Om Equmeniakyrkans sensationella analys av islams och kyrkans gemensamma gudsbild 1 av 6 inlägg

Equmeniakyrkan har varit en del av min kyrkliga identitet. Från att ha varit baptist blev jag omorganiserad in i den nya ekumeniska kyrkan. 

Tankarna var goda i stort utifrån den utveckling om lokal ekumenik som tiden gett konkreta erfarenheter om. Jag tror vi var många som hade en tilltro och förhoppning om det nya.

I det ekumeniska sammanhanget betyder samgående i sig att varje historisk del av traditioner och strukturer nödvändigtvis måste anpassas eller i alla fall måste de samverkande ingå ett system av respekt och ömsesidig värme. Även om man är baptist i sin djupaste övertygelse ser jag det som mindre problematiskt att finnas i ett sammanhang där dop av barn tillämpas även om det är helt obegripligt att förstå utifrån min egen bibel.

Även om det ser lustigt ut måste jag förhålla mig att ett antal pastorer gillar att klä sig i en slags färgglada mässkrudar för att markera sina roller kan jag förhålla mig till det.

Även om jag anser att diakoner är något som den enskilda församlingen tillsätter får jag förhålla mig till att kyrkan i en slags nationell ceremoni “inviger” dessa i ett hierarkiskt perspektiv.

Ja det finns många olika delar enskilda och församlingar får fördra för enighetens skull. Men de behöver man ju inte rada upp här.

Nu har Equmeniakyrkans kyrkoledning dock gått över gränsen. På en förfrågan om synen på Gud gör kyrkoledningen via Sofia Camnerin bitr kyrkoledare en förvirrande utläggning redovisad i Sändaren. Kyrkans svar var därtill författat utifrån frågeställarens oro avseende Migrationsverket “teologiska” utfrågningar av människor som tagit emot Jesus som sin Frälsare och bekänner sig till Kristus. I dessa har det framkommit att statsmaten försöker få fram den enskildas analys av skillnaden på uppfattning av Gud i muslimsk och kristen tro. I Sändaren på uppmaning av en enskild klargör kyrkan sin uppfattning.

http://www.sandaren.se/debatt/sofia-camnerin-samma-gud-men-olika-uppfattning

I fem inlägg med varierat innehåll lyfter vi fram upplevelser frågor och analyser utifrån just detta inlägg.  Varför? Jo det är en del av kärnfrågan om huruvida vi som kyrka har en gemensam bild av Gud, Jesu Fader i förhållande till andra religioner eller trosinriktningar. Någonstans i den moderna tiden r det viktigt att som statsministern brukar säga; “skapa ordning och reda!.” Varför? Jo för att vi finns i en tid i en postkristen kontext där religiösa tankar blandas med shamanism, österländsk religion och gudar, Där kyrkor bjuder in till yoga med mantra till andra gudar och där biskopar i kyrkor är osäkra på om Jesus uppstod kroppsligen och om han verkligen gick på vattnet eller utspisade de många människorna med brödundret.

I en tid då DN kulturjournalister påtalar att tro på en levande Gud behöver väl betyda något och Marcus Birro eller Sebbe Stax för fram väckelsen hamnar Equmeniakyrkan mer i diket om “samtal i ögonhöjd”.

Varför lyfta detta? Kanske för att vi vill vår kyrka väl och önskar se en kurs med en bibeltroende kyrka inte bara i vissa pamfletter och specifika yttringar. Varför upplevs det så? Jo granska kyrkans agerande utifrån kyrkomötes utspel till konkret aktivitet så har kyrkan en knepig inställning till att erbjuda muslimsk troende evangeliet konkret utan ser innebandy och inkludering som sociala metoder som primärt lanseras som mål istället för frälsning och lärjungaskap.

Så vi har fem inlägg med olika utgångspunkter. Värdera självständigt dess innehåll. Samtliga skrivna i kärlek till den kyrka vi vill det allra bästa. Men det bästa är inte att gömma verkligheten för läsarna. Att inte berätta att kyrkan skänker insamlade kollektmedel till Pridefestivalen i Stockholm är inte kärlek till kyrkan. Sanningen gör oss fria och frågan är hur kyrkostyrelsen styr och om mandatet och församlingarnas värderingar sammanförs i ledningens agerande.

Är det så att landets f.d missions och bapistförsamlingar anser att vi ber till samma Gud som Akilov och de som i Guds namn dödar och pinar den som håller fast vid Kristus. Jag och Fadern är ett,

lb

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *