Mediala kristna rådsorganisationer, men vad står de för, egentligen?

Hur kan en ordinerad kristen pastor och förkunnare ange att polysex och “engångsknull” är acceptabelt eller ur ett bibliskt- kristet lärjungaperspektiv? Hur kan ett kristet kvinnoråd komma ut med påståenden om att det är en privatsak för en kyrkans ledare att i personliga råd till grupper och enskilda enskilda står anse att dylika relationer och är en OK livsföring för kristna? Det är några av de fakta som lyfts fram tidigare i denna blogg?

1.Bakgrund

Svenska missionsrådets verksamhet framgår tydligt på deras hemsida. Rådet verkar inte inom det område som en läsare kan anta ligger inom ramen för kristen mission utan mer inom den politiska kontexten av utrikespolitik och samhällsanalys. Det smyger rådet inte med utan varje läsare kan få del av tankar och verksamhet i en utmärkt pedagogisk  hemsida. Många kyrkor och samfund finns med i kretsar kring rådets verksamhet. När rådet kom ut med ett budskap om att ett viktigt uppdrag var att verka för abortkliniker uppstod en debatt där endast kardinal Aborelius RKK, satte ned foten och pekade på bibeln. Efter en debatt försökte rådet och deras supporter med diskreta lätt förvillande omskrivningar och ordlek trolla bort grundambitionen. Rådet omfattar många organisationer och man har inom sin ram flera värderingar som tycker olika om abort. Den traditionellt väckelseinriktade delen av svenska missionsvänner verkade gå förbi rådets tankar. Daniel Alm har dock markerat att han under hösten skall ta upp rådets verksamhet och dess arbete.

Det ekumeniska kvinnorådet fick svara på vad man anser om budskap från dess verkställande generalsekreterare tillika ordinerad pastor i Equmeniakyrkan. Budskapen har i citat lyfts fram i denna blogg och i två inlägg i Dagen och refererats i Världen idag. ”Privatsak” är ett huvudskäl till att rådets ordförande svarar att hon inte ser något problem med generalsekreterarens mission bland ca 20 000 följare på Instagram. Inom rådet har man många organisationer och alla tycker inte lika blev en annan del av svaret. Generalsekreteraren får många positiva tillrop från personer som uppenbart uppskattar hennes stångpunkter om polysex mm. Kvinnorådets företrädare och rådets upphovsorgan verkar tycka detta är en korrekt analys vilket är än mer märkligt än att en enskild predikant har ett specifikt budskap. Också i fråga om kvinnorådet har Daniel Alm aviserat en slags uppföljning/samtal om den organisationen.

2. Engångsknull utan känslor och frivillig polysex enligt överenskommelser. Kan en kyrkoledning låta en ordinerad pastor förkunna detta som en del av ett kristet liv i efterföljelse?

Det ser ut som en logisk ideologisk eller teologisk tankelinje när kyrkans ordinerade pastor bejakar “engångsknull”utan känslor och polysexuella relationer. Inte som mänskliga misslyckandet i fråga om trohet utan som ett medvetet system för kristna att välja att leva i för de som så vill. Om kyrkan inte hade instämt i pastor Kazens råd borde det föranleda rejäla samtal och överläggningar med den ordinerade. Om ej så sker måste det ses som ett budskap som kyrkoledningen också tillstyrker sexuella relationer mellan flera individer som i ömsesidighet väljer ett sådant liv. Vi ser i så fall en ny rent extrem kyrkopolitik/teologi som lanserats, och som tillåts att spridas bland många unga sökare.Måhända med kyrkans goda minne eller passiva acceptans.

3. Att förfasa sig, eller skaka på huvudet eller bara gå förbi.

Den stora majoriteten av klassiskt kristna och bibeltroende, oavsett formell kyrkotillhörighet, har med stor sannolikhet en helt annan uppfattning om bland annat ovanstående  aktörer har. Skillnaden mellan den stora massan av klassiskt troende och de nya mediala aktörerna är att de sistnämnda har skaffat sig såväl maktpositioner som medial uppmärksamhet. Det ger en utmärkt plattform. Inte få är de mediamänniskor som regelbundet förser landet med sina synpunkter: Vi har biskopar, författare  och bloggaren, Alla har synts flitigt och kan knappast i egentlig mening ses som maktlösa förtryckta eller undanskuffade.

Den bibel läsande änkan från Småland och den troende bonden från Vårgårda ser med sorg på att deras kyrka. Det är  något inte riktigt stämmer med tradition, bibelläsning och tidigare förkunnelse. Men vad är det som sker?

