Att konvertera eller att komma hem. Att byta religion eller att möta Jesus.

Under de senaste månader har det i pressen i flera fall redovisats att Migrationsverket dels tycker att flyktingar skall redogöra för sin tro eller konvertering. Dessutom klargöra skillnaden mellan kristen tro och tro på islam. Dessutom ställer den statliga myndigheten frågor till den asylsökande huruvida det egentligen inte är samma Gud i islam som i kristen tro. Skulle samma fråga ställas till biskop Bonnier i Skara och till Livets ords föreståndare Joakim Lundqvist är det ytterst sannolikt att fråga får helt olika svar. Med akademiska  vinklingar av olika slag. Ett ämne för doktorsavhandling inom högskoleteologin. Denna fråga ställs till asylsökande afghaner med begränsad akademisk erfarenhet och som upplevt ett möte med Jesus. Knepigt värre som Leif GW brukar säga när han anser något som mindre lämpligt…

I väldigt många sammanhang såväl från press som från myndigheter och kyrkor används begreppet “konvertera”. Det är i sig inget felaktigt, men uttrycket är i vissa sammanhang faktiskt lite missvisande, i alla fall med en evangelikal kristendom som grund.

“Konvertering” är ett begrepp som finns inom matematiken men också ett ord som omvänds inom ekonomi och i många olika sammanhang. Man byter liksom enheter eller begrepp.

I fråga om det religiösa begreppet “konvertera” låter det för mig mycket platt. Som att byta elleverantör från Vattenfall till Sydkraft. Från Länsförsäkringar till Skandia. Eller betalningssystem i valuta från euro till bitcoin.

Migrationsverkets frågeställningar som religions-lös myndighet är kanske inte så konstiga. Varför passar inte Vattenfall längre? Hur ser du på konverteringen från US dollar till Euro?Allt blir då på något sätt en fråga om värdering. Ställningstaganden till ett slags objektiv mätbara enheter. Sanningar. Jesus lika sann som Muhammed. Gud som Gud. Dollar som valuta eller Bitcoin.

Även om jag själv tycker att Migrationsverkets handläggare gör ett allvarligt tjänstefel gentemot en utsatt person.Vårdslös myndighetsutövning helt enkelt. Det är det mer bakom. Ett fel som därtill är så allvarligt att det kan riskera en enskild persons liv, ja inte bara en enskild persons liv utan faktiskt en hel familjs eller släkts liv. Det finns numera straffansvar för den tjänsteman som utför övergrepp eller allvarliga tjänstefel.

Även om jag nu tycker så i sakfrågan vill jag belysa en annan dimension.

Att bli kristen eller som det också sades ”kristnades” var ju under Gustav Vasas tid eller under korsfarartiden var en slags myndighetsåtgärd. Staten och kyrkan var ett. Blev man inte kristen när korsfararen anlände kunde man bli av med huvudet. Under Gustav Vasas tid hände annat elände för den som inte avsade sig katolska kyrkans lära.

I kyrkoböckerna i slutet av 1800 talet förtecknades man som odöpt om föräldrar ansåg att dop är en fråga mellan Jesustron och den enskilde. Det kunde också hända att man inte förtecknades med namn på barnet, då namn kopplades till lutherskt barndop. Detta skedde faktiskt fram till runt 1900 i konkreta fall jag hittat i min släktforskning.

I muslimsk tradition är ju det än idag så att man faktiskt konverteras efter det att den grupp man tillhör (otrogna) anfallits, angripits eller hotats av de som anser sig vara rätt trogna. D.v.s. tron ses som en del av en politisk styrning. Religionen blir ett uttryck för makt och politisk positionerna. I så kallade muslimska länder är politik och religion nästan undantagslöst sammankopplade och i dessa är demokrati något som inte längre finns kvar.

Runt sekelskiftet var det så att var man förr svensk så var man förr som princip medlem i “Statskyrkan”. Var man baptist eller pingstvän var det illa. Man var utanför.  Samhället och Statskyrkan var ett. Muslimsk tro och stat är ett i många länder än idag.

Min slutsats är att begreppet “konvertera” är mindre lämpligt idag när tron är fri från myndighetsutövning och medborgarskap i ett land, Tro och politik och geografiskt herravälde hörde samman när Mamlukerna 1347 intog Jerusalem. Tredje riket hade samma metodik strax före kriget; konvertera eller dö. När kyrkor idag själva använder begreppet  konvertering, “smittar” det självfallet till myndigheter och domstolar och i ordet finns ett slags muterat tanke virus.Kristna vill ju inte att enskilda skall byta tankesystem eller religion. Nej vi vill att varje människa skall få möta Jesus och ta emot hans nåd och frälsning.

Så här tänker jag;

  • När frikyrkorörelsen utvecklades samtidigt som statskyrkan användes inte ordet “konvertera till pingstkyrkan”. Detta gjordes ej trots att det var inom ramen för kristen tro.
  • Orden som användes då svenskar som blev kristna på ett individuellt plan var ju från sekelskiftet och längre tillbaka.
  • -frälst
  • mött Jesus
  • omvänd
  • pånyttfödd
  • lärjunge
  • lämnat sig åt Gud
  • böjt sig inför Herren
  • tagit emot Jesus i sitt hjärta
  • fått ett nytt liv i Jesus

Det är en avsevärd skillnad i ordens reella värde om man säger att Ali konverterat eller att Ali mött Jesus och tagit emot frälsningen genom hans blod på Golgata.

Om vi kristna förenklat dialogen och brukar orden: med “lämnat sig åt Gud” borde det ge den som omvänt sig ett annat språk som myndigheten i sig har svårare att bemöta och snärja enskildas tankar. Jesusmötet är ju något som inte har med akademisk teori att göra utan är en del av livets innersta puls.

  • ”Nej jag har inte konverterat jag har blivit Frälst genom Jesus Kristus och lämnat det gamla livet.”

För en agnostiker eller ateist gäller ju samma förhållande.

Frågan är i alla fall mycket aktuell. För någon dag sedan fick jag besked om att några personer som för något år sedan kommit till Sverige nu ville döpas till Kristus, De har “konverterat”. Men är ordet adekvat. Nja, inte helt fel men med en specifik valör som dessutom kan ha andra effekter för såväl den enskilde som dennes omgivning.

Så orden kan ge liv men också bekymmer. Värt att fundera på för oss alla.

Lg

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *