:17)

Då är det inte konstigt att Jesus kan säga att den frid han ger inte är sådan som världen ger. Han säger också att vi inte skall vara fega. Om man går via den engelska översättningen kan ”Låt inte era hjärtan oroas och var inte modlösa” översättas med, ”Låt inte era hjärtan bekymras och var inga ynkryggar/inte lättskrämda”.

Kan skillnaden mellan Guds frid och världens frid handla om att Gud ger fullödig information i trygg förvissning om att han har allt i sin hand, medan världens frid bygger på undanhållande av negativa – men korrekta – fakta eftersom världens makthavare vill ”undvika oro” bland folket? Om detta stämmer har Gud större förtroende för den lilla människan än vad denna världens makthavare har. Gud litar uppenbarligen på vanligt folks förstånd och reflektionsförmåga. Här finns helt klart en motsättning. Men bara för att det kan svida i skinnet om vi använder vårt gudagivna förstånd, så motiverar det inte att vi underlåter att lyda uppmaningen att använda det (Luk 10:27), även om det innebär att vi kommer i konflikt med världen och dess makthavare!

Vad säger Bibeln om världens makthavare?

”… Dina köpmän var jordens stormän, för alla folk blev förledda genom din häxkonst.” (Upp 18:23)

”Då kallade Jesus till sig dem och sade: “Ni vet att de som anses vara folkens ledare beter sig som herrar över dem och att deras stormän härskar över dem.” (Mark 10:42)

”Furstarna* i mitt folk är som rovgiriga vargar. De spiller blod och förgör människor för att skaffa sig oärlig vinst.” (Hes 22:27, *makthavarna/härskarna)

Deras händer är skickliga på att göra det onda. Fursten begär gåvor och domaren mutor, den mäktige kräver vad han vill ha. Så gör de gemensam sak.” (Mika 7:3)

Lita inte till furstar*, till människors barn som inte kan frälsa. Deras ande lämnar dem, de blir jord igen. Den dagen går deras planer om intet.” (Ps 146:3-4)
(*generös, storsint, riklig, givmild, ädelmodig, ädel, förnäm [översatt via engelska])

”Ingen vishet, ingen förmåga, ingen plan kan lyckas mot Herren.” (Ords 21:30)

 

De rika och mäktiga har en annan syn på sig själva än vad Gud har:
”Den rikes välstånd är hans fasta borg, som en hög mur i hans inbillning. Hjärtats högmod går före fall, ödmjukhet föregår ära.” (Ords 18:11-12)

De rikas välstånd kommer inte att vara till någon nytta för dem:
”Och jordens kungar, stormännen och befälhavarna, de rika och mäktiga och alla slavar och fria gömde sig i hålor och bland bergens klippor, och de sade till bergen och klipporna: “Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede! Deras vredes stora dag har kommit, och vem kan då bestå?”
(Upp 6:15-17)

Kan vi alltså lita på att allt som verkar storsint och generöst verkligen är det? Eller kan det vara en yta man visar upp för att dölja sina verkliga motiv? Här krävs att man använder sitt förstånd och lyder Bibelns uppmaning att utforska och testa allt (1 Tess 5:21).

Men säger inte Bibeln att vi inte skall lita på vårt förstånd? Om man förätit sig på jordgubbar, skall man då undvika jordgubbar? Svaret på denna retoriska fråga är förstås: ”Nej”! Man har bara passerat en gräns och ätit mer jordgubbar än vad som var nyttigt.

Ord 3:5 säger: ”Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd”.

Vi skall alltså inte sluta lita på vårt förstånd, men vi måste inse dess begränsning.

Ps 32:9 ger ytterligare perspektiv: ”Var inte som en häst eller mula som saknar förstånd, som måste tämjas med töm och betsel om de ska komma till dig”. Gud räknar med att var och en – likt Isaskars söner – förstår tidens tecken och handlar därefter (1 Krön 12:32).

Upp 13:18 säger, ”Här krävs vishet. Den som har förstånd ska räkna ut vilddjurets tal, för det är en människas tal. Och dess tal är 666”.

Det är lätt gjort att tänka sig att denna vers handlar om någon/några specialkunniga som skall förklara innebörden av vilddjurets tal för oss andra. Men det kan vara precis tvärtom! Som tidigare konstaterats räknar Jesus med att alla människor kan tyda tidens tecken! Kan det vara så krasst att bibelordet klargör att vi inte skall vänta oss någon särskild uppenbarelse från Gud angående vilddjurets tal, eftersom den redan är nedskriven och – när tiden är inne – kan förstås av alla som jämför det som sker med Bibelns budskap?

Slutligen ett tillrättaläggande. I tredje inlägget nämnde jag att SMR frångick konsensusprincipen vad det gäller synen på abort, och därmed förlorade RKK som medlem. Nu har det visat sig att RKK endast utträdde ur styrelsen, men kvarstår som medlem.

Anders Aborelius RKK

Eftersom SMR:s uttalanden inte längre självklart står för samtliga medlemmars uppfattning blir konsekvensen att varje medlemsorganisation numera behöver offentliggöra sitt ställningstagande i frågor där man har en annan uppfattning än SMR ger uttryck för i sina officiella uttalanden. Detta för att varje enskild kristen skall kunna pröva och avgöra vilka organisationer man vill betro sina gåvor! Förslagsvis kan de medlemsorganisationer – som bevisligen har en avvikande uppfattning i abortfrågan – börja med att offentliggöra sin syn på aborter!

Detta blogginlägg är det femte och avslutande i denna serie.

Länkar till tidigare inlägg:
Inlägg 1: CONCORD är en paraplyorganisation som ibland företräder kyrkor och församlingar. Vem styr? Vilka känner till och hur bedöms resultat nytta och kostnader?

Inlägg 2: Angående “Concorde” den diskreta organisationen du kanske inte visste fanns i den kyrkliga evangeliska verksamheten.

Inlägg 3: Concord i kontext och funktion

Inlägg 4: Angående Concord och mindre kända samband och strukturer mellan kyrkor och samfund

 

Det har blivit en hel del text, och ännu mer om man går in på länkarna vilket är en förutsättning för att kunna kolla upp och pröva det jag skrivit. Hur sammanfattar man då dessa blogginlägg? Svaret är kort och gott:

Tänk själv! Pröva allt!

Bo Fjällström

 

 

 

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.