4. Men vad är det som sker?

Holger Nilsson redaktör för den profetiska tidningen Flammor är tydlig: Han ser ett tydligt avfall från den kristna tron. Kristna ledare har lämnat sin historiska roll och gått in i en ny ”modern” tolkning av bibeln och kyrkoledares uppdrag. Från den traditionella väckelserörelsen har kusen brutits och avfall är beteckning av ett frånfall från kurs.

Om det är så att Holger Nilsson har rätt här är det en otroligt allvarlig fråga.

5. Indikationer för personlig reflektion

Det finns olika sätt att tolka det som sker. En tes eller beskrivning är att vi lever i en förändring av bibelsyn. Vi kan se ett skeende från klassisk bibeltroende i en väckelsetradition som, kallas konservativ, till en utvecklingen mot en liberalteologisk bibeltro. Den betecknande som en motsats till konservativ dvs radikal och framåtsyftande modern.

Kyrkoledare Camnerin ansåg i Sändaren att Paulus hade fel om enkönade relationer och att hon hade rätt att det inte är synd

Exempel på detta synsätt finns i många varierade uttryck. Bibelordet ses ofta i liberal tradition som uttryck för bibel författarnas upplevelse av Gud som man i sitt tidskontext skrivit ned utifrån de referensramar man förfogar. Offerriter i det sekulära och religiösa samhället blev tex bilden av Jesu roll. Hans död, pina och uppståndelse var kanske inte Guds plan för att skapa försoning.  Gud skulle aldrig låtit någon dö eller bli offer. Jesus dog för han var en farlig upprorsman och den romerska ockupationsmakten som ville bli av med honom. Upprorsmannen Jesus.

 

Paulus har fel avseende homosexualitet och Guds välja. Kyrkoledare Camnerin anser sig veta bättre.

Exemplen på den liberala bibelsynen är många. En väl bekant fråga är synen på Pridetåg, HBTQ rörelsen och homoäktenskap i Guds namn. Detta är några uttryck. Kyrkoledare Camnerin uttalade i Sändaren att Paulus hade fel när han beskrev vad han såg som synd och en kyrkoledare i Equmeniakyrkan ansåg sig stå över Paulus bedömning av vad som är synd. Likartade slutsatser dras inte sällan om Jesu under som kan beskrivs som symboliska uttryck. Gick Jesus verkligen på vattnet eller är det uttryck för överraskningens och beundrans omvandling i symbolik? Uppstod Jesus i kroppen eller är det hans ord som uppstod igen efter döden och lever idag i oss? Osv.

6. Judisk bibelläsning, tänkvärt exempel om tillit till text

Universitet i Israel som forskar om arkeologi och historia är framstående och hittar fantastiska fynd. Det rör sig om Petrus mors bostad eller en känd fiskarby. Men man har också grävt fram Kung Davids residens. Trots att många ansåg att han inte ens funnits i kött och blod. Längst under rester av byggnader fann forskarna mynt präglade med Davids bild och professor Garfinkel m.fl.  israeliska forskarna är övertygade.

Förhållningssätten mellan svensk teologi och Israels arkeologi verkar annorlunda såväl metodiskt vetenskapligt som teologiskt. Israels forskare tror att bibeln är sann och gräver och utreder med Bibeln som underlag. I marken söker man platser och händelser med bibeltexten som faktiskt underlag. Bibeln blir som en karta. En verklighet att räkna med.

7. Det nya analytiska rastret

Från sextiotalet och framåt var marxismen ett viktigt redskap i den teologiska debatten. Paulo Freires “Pedagogik för förtryckta” var en självklar del i kristen vardag. USA imperialismen var hotet och stater som Albanien, Cuba mfl sågs som föredömen av väldigt många. Marx tankar ligger ännu som ett slags raster i kyrkors värderingar och visst finns det likheter mellan biblisk sanning om förtryck och förtryckta och Marx. Idag vet vi dock att det verkar ha varit extremt svårt att kombinera marxism med mänskliga rättigheter, demokrati och kristen tro.

Men nu finns det ett  nytt ideologiskt raster som har likheter med marxism och med ett släktskap med Queerteori och feminism. Tolkningsnyckel av livet och världen är för många “Intersektionaltet”.

För såväl missionsråd som det ekumeniska kvinnorådet är det tydligt och uppenbart att deras verksamhet bygger på just den teorin. Det är således inte primärt en biblisk värdegrund, evangelisk ambition och Jesusfokuserad verksamhet, utan något helt annat missions- och kvinnoråd har som nyckel. Detta har man väldigt tydligt angett i överskådliga texter på sina hemsidor. Visst och självklart har man kristendom som källa men den ses med ögon färgade av just intersektionalismen.

