När Bibelns ord om och av kärlek blev kidnappat. När friheten i sägs vara något annat än den som finns genom Kristus. När nåden blev billig. Del 4.

2 Tim 4.

Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: 2förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt och med ständig undervisning. 3Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. 4De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. 5Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst.

I inlägg 1 belystes begreppet eisgesisk bibeltolkning. Med begreppet avses att den som för fram ordet söker bekräfta sin egen övertygelse med ( the interpretation of a text (as of the Bible) by reading into it one’s own ideas”. I Tim 4 vers 3 och 4 finns i bibeltexten exempel på vad som beskrivs med eisgesisk. När Equmeniapastorn Kazen i Göteborg antyder att två kärleksfulla relationer  i gamla testamentet kan innehålla homosexuella relationer syns det vara ett uttryck för att hennes egen egenproducerade teologi.

Sändarens ledare om ”Hat” och Putin och Pride är utformad på samma vis. Mest intressant eller skrämmande är att tidningen skapar inverterade värden på ord. Språkets innehåll har förändrats. Det är en  teknik i likhet med den som Orwell skapade teoretisk/profetiskt  i romanen 1984. En av de värdeord som Sändaren omvandlar är ordet ”Kärlek”.

Allas rätt till kärlek” hotas enligt Sändaren av krafter med högerkaraktär. Sändaren bygger sitt påstående på värderingar om läget i Ryssland, Ukraina och Trumps obalanserade politik. Detta kopplas samman med svensk våldsbejakande nazism och en kristen tidnings hållning till Pridemanifestationer. Att det kan finnas olika åsikter om homosexualitet som en individuell sexuell läggning är en sak. Det behöver alls inte vara ett hot mot allas rätt till kärlek. Om lagstiftaren avsåg att förbjuda detta då kan jag förstå och dela upprördheten. Men att på teologiska grunder ha synpunkter är ju en helt annan fråga. Ingen kristen organisation eller kyrka oaktat inställning till enkönade äktenskap mm har jag sett önskat ett förbud mot kärlek. Vare sig homosexuell eller hetero eller Agape den utgivande kärleken.

”Stå upp för allas lika värde.” Att utifrån kristen tro eller en etisk värdering ha synpunkter på ett spektakulärt arrangemang,en demonstration eller social företeelse kan inte alls sägas stå i motsatsförhållande till respekt människovärdet. I biblisk kontext visar ju Jesus tydligt att han inte ser på människor med olika värderingar. Alla är vi Guds barn skapade som en avbild. De som levde och verkade tokigt, enligt hans undervisning, mötte kärlek, med också vägledning till den väg han visade. Gå..och synda inte mer…. Sändaren visar igen ytterligare en Orwellsk omvandling av ordens värde: att ha synpunkter på social och mänsklig företeelse antyds tydligt vara hat och hot  emot alla lika värde. Annan åsikt blev till har och hot. Hur kan det bli så??

Demokrati och mänskliga rättigheter. Kamp för. Extrema högerkrafter som Putin, Trump, Världen idag och sparkad KDU politiker faller under ledarens svepande beskrivning som hot mot demokratin. Kampen för mänskliga rättigheter och demokrati behövs i många länder. Exempel finns i massor. Oftast länder där kvinnas rättigheter är begränsade och religionsfriheten borta. Här finns Saudi, Jemen, Irak, Iran, Nordkorea och väldigt många afrikanska stater. I Turkiet sker en oroande utveckling. I Gaza styr bevisligen korrumperade terrorister. I Palestina struntar presidenten i de fria valen.Kvinnas rättigheter är för övrigt begränsat i många länder med muslimsk identitet.

Men Sändaren berör inte detta hot utan kopplar dessa demokratiska hot med illegalt nazistisk bråk i Sverige och en kristen tidning som skriver mycket om omvändelse, tro, bibelundervisning, dop, karismatiska gåvor, mission, helanden, gudstjänstliv osv.Hur hoten serut i detta fall redovisas inte. Knepigt.

Yttrandefrihet. Sändaren lyfter fram ett ställningstagade om yttrandefriheten. Skribenten tycks förorda en inskränkning av den demokratiska rättigheten. Tidningen uttrycker det så här:

”Yttrandefrihet kommer alltid innebära att människor uttrycker åsikter som andra­ anser förkastliga. Det vi inte får göra är att låta yttrande­friheten bli en ursäkt för att själva vara tysta när vi upplever att andra människor kränks i dess namn”

Att beröra yttrandefrihetens gränser är ingen enkel fråga. Den är dock grundlagsskyddad och i vårt land mycket juridiskt skyddad. I t.ex. Turkiet, Ryssland ja i många länder begränsas den rätt ohämmat. Men i Sverige?

I Sverige, i Bohuslän fick en präst i Svenska kyrkan sparken för att han i en artikel i lokaltidningen skämtat till det eller varit plump i formuleringen kring yttringar från typ Pride RFSL etc, Biskop och prost uttryckte beundran för prästens bibeltrohet och kunskap om Bibeln, men personer medlemmar i Sv Kyrkan kände sig kränkta då de var homosexuella. En anställd präst yttrandefrihet begränsade anställningstryggheten.

Ledarkribenten balanserar på ett vagt underlag; Om människor upplevs bli kränkta eller få ett negativt budskap utifrån samhällets generella värderigar hur ser vi på dessa i förhållande till bibliskt innehåll. Skall enkristen undvika att delge sin tro och övertygelse?

Angela Merkel redde nyligen väl ut skillnaden mellan hennes värdering som politiker och ett ställningstagande i samma ärende där hon som kristen hade en helt annan åsikt än den som hon hade i nationens intresse .

Nu försöker Sändaren greppa kristen klassisk tro och kränga in den i ett världsligt paket. Ett slags religiöst Pride glitter, Evangeliets ord om livet kan väl inte ses som hat? Paulus ord i texten ovan handlar också om att vi skall ta till oss budskapet och inte lockas till olika ledare som bekräftar min egen privata teologi. Här ger Sändaren ett utmärkt exempel på just det som Paulus ord träffande beskriver. Först måste man med kraft understryka att Guds ord absolut inte får uttryckas så att en enskild de facto kränks.Jesus gjorde aldrig så. Men att undanhålla Ordet eller med eisegesisk ambition omvandla det till vad som anges i 2 Tim 4.Den förkunnare som gör så, riskerar ju en annan människas väg till efterföljelse. Då blir det en synnerligen allvarlig handling.

Då förkunnas Den Billiga nåden.  Är det så att den finns och skall erbjudas?

Kärleken är en öppen famn. Att bli ett Guds barn  är en del av en försoning. Barns frihet innehåller frihet, men begränsningar. Lek på motorväg, lek med eld, lek i vatten utan tillsyn är inte kärlek. Lek med omsorg innehåller ej sällan begränsningar. Begränsningarna utifrån Jesus och hans apostlars undervisning är inte hat utan kärlek. Det är gränslösheten och dess utlämnande konsekvenser som kan blir den den skadande kärlekslösheten.

Reformation

Sändarens ledare, Equmeniakyrkans sponsring och stöd för Pride, utan begränsningar, är uppseendeväckande avsteg från frikyrkans historia.

Sändaren och Equmeniakyrkas ledning har uppenbart inte kunnat skilja stöd och support för homosexuella och förtryckta i förhållande i ett samhällsperspektiv och i kristet perspektiv. Det är inte alls bra. Det är inte svårt att se det utbud av allehanda erotiska och olika relationsinriktade yttringar som manifesteras och propageras för på Pridefestivaler. Långt från klassisk kristen tro, om än Sändarens inte delar den uppfattningen

Varför sponsrar vår kyrka Pride festivalen med kyrkans egna medel. Är dessa offrade för sådan verksamhet?

Varje ledare och medlem i kyrkan bör ställa den frågan och hemställa om svar. Utifrån det svaret måste varje medlem, kyrkobesökare ta ställning till varthän man vill skicka sina offrade gåvor.

Ett fokus på den egna församlingen, att inte ge pengar via skattsedeln kan vara medel för att väcka frågorna men också påverka utvecklingen i en annan riktning än viftande av flaggor till stöd för pisksex och relationsanarkister.

Allt är ju inte alls fel i Equmeniakyrkan, det måste tydligt framhållas. Det allra mesta är bra motiverat och bibliskt grundat, Men i vissa stycken, inte alls oviktiga, har kyrkoledningen hamnat utanför den smala vägen och hittat nåd till x-trapris. Billig nåd gömt i liberalteologins värdegemenskap.

