Equmeniakyrkans stöd till märklig organisation. Extinction Rebellion. Del 2 av 3.

1. Bakgrund

I två inlägg ovan finns ett antal kommentarer och försök till analys och olika förslag utifrån kyrkoledare Lasse Svensson, Equmeniakyrkans, funderingar kring hur medlemstappet skall kunna vändas.(tidigare redovisat i denna blogg)

En av flera funderingar handlade om hur kyrkan styrs och förhållningen mellan kyrkan och dess stödorganisationer gestaltas. Här finns ytterligare skäl för kyrkoledaren att fundera. Pastor Claes Göran Bergstrands inlägg ovan kompletteras nu med mer funderingar,

2. Så har det hänt igen.

Equmeniakyrkan  och det nära nätverket såsom SKR (Wiborn) har valt att ge en organisation: XR – Extinction Rebellion, Martin Luther King priset. Detta märkliga val ger skäl till att än en gång fundera över hur den kyrka Lasse Svensson leder leds. Är det så att kyrkan står bakom valet av pristagare eller finns bara kyrkans namn där och enskilda personer använder kyrkans ansikte för andra prioriteringar. Kanske är det än en gång så att det evangeliska uppdraget har nedprioriterats för det politiskt dagsaktuella. Här följer engenomgång av hur och vad Equmeniakyrkan SKR och Kristna fredsrörelsen möjligen tänkt.

Martin Luther King, Baptistpastor och medborgarrätts kämpe, nobelpristagare

Extinction Rebellion (XR) är ett internationellt nätverk som säger sig förespråka civil olydnad och ett ”fredligt kreativt uppror” för att förhindra ”ekologisk kollaps. Organisationens struktur ideologi och uppträdande har mött många frågor, funderingar och kritik  från media och från politiker och kristna debattörer såsom bland andra Stefan Svärd. Kritiken handlar såväl om metodiken och förhållningssättet i förhållande till svensk demokrati och parlamentarism rent generellt.

Karin Wiborn Sveriges kristna råd

 

 

 

 

 

 

 

Karin Wiborn, ordförande i priskommittén och generalsekreterare för Sveriges kristna råd, håller inte med om kritiken mot XR.

– “Jag vet att de (XR) vill fördjupa demokratin. De menar att den inte fungerar i dag”, säger hon till Världen idag.

Wiborn anför vidare:” Det utomparlamentariska arbetet är ett av skälen till att vi har tittat på Extinction Rebellion, eftersom det finns en stor parallell till medborgarrättsrörelsen. Vi ser hur klimatet inte räddas av våra politiker. Det behövs en stor omvändelse för att vi ska kunna rädda jorden.”

“Maria Ludvigsson, ledarskribent på Svenska Dagbladet, kallar XR ”antidemokratisk” eftersom den kräver utomparlamentariska tillvägagångssätt för att lösa miljöproblemen. Rörelsen vill även tillsätta medborgarförsamlingar av slumpvis utvalda medborgare, vars beslut demokratiska församlingar ska följa. XR skriver själva att man vill ”övervaka de nödvändiga samhällsförändringarna så att demokratin stärks”.(Världen idag)

Men vad är det då för en rörelse som man vill förknippa pastorn King med och dessutom ge ett ekonomiskt stöd? Förutom rätt legitima och vanliga mål för miljö och klimatåtgärder lägger rörelsen in ett tredje mål med rubriken Stärk demokratin. Det uppropet formuleras så här:

“Stärk demokratin. Regeringen måste inrätta och vägledas av ett medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet.”

Kommentarer: Vi är kanske många som anser att det politiska systemet vi kallar demokrati är långsamt och segt för att rätta till fel och brister i vårt samhälle. Det kan gälla ekonomisk politik, fördelning, stöd till äldre, migration eller miljö. Samtidigt som vi vill säkra inflytande på likvärdigt sätt för alla genom en representativ demokrati så kan annan styrning ge snabbare åtgärder. Ibland. Men erfarenheter från historien, statsvetenskap och människors erfarenheter visar på att motsats till demokrati leder till något än värre.

I diktaturer eller diktaturliknande stater kan ledaren eller ledarskiktet fatta omedelbara beslut som verkställs direkt. Så gäller för Nordkorea. Så gäller i Kina. Så gällde det i Tyskland under nazi tiden. Så kunde effektiviteten i beslutsprocessen via Stalins makt och blodspillan styra landet. Men är det så vi vill ha det?

3. XR en rörelse som har sin källa i grumligt vatten.

Vad är då XR för en slags rörelse?

Den grundades av en aktivist vid namn Roger Hallam från England.

Roger Hallam Grundare a XR

Han har gjort sig och rörelsen känd för uppmärksammade aktioner för klimatets skull. I London genomfördes upplopp och skadegörelser för en halv miljard men man har också mer “stillsamma” aktiviteter som att störa svenska kommunfullmäktigemöten.

I en intervju med tyska Die Zeit gjorde Hallam uttalanden som har tolkats som att han relativiserat och förminskat Förintelsen. Bland annat kallade Hallam Förintelsen för ”just another fuckery in history”, På svenska ungefär ”bara ytterligare en skitsak som ställts till med i historien”.   The Guardian har gjort en nyhet av att Hallam, offentligt har tonat ner Förintelsen. Hallam menar att det bara är ett exempel av många i historien på dumheter som har begåtts. Hallams utspel har skapat stor upprördhet i Tyskland, och tyska avdelningen av Extinction Rebellion tar avstånd från Hallam och hans uttalanden.

Tysklands utrikesminister Heiko Maas, är en av dem som fördömt Hallams påståenden och säger att man inte kan nedgradera Förintelsen, då staten systematiskt mördade två tredjedelar av Europas judar,  till  “en dum handling” bland många. Hur förhåller Equmeniakyrkan m.fl. till detta? Den svenska delen har dock inte känt sig höra samman med grundaren men kan man utveckla en stor rörelse på kort tid om man inte i grunden delar en ideologisk syn på världen, problemen och tänkbara lösningar,

Grunden för en begriplighet om rörelsens ursprung kan finnas i målbeskrivningen men också dess uppbyggnad och framställan om metodik. Denna är inte enbart “plakatbärande” demonstrationer utan bakom den finns en djupare tanke med en struktur för att gå runt, utanför och bredvid samhällets demokratiska värderingar och uppbyggnad. Denna bärande kraft i XR byggs upp av det som Karin Wiborn anför nämligen bristande tilltro till att politiken kan, vill eller orkar ta tag i de klimatproblem vi har. Och eftersom då politiken inte gör tillräckligt agerar XR. Men syfte, analys och uppbyggnad är spännande. Vid en närmare fundering med det som syns fann jag stora likheter med andra rörelsers samhälls analyser och därifrån uppbyggnad av organisation och driv i önskvärda förändringsprocesser.

Den “utomparlamentariska” metodiken har pris utdelarna fallit för. Men agerade MLK utomparlamentariskt? Är demonstrationer på gator och torg utomparlamentariskt? Det kanske är en definitionsfråga men arbetarrörelsen och socialdemokratin och många av våra grundläggande rörelser i demokratins utveckling i Sverige har i politiskt arbete brukat agitation och information. Det är utanför parlamentshuset men kan nog ses som delar av parlamentarism för det avses leda till parlamentariska effekter.

Men här nedan kommer en del noteringar kring XR och den av Equmeniakyrkan m.fl. prisade rörelsen.

4. XR- En miljörörelse med uppvisar tydliga drag av “sovjeter”, en organisationsform för politik och samhälle från 1905

Begreppet “sovjet” uppkom i Ryssland vid revolutionen 1905. Det var ett system för massorna att organisera sig protestera och utveckla ett beslutssystem som var annorlunda än andra. Det var en förutsättning för Massorna” att ta över makten och etablera proletariatets diktatur”. Likheten i analys och syn på samhällskontexten är liknande från 1900 talets Ryssland även om subjekten och målen är helt olika.

Hur som helst är det ett faktum att den ryska arbetarklassen skapade en fullständigt unik organisation, som hade en helt annan karaktär än alla andra organisationer. Detta berodde på att sovjeten tillkom helt på initiativ av arbetarna själva, på de metoder som används då de bildades och på de syften för vilka de upprättades.


Sovjeterna skapades uteslutande av de revolutionära klasserna (arbetare, bönder, tjänstemän). De upprättades inte med stöd av lagen, utan på revolutionär väg, genom de utsugna massornas direkta aktivitet, och de omvandlades till ett instrument för upproret och ett embryo till den framtida proletära makten. I själva verket var de redan en makt, proletariatets diktatur i vardande.

Lev Trotskij. Gillade sovjeter

När motståndet mot Rysslands tsar Nikolaj ökade på grund av hans eländiga styrning utvecklades sovjeterna. Dessa var  ett slags lokala arbetarråd med blandad besättning. Den statliga ledningen via tsaren  var såväl auktoritär som förtryckande och utan den politiska förmåga som behövdes för att åstadkomma den nödvändiga förändringen av samhället för de mångas skull. Motiven bakom råden var att en folklig förankrad process via råd påverka politiken. Argumenten liknar i påfallande hög grad dem som Karin Wiborn för fram i sin motivering till XR pris.

Lev Trotskij var en av sovjetssystemets stödpersoner och inspirationskälla. Sen är det ju väl känt vad som hände såväl med samhället som personerna runt Lev Trotskij. Den anarkism-influerade samhällsstrukturen är värd att notera. Kopplingen till just anarkismen var vid den tiden nära, MenTrotskij tänkte i två dimensioner:

“Det kommunistiska partiets herravälde inom arbetarråden är det politiska uttrycket för proletariatets diktatur.” Lev Trotskij.

Utgångspunkten var att de samrådssystem som tillskapades på lokal nivå var medlet till en samhällsomvandling där hela det politiska systemet skulle omkullkastas och ersättas av just proletariatets diktatur. XR råds- system, dess uppbyggnad och ställning kan knappast ha som vare sig syfte eller medel att bibehålla eller av olika skäl till och med försämra klimat och miljöarbetet utan i sig och utifrån XR kontext styra ett ofullkomligt samhälle . precis som Karin Wiborn motiverar beslutet. Initiativtagarna tycks utgå från att man genom organisationen i mycket hög fart skall förändra världens klimatarbete. Men om råden inte vill detta hur tänks det då…?

5. Fascism, syndikalism, anarki och elitism. Om styrning av samhällen.

Dessa begrepp används idag mest som skällsord eller förstärkningsord eller invektiv. Om man tränger förbi denna dimma, finns det politiska värderingar och tänkanden som i hög grad i olika tidsåldrar präglat vårt samhälle.

I samtliga av dem här finns drag av totalitärt tänkande där viss grupp definierar rätt och medvetande som är över andras förmåga eller mandat.Oaktat majoritetsförhållanden. Fascismen som tänkande har ju mängder av vinklingar ,men har klara drag av den tanken att vissa vet mer än andra och då har rätten att utöva makten. Genomgående finns förakt mot folkstyre (demokrati). I Elitismen som politisk teori utgör en viss grupp som anser sig vara samhällets elit genom högre bildning eller kunskap de som bestämmer över folket och massorna.

6. Anarkism och dess indikationer.

Anarkism är en bred rörelse med flera underliggande teorier. Trots sitt namn är inte anarki och anarkism samma sak som kaos. Istället är anarkister ofta inriktade på lokal direktdemokrati som även skall gälla över ekonomin.[ Ordet “anarkism” härstammar från grekiskans an archos vilket betyder “utan härskare”[Anarkism i politisk betydelse är således inte synonymt med kaos (anarki). 

Anarkister vänder sig emot etablissemanget och vill att samhället ska existera utan formella hierarkiska institutioner såsom staten och politiska partier. Anarkismen betraktar parlamentariskt arbete som oförmöget att åstadkomma ett klasslöst samhälle.Införandet av direktdemokrati och självförvaltning genom federerade arbetarråd med när som helst återkallbara delegater ses som ett av målen för den sociala revolutionen; eller så kan detta ske genom kooperativa organisationer representerade av individerna

Att känna igen reell anarki är inte alltid så enkelt. En utgångspunkt är de indikationer som handlar om agerande och som redovisas nedan:

  • I en rad praktiska metoder har anarkismen en tendens som går bortom de individer och rörelser som uttryckligen kallar sig anarkistiska, och kan skymtas genom alla tider, i alla tendenser att genom sociala rörelser och organisering underifrån motsätta sig sociala hierarkier och förtryck, samt kämpa för att ersätta dessa med jämlika relationer. Typiskt för anarkistiska rörelser, vare sig de själva kallar sig det, är en uppsättning metoder:

A) Direkt aktion handlar om att med egen kraft angripa de problem som en stöter på i sin vardag. Det kan till exempel handla om arbetare som sätter press på en arbetsköpare genom att vägra jobba – alltså en strejk som de själva organiserar, boende som vägrar betala hyra, en husockupation, en blockad som försöker förhindra eller fördyra utvisningar, eller något annat. Det som främst utmärker direkt aktion är att ingen förment myndighet, förmedlare, eller auktoritet frågas om lov, utan vad som behöver göras utgår från de egna behoven, och genomförs därefter med egen organisering.

B) Prefiguration är en strävan efter att i så stor utsträckning som det är rimligt och möjligt redan här och nu försöka agera på ett sätt som stämmer överens med hur en skulle vilja att samhället såg ut på stor skala. För anarkismen innebär det alltså att redan här och nu försöka organisera på ett sätt som inte skapar några sociala hierarkier eller en maktordning där vissa bestämmer över andra, utan istället agera som jämlikar i alla avseenden.

