Kyrkoledande politiker som inte tror på kyrkans Gud utan på politiken

Margareta Winberg Nyvald kyrkoledare som inte tror på Gud.

Före detta statsrådet Margareta Winberg har påbörjat en ny politisk karriär som ledande förtroendevald i trossamfundet Svenska kyrkan.

Winberg är en mycket meriterad svensk politiker med regeringserfarenhet och internationell erfarenhet. Nu vill hon och tar plats i Svenska kyrkans högsta beslutande organ.

Det är ju inte alls fel med erfarenheter som finns med i den formella ledningen för det evangeliska arbetet i landets största trossamfund. Det som sticker ut är att Winberg hittills deklarerat att hon inte tror på Gud. Vi har alltså fått den första valda personen i Kristi kyrka som inte tror på honom. Men det kan finnas fler.

Så här kommenterar Winberg sig själv i en intervju i tidningen Dagen

  • “Även om jag inte är troende tycker jag att de värderingar som kyrkan står för är bra, säger hon till Dagen.”
  •  Hon menar att hon representerar en stor grupp människor som sympatiserar med kyrkans budskap, men inte identifierar sig som aktivt troende.
  • Det är viktigt att den gruppen människor finns representerad i det politiska sammanhanget, säger hon.

Tidningen Dagen frågade: “Vad önskar du kunna åstadkomma om du blir vald?”

  • “Att kyrkan ska vara en mötesplats för dem som känner sig utelämnade. Den ska också vara en opinionsbildare mot samhället när detta brister i socialt ansvarstagande.”

Dagen frågade: “Hur viktigt är det att Svenska kyrkan predikar den kristna tron?”

Den måste naturligtvis finnas där, men det finns många människor som vill vara med även om de inte säger att de är troende. Dessa behöver också representeras. För mig är den gyllene regeln kärnan i kristendomen: “allt vad ni vill att människor ska göra för er, ska ni göra för dem”. (markering med fet stil har bloggförfattaren gjort)

Sammanfattande synpunkter

Winberg har som inte troende på Jesus Kristus, Fadern och den Helige Anden valt att kandidera som politiskt vald ledare för den största svenska kyrkan. Hon har tydligt deklarerat att hon inte tror på Gud och entydigt angivit varför hon vill leda en kristen kyrka.

Många människor som finns i partiorganisationen Socialdemokraterna har utifrån detta i olika nomineringsgrupper godkänt hennes kandidatur som kristen ledare.

Många väljare har röstat fram henne som kyrkoledare/politiker för att fatta de viktigaste besluten om de evangeliska kristusfokuserade arbetet i landet.

Artur Engberg, Socialdemokratisk minister sm ville avskaffa och omvandla kyrkan till ett salighetsverk.

Den socialdemokratiske ecklesiastikministern Arthur Engberg uttalade 1936 i riksdagen att biskoparna borde avskaffas och istället ersättas med en ”generaldirektör för det kungliga salighetsverket”. Sedan dess har kampen oförtrutet förts för att befria kyrkan från kristendomen,med stöd av såväl politiker som av en rad samarbetsvilliga. Det kristna budskapet skulle ersättas av en blandning av marxism och identitetspolitik. Winbergs ambitioner ligger snubblande nära Engbergs tankelinje,

Kyrkan bör ju skiljas från politiken. Politikerna och partierna borde ha sådan etik och moral att de lät bli att kladda ut politik och politiker som inte tror på Gud. Det är helt enkelt etiskt otillbörligt.

Winbergs position och den process som lett henne dit är en viktig alarmsignal för alla kristna. Såväl enskilda som kyrkor/organisationer.

Den oro som redovisats på denna blogg avseende samverkansavtal med Svenska kyrkan förstärks med detta, Det gäller då med syftning till av Equmeniakyrkan redan beslutat yrkesförbud och avgränsning av den bibliska förkunnelsen till av organisationen politisk korrekt/godkänd materia. De pastorer som finns inom Equmeniakyrkan som vill förkunna , tjäna och undervisa utifrån baptistisk tro, får inte detta om församlingen gått in i samverkan med Svenska kyrkan. Märkligt beslut säkert i linje med fd statsrådets kyrkopolitiska uppfattning.

LG

 

“Ett nytt andetag av frisk luft” är det så eller….