Reformationen måste ske inifrån och underifrån, Bön och handlingar, styrning och förändring. Omprioriteringar och nystart, Det är den enda vägen. Kyrkan bör snarast; lämna den politiska och mediala korrektheten. Låt oss studera och följa Bibeln och stå upp för dess värderingar. Inte fragmentariskt, inte med proklamationer som låter bra för örat. Låt oss be om omvandlade hjärtan. Men låt oss älska varandra. Älska med ordets egentliga betydelse. Alla är älskade av Herren. Älska utan det innehåll som etablissemanget skriver på sina gatuplakat och glittrande plymer. Låt oss älska med biblisk inspiration. Förlåta, fördra, men proklamera  Guds rike och hans kärlek. Hans ord bär inga bojor.

LG

 

Billig nåd, Equmeniakyrkans nya marknadsstrategi? Del 1 av 4.

Equmeniapastor Esther Kazen, Göteborg ger fingret till homofobi, rasism och sexism. ”Många tror att Gud är dömande och hård, jag tror att Gud är en rättvis kämpe som vill skapa en trygg värld,” säger hon i en intervju i Göteborgsposten.

Kazen är anställd som pastor och försmlingsföreståndare och verksam i Göteborg. Hon kallar sig själv feministpastorn och ger ut sina tankar bl.a. via instagram. Här finner hon det angeläget att peka finger åt sådant som homofobi, rasism och sexism.

Så här beskriver hon sin uppfattning om kärlek mm:

Ester Kazen pekar finger

Kärlek är kärlek. Så tänker jag. Men jag får en del frågor om vad Bibeln egentligen säger om samkönad kärlek.

Viktig fråga eftersom Bibeln tyvärr används för att förtrycka, hata, hota och döda homosexuella. Vidrigt.

I Bibeln finns några berättelser om samkönad kärlek: David & Jonathan och Noomi & Rut.

Vi kan såklart inte veta om de var kärlekspar, men det är inte alls omöjligt, och Bibeln visar deras kärlek som något vackert och fördömer inte att de älskar varandra.

Det finns ett fåtal (sju?) bibelställen som fördömer samkönat sex, och majoriteten av dessa handlar specifikt om män.

På den tiden var sex starkt förknippat med makt och hierarki och mannens roll var att ”ta”, medan kvinnan skulle ”ta emot” eftersom hon var underställd honom. En man som ”lät sig tas” av en annan man lät honom också få övertag över honom, han förnedrades alltså. Att våldta en man var alltså ett sätt att besegra och förnedra honom, som exempelvis i berättelsen om Sodom och Gomorra. Andra former av samkönat sex var tex. ”pederasti”, att en äldre man tog en yngre man som älskare, även i detta fall med ett maktövertag. Att dessa texter fördömer samkönat sex har alltså att göra med samhällets generella syn på sex, makt och våld. Det handlar alltså inte om samtyckande sex mellan två människor som älskar varandra.

Några reflektioner över Equmeniapastorns tankar

Klassisk baptism gav Equmeniapastorns text till några teologiskt kunniga och bibeltrogna för kommentarer. Av särskilt intresse är hur Kazen  antyder/kommunicerar/lyfter fram/ en tänkbar homosexuell relation mellan några bibliska personer. Med detta följer självfallet frågan om varför hon gör den ”teologiska” inbrytningen. För att ”komma ut” med nya tolkningar eller för att bredda ett slags rättfärdigande av en ny tolkning av Bibelns budskap om våra relationer och hur Skaparen tänkt i Guds ord.

  • Kommentar 1. Först en kort kommentar ang. Kazens text:

    ”Det var länge sedan kärleken förvanskades. Men summa är att pastorn varken vet vad kärlek, rätt eller sanning är. Hon har upphöjt den gamla Baalsdyrkan till kyrkans nya lära..  Det är det minst fientliga man kan säga om det hon står för. Tyvärr.

  •  Kommentar 2. Alla trossyskon: Ja, detta är ännu ett exempel på en förvirrad och osäker själ som med ”gamla” typiska exempel från Bibeln och historien vill försöka rättfärdiga en perverterad sexuell livsstil (inte sexuell läggning) genom att hänvisa till hur fin kärleken, all kärlek, är. Guds kärlek /agape/ är ovillkorlig och obegränsad, medan människans sexuella kärlek /eros/ är villkorad och har begränsningar.Tyvärr får dessa förförare finnas i församlingarnas ledarskap. Må Guds nåd och Andens ljus drabba denna trossyster, till att se vad Bibeln lär.

