En annan slags fasta. Kycklingens evangelium. Del 1.

 

1. Bakgrund

Equmeniakyrkan proklamerar i år en ny fasta; klimatfasta. Det är säkert bra i sig men tanken känns väldigt ovanlig då fasta i fastetiden är en del av förberedelserna för att ta del av påsken och Jesu försoningsverk. Som tidigare beskrivits i denna blogg finns idag en tendens inom vissa kyrkor och bland en del teologer att ordens värde byts ut, Precis som George Orwell profeterade om (“frihet är slaveri” osv) tillämpas den specifika kommunikativa tekniken.  Väldigt noga har detta belysta i inlägg om Pride karnevaler som gärna beskrivs som utslag av demokrati och mänskliga rättigheter. Utvisning av kristna flyktingar har dock intill dessa dagar uppmärksammats betydligt mindre även om en intensiv insats från en enskild pingstpastor fått den kyrkliga opinionen att vakna till rejält. HBTQ paradigmet fick inte ifrågasättas men ett TV inslag om personer som ångrat sitt könsbyte skapade ett utrymme för tankar som inte fick tänkas utan kraftigt klander.

“Avveckling” av foster skapade genom Guds nåd och med Herrens kännedom fick inte och får helst inte beskrivas. Abortkliniker är dock en del av Svenska missionsrådets policy för kristen mission.  Equmeniakyrkans kyrkoledare Lasse Svensson har inga invändningar om att den kyrka han leder står bakom den missionspolicyn. “Feticid” betyder avlivning av friskt foster i livmoder lanseras som tankar från Statens medicintekniska råd SMR. Finns kristen etik att bruka i den frågan? Har någon kyrklig ledare kommit fram med tankar om selektion av foster är rätt eller fel? Det är svårt att hitta en artikel eller text om Preem i Lysekil som kommer att släppa ut mest koldioxid i Sverige. Kossornas påstådda miljöpåverkan tycks dock vara ett område för kyrklig uppmärksamhet. Hur kan det komma sig?

Det verkar som om olika kyrkofamiljer agerar och reagerar utifrån tankesystem som inte har sin grund i Bibeln och möter yttringar med den som bas. Det verkar så som om den sociala och mediala kontexten är utgångspunkten och utifrån den söks stödpunkter som känns fräscha. Abortkliniker benämns gärna som “reproduktiv hälsa” och en del av modern hälso- och sjukvård.

2. “Liberalteologernas” paradigm

Frågan om Jesu död och rollen som Guds son som ett gudomligt offer, är en del av den klassiska kristna tron kopplat till vår möjlighet till försoning. Jesu död kan numera uppfattas som stötande och en tendens finns tydligt hos så kallade “liberalteologer” att mer försöka få hela påskdramat som en allegorisk beskrivning av Guds kärlek. Jesu tankar försvann inte när han som upprorsmakare avrättades av ockupationsmakten. Hans ord uppstod i dem som tror idag. Den fysiska uppståndelsen som Tomas tvivlade på innan mötet med Jesus det tvivlet lever kvar hos en del liberala teologer än idag. De har inte sett eller känt såren efter spikarna och därmed inte mött Jesus. Tomas erfarenhet dokumenterad i Bibeln reduceras därmed.

3. Liberalteologiska referensobjekt

Så här skriver professor Thomas Kazen Högskolan i Stockholm om Jesus och hans roll kopplat till påskens centrala innehåll:

“Jesus död var inget offer. Den var en avrättning utförd av romarna. Judendomen tillämpade inte människooffer. Somliga tidigkristna började beskriva Jesus död som ett offer, därför att en del av det som antika offer betydde för dem kom Jesus att betyda. Inte minst blev Jesus för dem mötesplatsen mellan Gud och människa. Kommunikation var djuroffrets främsta funktion.

Det hör till den kristna kyrkans högst klassiska tradition att ständigt söka samtidsrelevanta tolkningar av texterna, traditionen och tron. Hur gör man det i en tid när djuroffer är närmast obegripliga och referensramarna fulla av missuppfattningar? På vilka sätt kan Jesus död bli meningsfull för människor idag i ljuset av hans liv, verksamhet och gudsrikesvision? Utan samtidsrelevans, inget evangelium. Så har det alltid varit. Teologer hjälps åt att söka nya svar.2

Betlehemskyrkan (Equmeniakyrkan) i Göteborg har inbjudit en feministteolog(Keller) från USA för samtal med bland andra förre ärkebiskopen Hammar. Hennes budskap liknar Kazens men är kanske än mer tydligt. Gud griper aldrig in i människors liv och förhållanden. (Sändaren april 2019)

Hennes påskbudskap redovisas i Sändaren bland annat så här:

En del tror att det var Guds handlande, att Gud ville tortera och döda sin älskade son. Det är en syn på saken, den andra teologin är att Gud upplevde döden på korset, Gud dog där, och Gud är sårbar. Men det gör inte Gud hjälplös eller svag, utan Gud arbetar på ett annat sätt. Guds kraft kan inte skiljas från kärlek, och kärleken är inte kontrollerande.”

Hela artikeln om Kellers tankar finns i länken nedan:

https://www.sandaren.se/kultur-teologi/gud-griper-aldrig

Men hur ser det nu ut med påsken. I ett nutidsperspektiv??

3. Om Johan Glans tänkvärda ord

Komikerna Johan Glans, har funderat på det här med svenskarnas påskfirande och med sin intressanta vinkling fick han till denna text:

Kristen påsk?

”Tänk om de kristna skulle gå till en PR-byrå för att få hjälp med hur de skulle fira minnet av deras frälsares död på ett kors, där han dog under fruktansvärda plågor och sedan uppstod igen.
– Jaa, skulle PR-mannen svara, jag tänker mig kycklingar, massor av kycklingar, och hönsfjädrar och ägg, ägg som barnen kan måla i kulörta färger.
– Så du tänker dig ett hönstema? skulle den kristne dröjande svara.
– Ja, och en hare. Och så kan ni klä ut era barn till kärringar som tigger godis. Och äta sill.
– Fast…vi äter ju redan sill till jul och midsommar! Ska vi inte ha något annat än sill..?
– Nä, sill ska det va. Och must.
– Julmust?
– Nä, påskmust. Det är något helt annat än julmust.

Så långt Johan Glans humor. Men bakom den finns ett djupt allvar. Är påsken något som handlar om Jesus och hans offer för vår och syndens skull???

 

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.