Med ett ihåligt kors mitt över Prideflaggan lägger homosexuella kristna EKHO ut en text i Sändaren debatt som fått rubriken “Ett nytt andetag av frisk luft”

Inlägget måste ses som en direkt koppling till bokförlaget Libris utgivning av några böcker i detta ämne vilket beskrivits tidigare i denna blogg.

Länk: http://www.sandaren.se/debatt/ett-nytt-andetag-av-frisk-luft

Här nedan följer EKHOs ord inom situationstecken:

  • Antologin Välkomna varandra öppnar för ett nytt slags samtal om samkönade relationer i frikyrkan. Ett samtal i öppenhet, utan sårande debatt, och utan förutfattade meningar. Den som varit med i de frikyrkliga diskussionerna genom åren vet säkert vid det här laget vilka argumentationslinjer som funnits; en som inte kan acceptera församlingsmedlemmar i homosexuella relationer, och en bejakande linje som hittills fått grunda sina teologiska analyser mestadels i svenskkyrklig teologi. EKHO – Ekumeniska grupperna för kristna hbtq-personer – samlar sedan många år människor som behövt en fristad då deras egen församling inte varit en trygg plats för dem. Länge har vi väntat på att samtalet i frikyrkan kring homosexuella skulle kunna ske i ödmjukhet och öppenhet. Men låsningen har varit total.
  • Ändå har det hänt saker. Exodus International, som förespråkat celibat och att bota homosexuella, har lagt ner sin verksamhet på eget initiativ och dess ledare har bett om förlåtelse för all smärta verksamheten orsakat. Courage i England avslutade sitt arbete när de insåg att det orsakat depressioner och självmord. Den svenska rörelsen Medvandrarna finns inte kvar. Teologin har inte burit, utan brustit.
  • Välkomna varandra tar sin utgångspunkt i att strävan efter att förändra sexuell läggning har varit en återvändsgränd som orsakat mycket lidande och personliga tragedier för många människor. De kristna homosexuella som valt att leva i en samkönad relation har istället mötts av tystnad och fördömande. Många har känt att de måste lämna sin församling, och inte sällan sin tro.
  • Vi tror att en annan väg är möjlig. Låt oss därför välkomna varandra in i ett nytt samtal, där vi lyssnar till varandras berättelser och försöker förstå. Författarna bakom boken Välkomna varandra menar att det är fullt möjligt – och också nödvändigt – att bejaka samkönade relationer inom frikyrklig teologi, med Bibeln som grund.
  • Vi inom EKHO kan vittna om att livet som kristen och homosexuell inte måste innebära tragedi i församlingsexil. Bland våra medlemmar och vänner finns många som funnit glädjen i att kunna leva sitt liv som kristen och homosexuell, med en älskad livskamrat och en levande gudsrelation i tro. Vissa kan leva kvar i sina hemförsamlingar som uppskattade medlemmar, andra har tyvärr fått välja mellan att ljuga eller lämna församlingen. Det kan inte fortsätta på det sättet. Indirekt drabbas också många fler.
  • Vi hör föräldrar berätta om hur ett av deras barn vuxit upp i kyrkan, kommit ut som homosexuell, och sedan lämnat för att aldrig återvända.
  • Vi hoppas att EKHO med tiden skall bli mindre viktigt, och att homosexuella istället skall vara välkomna i sina församlingar. Vi kommer inte utifrån – vi finns redan där. Låt oss få stanna kvar, växa i tro och blomstra.
  • EKHO har i fyrtio års tid arbetat för att kristna homosexuella ska kunna leva i sina församlingar. Vi hoppas och tror att Välkomna varandra kan vara ett nytt andetag av frisk luft för den församling som vill våga vidare. Vi från EKHO delar gärna med oss av vårt vittnesbörd och vi vill berätta om vad det innebär att vara kristen och homosexuell. Välkomna varandra till ett nytt samtal.
  • Johanna Wikberg
    Anders Camenius
    Lena Frisell
    Riksförbundet EKHO

Kommentar

Som kristen har man absolut inte uppgiften att döma andra människor. Ej heller församlingen har den uppgiften. Domen har endast Jesus. Det läser jag i Bibeln  och det klarläggandet tar jag  emot med befriande tacksamhet. Vi kan ha olika syn på  texter i Bibeln, men vi bör ha en gemensam värdegrund av att Bibeln är Guds ord. Det är givet till oss genom den Helige Andes inspiration via människor som var såväl åsyn vittnen som hans efterföljande lärjungar.