  • Kommentar 3.

    1. Alla bibelns ord om homosexualitet är entydigt negativa

    2. Noomi och Rut är uttalat hetero. Hela storyn bygger på att hitta en man till Rut

    3. Skapelseberättelsen är uttalat normativ om äktenskapet.  ”Därför skall en man lämna sina…osv”

    4. Med hennes bibeltolkning blir bibeln meningslös eftersom man själv bestämmer innan vad den får säga

    5. Allt som är fuktigt är inte kärlek

  •  Kommentar 4. ”Ja, vad kan man säga om pastorn Esther Kazens föreställningar? Att spekulera om ”David & Jonathan och Noomi & Rut” var ett ”kärlekspar” har ingenting annat än med pastorns fantasi att göra.. När man läser Ruts bok finns där inte en minsta antydan om att Noomi och Rut skulle varit ett lesbisk par eller haft en sexuell läggning mot sin egen kön. Berättelsen centrum är ett heterosexuellt sammanhang där barn (arvinge) spelar en viktig roll. Pastorns fantasi har tydligen inga gränser. I teologisk språkbruk brukar man tala om eisegesis som ofta definieras på följande sätt: ”the interpretation of a text (as of the Bible) by reading into it one’s own ideas”. (https://www.merriam-webster.com/dictionary/eisegesis). Pastorn Esther Kazen visar att hon har ”förmåga” att läsa egna tankar i bibeltexten.Hur Pastorn Esther Kazen lyckas förvränga berättelsen om David och Jonatan till att antyda att de kanske var ett homopar är lika gåtfullt. När man läser kärleken (vänskapen) mellan Jonatan och David, finner man följande. I sin klagosång över Jonatans död uttrycker David sig på följande sätt: ”Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan. Mycket ljuvlig var du för mig. Dyrbar var för mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.” (2 Sam 1:26) På vilket sätt hade Jonatan uttryck sin ”kärlek” gentemot David? I 1 Sam. 18:1,3; 20:17 finner vi svaret. Jonatan hade David ”lika kär som sitt eget liv”. När David jämför Jonatans kärlek vara mer än ”kvinnokärlek” är det väldigt klart att det inte hade något med sexuell kärlek att göra.

När pastorn Kazen försöker skapa en homorelation mellan David och Jonatan visar hon åter sina eisegesiska ”färdigheter”.”

Eisegesis

Thomas Hammar, regional kyrkoledare. Delar han Kazens syn på Noomi&Rut? Om inte…vad görs?

Ovanstående teologiska begrepp kan vara centralt för att förstå vad denna Göteborgspastor förkunnar. Denna nya inriktning på kyrkans teologi återkommer i de verksamheter och aktiviteter som skapas också av kyrkans främsta företrädare och ledning i ett nationellt perpektiv. Kyrkan är mycket mån om att kommunicera sitt varumärke och logotype. Alltså vill man lägga ett slags värde eller kvalitetsstämpel mellan den yttre formen och den inre tanken. Eftersom kyrkan är skapad med en organisation med regionala andliga ledare och pastorer och diakoner är förordnade av kyrkan centralt måste man kunna lita på att en församlingsföreståndare och pastor i aktiv tjänst förkunnar det Guds ord och den tro kyrkan vill föra ut. En slutsats bör då vara att den andliga ledaren i region Väst Thomas Hammar, delar Kazens teologi

Men kan det verkligen förhålla sig så att kyrkan med sin väckelsetradition hamnat så ut spår?  

 I några inlägg här skall vi delge andra yttringar om den omvända teologins konsekvenser.  Det finns ett mönster i hur några Equmeniakyrkans ledare och företrädare  argumenterar och bygger upp sina tankar. I utdraget ovan syns det ganska tydligt.