Det är lite märkligt att inte rådens upphovsorganisationer/Kyrkor reagerat på detta eftersom rådens handläggare varit så ärliga tydliga med sin ideologiska grundsyn.

8. Vad är då intersektionalitet?

Wikipedia anger följande

Intersektionalitet är en feministisk sociologiskt kritisk teori och ett analytiskt hjälpmedel för att studera hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar i ett samhälle. Den kan fungera som hjälpmedel eller begrepp, som inte strävar efter att rangordna identitetskonstruktioner utan efter att synliggöra hur olika maktordningar är sammanflätade på olika nivåer, såsom det politiska, det representationella, eller det strukturella. Ett intersektionellt perspektiv ställer frågor om hur makt och ojämlikhet vävs in i uppfattningen om identitetskategorier som kön/genus, sexualitet, ålder, klass, funktionalitet och etnicitet. Genom att hävda att det finns flera maktordningar som är beroende av varandra öppnar ett intersektionellt perspektiv för att upplösa gränser mellan olika sociala kategorier för att rikta uppmärksamheten på hur de samverkar.”

Psykologprofessorn Jonathan Haidt beskriver situationen som att ”den akademiska vänstern” i själva verkat har ”blivit galen”:

Inte bara med politisk korrekthet, utan också med nya idéer som kommer från feministiska och marxistiska teorier om privilegier och offerskap. Det är en extremt intolerant rörelse som inte tillåter åsikter som avviker från deras egna. I dagsläget är den politiska korrektheten sådan att idéer om privilegier och att bedöma folk efter deras hudfärg och kön sprider sig. Och detta står i direkt motsättning till fri forskning och en öppen debatt.”

Teologen Olof Edsinger skriver följande i en artikel om intersektionalitet:

“Vad händer nu när dessa båda tankesystem (intersektionalitetsteorin och den marxistiska maktanalysen) gifts samman? Här och nu tänker jag framför allt på två saker:

1) Alla frågor som har med sanningsanspråk, men också med exempelvis diskriminering, att göra analyseras utifrån vem det är som drabbas snarare än utifrån vad som i övrigt kan betecknas som logiskt eller korrekt.

2) Som minoritet får man automatiskt företräde i den offentliga debatten. ”Kränktast vinner” – och vem kan vara mer kränkt än en (förment förtryckt) minoritet?

Den amerikanske psykologprofessorn Jonathan Haidt förklarar i Svenska Dagbladet:

”I egalitära samhällen tenderar det att uppstå hat mot de som uppfattas stå över andra, vilket kallas omvänd dominans-hierarki inom antropologin. Människor förenar sig och har ihjäl sådana personer. Du kan se det i bland annat den franska revolutionen och i Maos kulturrevolution. De med hög status är de onda, och de med låg status är de goda. Det är även vad som sker på amerikanska universitet nu. Det är samma psykologiska mekanism.”

Och vidare:

”Så det första du gör när du interagerar med människor är att du tar reda på vilken kategori de tillhör. Vit? Det är dåligt. Man? Det är dåligt. Heterosexuell? Det är dåligt. Det kallas intersektionalitet. Man adderar privilegiepoäng baserat på främst rastillhörighet, kön och sexuell läggning. I grunden är det en sorts rasism. Och en intellektuell cancer eftersom hela idén med universitet är att man ska lära sig bedöma varandras idéer och ord, inte vilka kategorier man tillhör.”

I praktiken innebär detta några mycket nedslående saker. I alla fall för oss som försöker hålla fast vid ett antal bibliskt förankrade värderingar:

1) Talet om sanning förlorar sin relevans. Inte ens i akademins värld – som från början växte fram utifrån en kristen världsbild, med en hög syn på såväl bildning som sanning – är det självklart att man försöker belysa de frågor som studeras på något objektivt sätt. Det viktiga är i stället att göra en (marxistiskt färgad) maktanalys av en viss fråga, och att utifrån denna välja vad man faktiskt vill komma fram till – utifrån vilken specifik grupp man har ett intresse av att gynna. Särskilt tydligt är detta inom discipliner som genusvetenskap och feminism, men i dag gäller det betydande delar av det som brukar kallas humaniora.