Bibeln innehåller vissa glasklara budskap om vad som är att följa Guds vilja och ordning, och vad som inte är det. En del mänskliga drag beskrivs som effekter av människans brustenhet i liv och gärning. Det som inte är i linje med Hans vilja. Egosim, egenvinning och en rad problematiska konsekvenser lyfts fram som exempel på ett liv utan Herren. Brustenheten och synden finns i oss alla och alla är vi syndare i behov av nåden genom Guds son. Till Bibelns angivna exempel på just denna brustenhet i förhållande till Guds vilja hör den i Sverige oändligt debatterade frågan om sexuella relationer mellen personer av samma kön. Ingenstans i Bbeln kan man finna att det är OK. Ändå återkommer frågeställningen i olia variationer men med samma grund. “Bibeln redovisar en annan åsikt än människor i vår tid. Då måste vi omtolka den.”

EKHO skriver väl formulerat utifrån sociala och humanistiska paradigmer om att bejaka  en sådan homosexuell livsstil. Bejakandet befriar den enskilde från traditionell bibeluppfattning och ses som en frisk luft i det som man menar är Guds församling. Det ser ut som ett eko av kyrkoledningens  begrepp om “inkluderande” förkunnelse och kyrka.

 

Döm inte. Bara  Jesus har uppdraget.

Att möta enskilda människor med kärlek är en uppmaning vi som gäller för alla kristna. Att inte döma likaså. Men  vi har också uppmaningen om  att träget undervisa och mana våra medmänniskor om att ta emot Jesus  och följa honom. Självklart är det en glädje för en församling att öppna sin famn med kärlek gentemot den personen som brottas med sin sexuella läggning eller andra frågeställningar om livet eller sin personliga läggning.

Men steget är mycket långt emellan att förkunna klassisk kristen tro och det som  EKHO vill uppnå och proklamerar. Det är långt även om EKHO, media, politiskt och religiöst korrekta vill mena att det inte finns en sådan skillnad. Visst gör det ont när Bibeln och en kristen förkunnelse innehåller något som är på tvärs med min egen personligt valda livsstil. När egen känsla och egen övertygelse inte överensstämmer med Guds ord blir det en krock i värdering och övertygelse. Men ordet är utformat i kärlek av Han som är kärleken; Jesus Kristus.

Det är intressant och tankeväckande attt hela EKHO s inlägg är utformat utan hänvisning till Bibeln. Det har mer karaktären av en slags social förkunnelse om kristen humanism.

Det är också betecknande att Sändaren slår upp inläget med vacker Prideflagga eftersom Equmeniakyrkan med enskildas offrade kollektmedel sponsrat Pridefestivalen 2017. Det är  i sig problematiskt och det borde kyrkpledningen allvarligt ompröva. Eller så bör kyrkostyrelsen ompröva ledningen.

Att Guds ord är den källa till levande vatten och frisk luft som vi behöver ja det är min djupa mening, Likaså att alla människor oaktad sk läggning eller bakgrund är älskade och välkomna in i Guds församling och gemenskap.

LG

Tidningen Sändarens analys: “En storm i ett frikyrkligt vattenglas.” Om effekterna av ett uppifrånperspektiv.

Equmeniakyrkans tidning är Sändaren. Här på Klassisk baptism ( 20 augusti) uppmärksammades för någon tid sedan en ledare i tidningen där kristna hånades och jämfördes med Putin och högerextrema grupper för att man haft en synsätt på Pride mm. Se länken nedan.

http://www.sandaren.se/debatt/hogerns-hat-mot-allas-ratt-till-karlek-spelar-roll

“Högerstämpel” och “extrem”, “hat mot allas rätt till kärlek”,  kletades på människor som hade en annan syn än vad ledarskribenten hade. Chefredaktören pudlade något för rubriken men i övrigt stod hon bakom artikeln.

Annika Ahlefelt, chefredaktör Sändaren

Sändaren fortsätter i sina ideologiska spår ( november) om än något utvidgat:

http://www.sandaren.se/debatt/ovantad-storm-i-frikyrkligt-vattenglas

Ledaren förtjänar att läsas noga. En ledare är ju inget som bara slängs ihop av en amatör (som undertecknad) utan står för en genomtänkt åsikt som bär chefredaktörens signum.

Equmeniakyrkans tidnings Sändaren har en annan inställning  till Libris bokutgivning och som avviker från flera kyrkoledare. Detta framgår av en ledartexten. Det är enbart Equmeniakyrkan och Sofia Camnerin som uppskattar Libris utgivning.

  • http://www.sandaren.se/debatt/ovantad-storm-i-frikyrkligt-vattenglas

Sändarens ledare använder sig av ett språkbruk och konnunikationsteknik som numera är lätt att känna igen i kommunikation från Equeniakyrkan och med kyrkan närstående skrivande verksamheter och skriftligt material.

Ahlefelt skriver:

  • “Att två böcker om homosexualitet,  skrivna år 2017, kan få pastorer och kyrkoledare att fullkomligt gå i taket, känns litet oväntat.”

Kommentar:

Texten uttrycker kyrkans /tidningens upplevelse med signifikanta ord.-

  • Orden laddas med ett negativt värde; “Att fullkomligt gå i taket”.  Formuleringen står för något alldeles extra avseende pastorers och kyrkoledares synpunkter utifrån tidningens värderingar.
  • Böcker “skrivna år 2017” uttrycker (kopplat till texten i övrigt) att det som texten förmedlar har skett på något sätt oväntat “oväntat” utifrån året 2017 dvs nutiden. Således implicit är yttringarna enligt tidningen otidsenliga eller skall man säga inte förknippade med ett agerande under ett år som beskrivs med årtalet 2017.
  • Med formuleringen ovan skapar tidningen relationer som anger att någon är med i tiden och någon är inte med.
  • Den tendensen är intressant och signifikant för att i den liberala teologin är Guds ord relativiserat och bör speglas i ljuse av samhällskontext (2017) och inte i ljuset av att bibeln är Guds ord.

Chefredaktören skriver

  • En storm, för att inte säga en orkan, i det frikyrkliga vattenglaset som visar hur den kristna kulturen fortfarande ligger långt ifrån den gängse

Kommentar:

  • Tidningen förstärker begreppet storm i vattenglaset till en högre nivå: Orkan. Dvs värre än storm. Det tyder på att redaktionen mött något alldeles väldigt och sällsynt. Kombinationen mellan ordet ORKAN  och vattenglas kopplas formellt till  utsagan att den kristna kulturens ligger långt från den gängse. Begreppet ORKAN härleds till skillnader i kultur och begreppet “långt ifrån
  • Tidningen skriver: Och det är på många sätt ett bra förhållningssätt, detta att ständigt fundera och väga etik och moral, bibelord och det egna samvetet. Hur många gör så utanför de religiösa sammanhangen?

Kommentar:

  • Tidningen anser pastorernas ORKAN på många sätt är ett bra förhållningssätt. Här modulerar redaktionen ORKAN-analysen. Men därefter lägger man till ett än mer märklig frågeställning kopplat till “ständigt fundera och väga etik moral, bibelord och det egna samvetet. Frågan som ställs; hur många gör så utanför de religiösa sammanhangen?” Texten som ställs upp kan antingen uppfattas som en positiv jämförelse där pastorernas påstådda agerande är föredömligt. Den kan lika väl tokas som klander eller underlag för negativ bedömning med följande syfte; Så här gör man inte i andra organisationer att ständigt älta…Varför här?

Chefredaktören skriver

Välkommen in i min garderob får väl dessutom ses som en partsinlagor med det uttalade syftet är att synen på homosexualitet och homosexuella ska bli mer bejakande. Bara att tacka och ta emot.”

Kommentarer

  • Libris böcker anges som “partsinlagor” Syftet med dessa är att synen på homosexualitet och homosexuella skall bli mer bejakande. För det tackar tidningen och tar emot. Meningen är  intressant och skriven med olika betydelser. “får väl dessutom ses” är en vagare form än “är“. Trots det är syftet mer direkt angivet: mer bejakande syn på homosexualitet och personer med den läggningen.
  • Syftet i texten och med litteraturen är att kyrkorna skall bli mer bejakande av “homosexualitet” och “homosexuella”. Det ena ordet syftar på personer. Det andra begreppet täcker en sexuell läggning, Tidningen utgår från att kyrkor och kristna inte fullt ut eller inte tillräckligt bejakar personer med viss sexuell läggning liksom en specifik form av personligheten.
  • Sändaren nämnder inget om bisexuella personer, transsexuella, queera, mascohistiskt lagda, polysexuella, polygami, asexuella eller pansexuella. Månne personer dessa läggningar och referenser inte skall mötas bejakande?