  • 1. Ordens innehåll förändras diskret,men systematiskt. ”Kärlek är kärlek” så tänker jag”. Yttrandet låter ju självklart, men också vackert. Men är det inte enbart en slags yttre prydnad utan innehåll. Hat är hat,regn är regn, buss är buss och fordon osv. Vad Kazen djupare kommunicerar under sin ordkosmetika är begreppet kärlek .Hon vidgar det till det som den ”hen” beskriver som kärlek. ”Det är det det är”. Ordet kan då innehålla  eller kan inte innehålla en sexuell relation. Så när x uttrycker sin kärlek för Y kan det antas att det också är förknippat med sexualitet. Så kan det ju absolut vara men behöver absolut inte vara. Förälders relation till barn får under inga omständigheter förknippas med detta, Den som älskar Zlatan har troligen inte sex med honom. Få tror nog att så är fallet för dem som Älskar sitt IFK Göteborg. Den som älskar och försöker älska sina förälder har knappast sex med dem. Men i Kazens teologiska tolkning omsättes en biblisk återgiven vänskapsrelation till en ”möjlig” homosexuell relation. Eisegesis. Kazen gör en teologisk rosett ovanpå sin slutsatser om Noomi och Rut; ”..Bibeln beskriver deras kärlek som något vackert och fördömer inte deras kärlek, skriver hon. Skrivningen är enkel och korrekt men ytterligt förrädisk eftersom hon laddat ordens innehåll med en annan tolkning vilket framgår av hennes text; ”..Bibeln visar deras kärlek som något vackert och fördömer inte att de älskar varandra.   Budskapet byggs upp med en språklig koppling om det förutom en agape kärlek fanns en erotisk kärlek och slutsatsen för dem är densamma . Alltså att Bibeln inte ser en homosexuell relation med kärlek som annat än vackert och Bibeln fördömer inte det och dem. Men är pastor Kazens slutsats sann?  Det finns likheter med U -båtsjakten i Blekingen skärgård med den förvirrade hetsen men att upptäcka ”möjlig u båt” Här kan det finnas en möjlig slutsats och då marknadsförs den, Nådens pris blir lägst då.
  • 2. Omvandling av teologi till historisk/social utvecklingslära. Utifrån en maktrelationsteori från dåtid analyseras homosexuell relation och bibelns budskap kring detta. Teoribildningen ger förutsättning till omtolkning. Så var det då. Jesus älskar alla oavsett hur du lever för kärleken är störst. Visst skall man förstå bibeln i ljuset av dess historia. Men klara budskap kan inte suddas bort eller trängas in för att de inte passar mitt ego min egen bild av kristendom.
  • 3. Biblisk ”gosenalle”. Jesus älskar alla syndare, Alla är vi faktisk syndare och behöver nåden och omvändelsen Kazen anför och hon är inte ensam: ”Många tror att Gud är dömande och hård, jag tror att Gud är en rättvis kämpe som vill skapa en trygg värld, säger hon.” Här ”kommer det ut” en ny biblisk berättelse, En antites reses upp till en Gud som är hård och dömande. Kazen låter sedan som en partifunktionär på Almedalen: Han är en rättvis kämpe som vill skapa en trygg värld. Men är den bilden alls korrekt. Den grundläggande analysen av kristen tro och lära sammanfattas i trosbekännelsen:                                                                       – Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
    himmelens och jordens skapare.Vi tror ock på Jesus Kristus,
    hans enfödde Son, vår Herre,
    vilken är avlad av den helige Ande,
    född av jungfrun Maria,
    pinad under Pontius Pilatus,
    korsfäst, död och begraven,
    nederstigen till dödsriket,
    på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
    uppstigen till himmelen,
    sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
    därifrån igenkommande till att döma
    levande och döda.Vi tror ock på den helige Ande,
    en helig allmännelig kyrka,
    de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
    de dödas uppståndelse och ett evigt liv.
