Tänk om…kursen kunde justeras…då…

Tänk om Equmeniakyrkan under 2018 kunde sätta nya avtryck i sitt arbete. Mycket bra görs men en del riktigt knepigt verkställs,  Nya initiativ för en evangelisk satsning med djupare kontakt med klassisk kristen tro bör kunna tas fram 2018 och framgent.

Tänk om kyrkoledningen 2018 skulle våga:

  1. Upphöra sända kyrkans kollektmedel till omkostnader och support för Pridefestivalens jippon i Stockholm. Pride park mm.

BDSM aktivitet, repbindning

Om kyrkoledningen absolut vill sända offermedel till denna verksamhet bör församlingarna få kunskap om detta oaktat om beloppet utgör promille eller procent av årsomsättningen insamlade medel. Kanske är det så att få församlingar och medlemmar ens kunde drömma om hur deras kyrka agerar i detta avseende.

 

2.- Betona att det är viktigt att våra nyanlända svenskar som inte ännu funnit Kristus får del av evangeliet om tro dop och församlingsgemenskap.

Kyrkan kunde kanske agera så inte enbart språkcafeer och liknande verksamhet  torgförs som insatser, Dessa kan i många fall mycket väl kan drivas av allehanda organisationer. Evangeliet om Jesus är det som vi främst bör erbjuda. Kyrkans budskap enbart som ett socialt projekt blir ett begränsat redskap. Vi behöver dessutom klargöra att även personer med muslimsk bakgrund behöver ta emot frälsningen i Jesus Kristus och det är vår kyrkans mål. Här är kyrkans kommunikation eländigt otydlig tex på den egna hemsidan (se hemsidan och berörda avsnitt där)

3 – Equmeniakyrkan bör kunna uttala, undervisa och förkunna att Guds ord inte stöder det  i media  populärt förmedlade budskapet om äktenskap mellan en eller flera personer av samma kön. Vare  sig äktenskap i enkönade relationer eller förhållanden har stöd i Bibeln om man inte stuvar om där och /eller ifrågasätter bibeltextens ursprung och författarens kunskap. Samtiidigt måste vi alla kristna betona att den enskilda människan alltid är älskad av Gud och hans församling och välkommen att dela gemenskapens glädje.

Elida och Stefan Abrahamsson planerar under våren 2018 “Ship to Israel” Ett skepp med kärlek och evangelium. Något för vår kyrka???

4.- Vi bör genast förändra den ensidiga och felaktiga bilden av Israel och Palestina som kommuniceras på olika sätt av kyrkans och deras partners såsom THS, Diakonia, SKR, m.fl. Mycket sällan uttalar kyrkan kritik mot den diktatur som utvecklats inom Palestinska myndigheten. Inte heller att Hamasledarna och Abbas blivit miljardärer trots landets upplevda fattigdom. Att palestinska barn lär sig “slakta judar” har uppmärksammats, Att medel stjäls från utsatta och läggs in diktatorers fickor tycks väga lätt i förhållande till Israels försvar för demokrati, rätts statens bestånd och frihet för medborgarna att välja religion och behålla yttrandefriheten, Dessutom skydda hela befolkningen från att utsättas för terrorism och religionsförföljelse. Månne Equmeniakyrkan  kunde uppmärksamma Elidas Ship to Israel 2018! Elida startades som ett  klassiskt missionsprojekt av Missionskyrkan och missionspastorn Tarren Abrahamsson, Stefans far. Kanske dags att knyta an till historien?

5.-Kyrkan kan och bör kräva förändring av följeslagarprogrammet i Israel och Palestina så att det blir det projekt som är dess namn och tanke. Idag är det i huvudsak ett rent palestinskt projekt där inte en enda följeslagare är lokaliserad i Israel. Raketbeskjutningar mot barn, familjer, vuxna, turister sker regelmässigt från Gazaremsan in mot städer som Sderot i Israel. Judiska liv verkar inte alls vara värdefullt att värna om. Denna hållning brukar annars mörkt bruna krafter dela,  men här en annan kontext sk följeslagare märkligt  passiva och det är sorgligt. Läs vidare på programmets hemsida och analysera själv!

5.- Återgå till klassisk bibelsyn och upphöra att leka med förändring av bibeltexten i avsikt att Gud inte skall uppfattas som en del av patrialkal struktur. Korrigering av handboksmaterialet är en direkt konsekvens. “Jesus är ingen hen, Gud är ingen moder”. 

6.-Prediko- och yrkesförbudet bör under 2018 förhandlas bort för baptistpredikanter eller pastorer med en baptistisk grundsyn i församlingar med samarbete med Svenska kyrkan.

Avtalstexterna som Equmeniakyrkan arbetat fram har inte ett innehåll som förändrat Svenska kyrkans hållning märkbart sedan 1890 talet i dåvarande monopolkyrkan med total statsstyrning. Att inte en baptistpastor får predika dop är egendomligt på grund av den egna Equmeniakyrkans avtalstexter är värt att begrunda för alla såväl baptister som fd “missionsförbundare”.

7. Camnerin, äktenskap och bibelsyn. I en intervju i Sändaren anför kyrkoledaren följande: http://www.sandaren.se/nyhet/overtygad-om-att-homosexualitet-inte-ar-synd

I själva sakfrågan om bibeltextens innehåll anför kyrkoledaren att den handlar om makt och utnyttjande av unga pojkar. Det är kyrkoledarens uppfattning inte en som delas av andra teologer. Men än mer tänkbart är att en svensk kyrkoledare ifrågasätter Paulus till förmån för egen samtidsanpassad grundinställning. Dvs kyrkoledaren tar över Bibelordets innehåll och “syndfriförklarar” dem som inte följer Paulus, Onekligen ett specifikt ställningstagande. Var och en kan ju fundera på i vilka andra frågor en anställd ledare hanterar frågan om bibeltexters innehåll utifrån en slags absolution. Tänk om hon har fel? Men hennes inställning är måhända bekväm…eisegetisk och bejakande i hbtq och pridekretsar.

Teologen Anders Sjöberg uttryckte sig så här om olika grundläggande förhållningssätt på Guds ord apropå Camnerins utsagor:

  • jag kan antingen ta del av Guds ord i bibeln, ta in det och värdera hur det skall påverka mig i mitt liv och min vardag
  • jag kan alternativt utgå från min vardag och mina värderingar och söka stöd i ordet för det som är mitt förhållningssätt.

Det är väldigt tydligt att kyrkoledaren hela tiden utgår från det hon ser är det som förändras i samhällsvärderingar och utifrån det omtolkar Paulus undervisning,

Tänk om…..man kan tänka till och tänka om…igen…

lg