Slutkommentar 1

  1. Libris förlagschef Jennie Sjöström säger till tidningen Dagen att hon ser det som Libris uppgift som kristet bokförlag att ge ut böcker som utvecklar den kristna tron, och hjälper till att tolka samtiden.(utklipp från Sändaren)
  2. Libris vill med sin ämnesspecifika utgivning “utveckla den kristna tron“. Helt avgörande är om den utvecklingen går mer i bibeltrogen riktning eller åt en liberal teologisk kontext
  3. Chefens argumentation bygger på att aktiebolagets analys av kristen tro och på hur bolaget vill utveckla den kristna tron genom sin utgivning.

Slutkommentar 2

  1. Aktiebolaget  har en direktör som anser att “Troende kristna” och församlingar skall “ompröva” sin tolkning av Bibeln. Inbjudan till omprövningen kopplas till värderingar avseende enkönade sexuella relationer. Libris menar att detta bör göras utifrån bland anat ändringar i svensk lagstiftning och forskning.
  2. Begreppet OMPRÖVA bibeltolkningen bygger uppenbart på att ett aktiebolag som arbetar med aktiebolagslagen i grunden bedömt att församlingar skall OMPRÖVA sin bibelsyn.
  3. Aktiebolaget underlag till varför man uppmanar eller inbjuder till OMPRÖVNING redovisas inte i kända texter. Inte heller hur omfattande behovet av  omprövning är enligt bolaget.
  4. Biträdande kyrkoledare Socfia Camnerin välkomnar till och med Libris utgivning och implicit omprövningsinbjudan, vilket logiskt sett måste betyda att Equmeniakyrkns högsta ledning anser att det behovet finns. Det vill säga kyrkoledningen har dragit slutsatser av att landets församlingar inte arbetar som ledningen anser eller att de inte upptäckt vilka behov de inte möter eller vilket förhållningssätt man har i mötet med enskilda.

Slutkommentar 3

  1. Sändaren, Libris och kyrkoledare Camnerin har i grunden ett gemensamt förhållningssätt. Det bygger på en identifiering av hur församlingar arbetar och på vilka bibliska grunder de förankrar arbetet. De bygger sina uttalanden och agerandet på underlag som i alla fall externt ser ut att vara episodiellt framtagna utan djupare strukturerad analys. Om ledningsstruktur vill påverka en basorganisation  (kyrka/medlemmar/enskilda) kan det ju vara rätt bra om detta arbete grundas på faktiska kunskaper. Finns det genomgående brister i bemötandet av enskilda personer i våra församlingar???
  2. Kyrkoledningen använder med förkärlek av uttryck som signaler för att beskriva de egna kommunikations strategierna; “dialog i ögonhöjd”, “inkluderande språkbruk”. Det är då intressant att i just detta område gör man tvärtom. Man agerar samtliga utifrån ett över perspektiv. Uppifrån, vi i ledningen, vi har som är upplysta, kunniga, har bredare kunskap, vi som lever i 2017, vi som vet att lagen ändrats, vi som förstått bibeln bättre och moderna än övriga. Vi som har sakkunskap, vi har rätten att agera. Vi har rätten att utifrån vårt perspektiv bjuda upp till den dans vi anser behöver dansas. Ytligt sett förnekas detta troligen med kraft. Med i verkligheten syns något helt annat. Tydligare än vad som nu skett kan man inte uppvisa ett hierarkiskt systemskifte.
  3. En homosexuell kulturperson klargjorde nyligen i media att “Hen” inte på några villkor ville bemötas som homosexuell. Inte ville bli känd för att vara en homosexuell kulturperson, inte bli bedömd utifrån sin sexuella läggning. Hen ville bli mött och bedömd för den människa och yrkesperson hen är. Kanske kan detta också vara en slutsats som avlastar Equmeniakyrkans behov av att profilera sig i dessa frågor. Som får kyrkan att sponsra pridefestivaler med enskilda människors offer gåvor och kollekt till kyrkan. Som inte tvingar kyrkan att visa sig med i tiden genom att utan förbehåll  paradera och agera med dem som proklamerar polygami smisksex och bdsm sexuella upplevelser. Kanske kunde det vara rätt bra om vi som kyrka och människor möter medmänniskor som de är utan att sortera dem i grupp som hetero homo eller mitt emellan. Detta mötet i och med kärlek är ju inget hinder för församlingens omsorg, undervisning och förkunnelse om den väg som är Herrens och som Bibeln som Guds ord visar oss. Inte heller något som hindrar oss att be och bekänna vår tro med öppet sinne utifrån den trosbekännelse de flesta av oss står bakom och lever i.
  4. Att som Sändaren skriver arbeta för att församlingarna skall bli mer bejakande av homosexualitet och homosexuella är faktiskt djupt kränkande. Det betyder att chefredaktören i sin analys av orkanen funnit att församlingarna inte bejakar människor. Församlingarna som möter enskida möter ju inga personer som är sin sexualitet. Det andra synsättet o frågeställningen kring homosexualitet är av annan dignitet men en biblisk syn på människan i skapelsen får aldrig innebära att den ser ned på människor med andra värderingar. Alla är vi syndare och i behov av nåden.