Ömsesidig hjälp är en princip som anarkister i alla tider har förespråkat. Det handlar dels om en förståelse av människan som varken inneboende god eller ond, utan som en varelse som historiskt utvecklats bland annat genom att människor samarbetat och hjälpt varandra, och att det är genom att främja sådana benägenheter som vi kan plocka fram det bästa ur oss och skapa ett samhälle där alla mår bra och kan utvecklas fritt. Det här brukar i praktiken innebära att anarkister försöker fördela resurser efter behov samt främja gemenskaper och rörelser där alla tjänar på att hjälpa och stötta varandra, och där solidaritet, speciellt med de som drabbas av olika maktordningar, är en viktig riktlinje.

Självorganisering innebär att oavsett syfte organisera på ett självständigt och oberoende sätt, utan att aktivt stödja eller bli en del av hierarkiska institutioner, som staten, kapitalistiska organisationer, och andra system och maktstrukturer som gör att de flesta av oss blir fråntagna möjligheten att leva fullt fria och goda liv. Det går förstås inte att ställa sig utanför systemet vi tvingas leva under, förutom i undantagsfall, men självorganisering innebär att i det systemet medvetet organisera sig oberoende av och i aktivt motstånd mot alla sådana institutioner och strukturer i kampen för social förändring.

Som historisk rörelse började anarkismen i mitten av 1800-talet, och blev det som brukar kallas den frihetliga delen av arbetarrörelsen, bland annat i Första Internationalen.  På många håll blev den en stark rörelse som inspirerade radikal social förändring, fackföreningar och andra organisationer, samt spelade en viktig roll som drivkraft i exempelvis kampen för 8 timmars arbetsdag, antimilitarism, motstånd mot kolonialism, antifascism, kampen mot patriarkatet, miljörörelsen, och i många andra sammanhang.

Idag kan anarkister hittas i olika horisontella och gräsrotsbaserade sociala rörelser, i radikala fackföreningar, i lokala kvartersorganisationer som jobbar med allehanda frågor som rör vår frihet och vårt välmående, i grupper som driver och utvecklar radikal infrastruktur som sociala center, bokcaféer eller oberoende och självorganiserade medier, i små vängrupper, eller i specifika anarkistiska organisationer som utvecklar anarkistisk teori och praktik – och på många andra ställen. Det är viktigt att påpeka att anarkismen främst är något man gör, inte något man är.

7. Social anarkism och grön anarkism

Frihetlig socialism brukar användas som samlingsnamn för vissa vänsterpolitiska ideologier som avsäger sig toppstyrning för att förverkliga socialismen. Framför allt anarkism och syndikalism brukar beskrivas med ordet. Den frihetliga socialismen återfinns bland annat inom den sociala anarkismen, men också olika marxistiska strömningar använder ordet.

Michael Bakunin. strategisk tänkare inom social anarkism

Den frihetliga socialismen kännetecknas av en organisationsuppfattning där makten i största möjliga mån ska byggas underifrån. Konkret brukar detta innebära en decentralisering av makten och utpräglade inslag av direkt- eller deltagardemokrati. Därmed finns en kritik mot den hierarkiska och centralistiska statsmakten och den parlamentariska representativa demokratin.

Grön anarkism har också inslag, metodik, verksamhet och mål som ligger nära XR. Anarkismen har många inslag och det är inte alltid lätt att skilja dem åt.

Grön Anarkisms fana

Som jag har snappat upp verkar det inom den anarkistiska rörelsen finnas ett antal olika förhållningssätt till den gröna anarkin. Traditionella anarkister, syndikalister, anarkokommunister och anarkokapitalister ser den ömsom som en flummig del av den autonoma rörelsen, ömsom som ett hot mot den egna rörelsen. Den gröna anarkin delar dock en del saker från bl.a. individualanarkismen och mutualismen, men handhar sig med en kritik av teknologin och industrin så radikal att många nästan känner sig rädda.

Inom den grönanarkistiska rörelsen ser man den egna ideologin som den “naturliga anarkismen”, och har därför plockat bort ändelsen -ism. Man jämför sig ofta med olika ursprungsfolks kamp mot storföretagen och massamhället, och ser naturen och det egna varandet som sammantvinnade. Därför blir alla former av direkt aktion, sabotage eller terrorism egentligen ett sätt att idka självförsvar. Den som idkar självförsvar gör det heller inte utifrån någon speciell ideologi, ty man behöver inte vara anarkist för att anse att våldtäkt är fel. På samma sätt går det inte säga att hindrande av skogsskövling, gruvbrytning eller industriuppfödning av djur är ideologiskt grundat.

 

Del 3 följer inom kort…

 

 

 

 

 

 

 

 

Låt mig aldrig gå bort från Din nåd.”

 

 

Det här inlägget postades i Debatt, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.