2) Majoriteter får automatiskt en stämpel av att vara suspekta. Det ses helt enkelt inte som något önskvärt att i ett samhälle skapa förutsättningar för majoritetslinjer. I stället är det minoriteterna som regerar – och som automatiskt ses som ”de goda”. Konsekvensen blir ett samhälle i sönderfall, eftersom ett land där minoriteterna dikterar villkoren för majoriteten kommer att bära på allt större interna spänningar. Vad händer till exempel när den lilla gruppen transsexuella ska sätta agendan för en hel kulturs tänkande kring kön och identitet? …

3) Kristna och andra som kan sägas företräda en mer konservativ syn i moralfrågor blir automatiskt utdefinierade

Annorlunda uttryckt: Åsiktskorridoren krymper. Och en av de grupper som drabbas hårdast råkar vara just kristna som har en konservativ syn på de frågor som debatteras i samhället i stort. Faktum är nämligen att man enligt intersektionalitetsteorin inte ens behöver lyssna på en sådan grupp. Särskilt inte om den börjar peka på sedan länge överspelade argument som ”sanning”, ”vetenskaplighet” och ”majoritetens bästa”.

9. Om att peta sönder Bibelordet och anpassa det i samtidens kontext….åsiktskorridor eller ideologisk form

George Orwell har nog skrivit det bästa och trovärdiga profetiska texterna om samhällets effekter på sanning för människor som lever under sådana förhållanden. Profetisk text som tydligt har gått i uppfyllelse. I det som är kommunikationen mellan olika tankesystem kan man se hur ords värde förändras. Bibelordet som för många är norm är ta fram kloka exempel på kärleksfulla gärningar för ett bra liv utan förtryck för så många som möjligt.

Men om Bibeln har av vissa politiska makter sett som en farlig bo. bedömts som farlig har I vissa länder har den förbjudits i andra tynar den bort. (Kina, Nordkorea mfl) I nazismens Tyskland försökte regimen driva fram en politisk korrekt kyrka.

En kyrka som vågar stå fast utan sneglande till höger eller vänster har i sig en kraft som kan irritera den som inte vill följa. Vi har redovisat flera exempel på hur en svag kyrka omvandlar sina värderingar utifrån samtiden. Jesus blir plötsligt Hen eller något annat- Äktenskap enligt skapelseordningen blir något annat och sanningen relativiseras.

De små stegen bort från Kristus är inte alltid så lätta att se. medmänsklighetens tankar kan ibland skymma föraktet för sanningen i en relativiserad kontext.

Anpassas sanningen efter den politiska dagordningen kan det gå illa. Ett av de mest slående exempel på detta haveri i religionsvärlden är när nazismen kapade kyrkan i Tyskland. 70 teologer lär ha jobbat för att omvandla Guds ord till ariska texter. Ord som passade i tidens politiska tänk. Små förskjutningar till synes rätt oskyldiga bildar en förskräckande helhet.

Ett exempel härpå är den brunsvarta naziversionen av tio Guds bud. Visst än sanning och trohet bra men kontexten förfärande.

Låt oss vara uppmärksamma på mörkret även om man tror sig ana något annat.

HITLERS 12 BUD:
1.Du ska ära din gud och tro på honom av hela ditt hjärta.
2.Sök guds fred.
3.Undvik allt hyckleri.
4.Helig är din hälsa och ditt liv.
5.Helig är din ära.
6.Helig är din sannhet och din trohet.
7.Du skall ära din far och din mor – dina barn är dina hjälpare och dina förebilder.
8.Håll blodet rent och din ära helig.
9.Håll fast vid och utöka dina förfäders arv.
10.Var redo att hjälpa och förlåta.
11.Du skall ära din Führer och mästare.
12.Finn glädje i ditt arbete och offer för fosterlandet.

Då på 1930 talets Tyskland önskade de som levde i den tidens värderingar ändra texterna som kristna levde i så att de passade den politiska kontexten. Nu finns det små ja kanske “pyttesmå” tendenser till liknande ändringar. “Fadern” i tex Herrens bön stör vissa utifrån ett nytt genus tänk. Han blir “hen” osv. Men de stora förändringar som sker är att läsningen av Bibeln läggs under olika filter såsom intersektionalitet, Queerteori, feminism, marxism, Hbrtq-paradigm, mm.Då blir inte t.ex Paulus rekommendationer och undervisning något som beskrivs som adekvat. Bibelordet underställs olika raster. På 30-talet manipulerades med grundtexterna. Nu ändras istället bibelläsning och budskapstolkning utifrån samtidens generella värderingar.

Evangeliet kan förändra och befria från värderingar och tankesätt som inte kommer från Gud. Men ondskans metoder lurar inte sällan runt oss i vardagen.Vi måste hållas oss borta från dem.

lb

Det här inlägget postades i Bibeltolkning, Evangelisation, Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.