 

LG

Stefan Gustavsson om den liberalteologiska inspirationen

STEFAN GUSTAVSSON

Stefan Gustavsson tidigare direktor för SEA har recenserat Libris bokutgivning i tidningen Världen idag.

Kopiera länken och läs Gustavssons utmärkta artikel.

 

 

 

 

 

  • http://www.varldenidag.se/tro-och-liv/libris-bok-ett-uttryck-for-liberalteologi/repqka!6B5auVNs6bGxhNpmClr4Pw/

Svenska kyrkan har debatten om samkönade sexuella relationer pågått sedan 1990-talet och resulterat i dramatiska positionsförflyttningar. Det som tidigare ansetts gå emot Guds vilja med sexualiteten, är nu välsignat som en Guds gåva. I historiens ljus framstår det som ett av de största lappkasten i den kristna kyrkans historia. Att samma frågor skulle dyka upp i den svenska frikyrkan var bara en fråga om tid.”

  • se fortsättningen genom länken här ovan.

LG

Om postmodern teologis fångenskap

Dagen (27 okt) hade låtit tre personer från redaktionen spika fast “9,5 teser” under rubrik “Dags för en ny reformation”. Genomläsning av “teser” får en att undra om ordet “tes” är det rätta ordet med tanke på Luther och hans 95 teser. De 9,5 “teserna” som Elisabeth Sandlund, Frida Park och Joel Halldorf hade formulerat har nämligen inga likheter med Luthers 95 teser.

Vessa Annala teolog och pastor

Innehållet i dess nya “teser” garanterar att ingen väcks upp från den djupa sömnen som kyrkan (med dess ledning i spetsen) befinner sig i. “Teser” ta upp miljöfrågor, frågor om mångfald, de utsattas situation, allas lika värde, byrokrati-frågor och konsumtion för att nämna några. “Teserna” är politisk helt korrekta och utmanar därför ingen och inget! Egentligen är det fel av författarna att kalla dessa 9,5 punkter för “teser”. Ännu mindra att de skulle leda till en ny reformation. På sin höjd ger “teserna” uttryck för “Reformation light” med politiskt korrekt formulerade satser.

Missbruk av pengar var det centrala temat i Luthers 95 teser. Det var denna kritik (avslöjandet) som fick kyrkan att reagera. Luther hotades till livet. När missförhållanden i den medeltida kyrkan spreds till den breda allmänheten, var reformationsrörelsen ett faktum. Därtill kom att Luther översatte Bibeln till tyska. För första gången kunde folket själv läsa Skriften. Om vi skulle få uppleva en sann reformation i Luthers anda så skulle vi ha individer som söker Guds vilja i Skriften, och utifrån denna läsning modigt avslöja hur medlemmars pengar används i kyrkor och samfund; kolla upp vad pastorer och präster predikar, osv.

I dag befinner sig kyrkan i den postmoderna ideologins fångeskap där den bibliska uppenbarelsen förnekas och ifrågasätts (också inom kyrkan). Den materialistiska berättelsen (evolutionism) om vår värld har blivit en “dogm” också inom kyrkan. Det är dessa föreställningar som har lett kyrkan till en andlig torka. Det nyaste “modet” inom teologin är kanske “kristendomen-utan-gud-teologi”.

Den kristna kyrkan är i en desperat behov av förnyelsen, men den börjar inte med politiskt korrekta “teser” utan från övertygelsen att Skriften är fortfarande en gudomlig uppenbarelse om vad är sant om Gud, om människan, om världen, om historia, etc. och att dagen kommer då alla människor kommer att stå inför Guds domstol. Om förnyelsen inte börjar här, kommer det inte att bli någon förnyelse och reformation alls.

Vesa Annala

efter författarens godkännande och ett inlägg på facebook