  • 4. Pastorn anger ordet Homofobi i en bred mening. Det är vanligt förekommande i politiskt kontext. Man sjukdomsstämplar dem som har en avvikande uppfattning än den har som yttrar sig. Spindelfobi är en rädsla för spindlar som är värre än otäckhetskänsla Det är en diagnos ”fobi” Att ha en klassisk biblisk syn på kärlek och äktenskap ger pastorn grunden för en medicinsk diagnosbedömning, Åsikten blir en diagnos såsom ett behandlingsbart sjukdomstillstånd i form av ”Diagnosen Fobi”. Visst kan det finnas personer men det är nog synnerligen få som har fobier för homosexuella. Personer som uppvisar fobiska yttringar, rädsla att möta en person, rädsla att hälsa, osv Men den breda beteckningen som Kazen uppenbart använder är enligt min mening ett medel i en medveten strategi att sjukdomsförklara de som står för en klassisk kristen tro i denna fråga. Dessa kristna med den diagnosen borde då logiskt erbjudas psykoterapi. Nu tror jag inte att pastorn de facto menar så. Det vore en kostsam väg att gå men budskapet är tydligt: du är sjuk om du inte tycker siom pastor Kazen i dessa frågor.  En klar majoritet av landets alla pingstvänner, alla Sveriges katoliker, de allra flesta inom trosrörelse osv alla muslimer. Alla är sjuka och får en diagnos av pastor Kazen. Kyrkans nya nisch blir därvid; psykatriska diagnoser???
  • 5. Pastor Kazen gör en speciell textmässig koppling, en tankepiruett, väl värd att uppmärksamma. Urklippet ovan var en utsaga som svar på frågor till henne som pastor avseende Bibelns syn på enkönade  sexuella förhållanden. Pastorn anger att det finns 7 ställen i Bibeln som är negativa till homosexualitet.Majoriteten av dessa påstås handla om män. Därefter framhåller hon att den negativa synen på homosexualitet var förknippat med en syn på makt och underordning. Mäns roll var kopplat till att ta för sig men även fanns våld med i bilden. Hon skriver att denna sexualitet var på den tiden förknippad med sex makt och våld kopplat till manlig lust. Det handlar inte menar Kazen om människor som älska varandra. Det negativa i skriften kommer från den manliga könsmaktordningen. Men det är lätt att notera att hon glömmer kvinnan och hennes förhållande till kärlek och sex med någon av samma kön. Så här kan man läsa i Bibeln Romarbrevet 1:24-f.
  • ”Därför lät Gud dem följa sina begär och utlämnade dem åt orenhet, så att de förnedrade sina kroppar med varandra. 25De bytte ut Guds sanning mot lögnen; de dyrkade och tjänade det skapade i stället för skaparen, som är välsignad i evighet, amen. 26Därför utlämnade Gud dem åt förnedrande lidelser. Kvinnorna bytte ut det naturliga umgänget mot ett onaturligt, 27likaså övergav männen det naturliga umgänget med kvinnorna och upptändes av begär till varandra, så att män bedrev otukt med män. Därmed drog de själva på sig det rätta straffet för sin villfarelse. 28Eftersom de föraktade kunskapen om Gud lät han dem hemfalla åt föraktliga tänkesätt så att de gjorde det som inte får göras,”
  • Kazen noterar inte vad Paulus skrev om kvinnor som bytte ut det naturliga umgänget. Hennes analys avseende Bibelns syn på sådana förhållanden styrks inte alls av de skäl Kazen förde fram.
  • Det är uppenbart i den klassiska kristna tron att den finns en döm men också en nåd och förlåtelse, Men ingen kan utifrån skriften dra slutsatsen att det  inte finns konsekvenser av människans förhållande till Guds ord, Gud är ingen nalle. Jesus talar rakt fram; gå bort från mig ni ogärningsmän, synda inte mer osv

Billig nåd

  • Billig nåd är vår kyrkas dödsfiende. Idag gäller vår kamp den billiga nåden. Billig nåd betyder nåd som gottköpsvara, bortslumpad förlåtelse, bortslumpad tröst, sakrament till nedsatta priser, nåd som kyrkans outtömliga förrådskammare, varifrån den öses ut, tanklöst och gränslöst med lättfärdiga händer; en nåd utan priser, utan kostnad” – Bonhoeffer ”Efterföljelse” 1937

Om den billiga nåden och Equmeniakyrkans utveckling finns mer att läsa i kommande inlägg.

Samtidigt måste jag klart och entydigt framhålla att i samma kyrka ryms klassisk kristen tro. Djupt bibeltroende med respekt för helighet. Klassisk väckelsekristendom. Luthersk fromhet. Kristet samhällsansvar för medmänniskor och skapelse. Men i kyrkan, inte minst på ledningsnivå kommuniceras ett postmodernistiskt förhållningssätt där den samhällspolitiska dags kontexten omformar klassisk kristen tro.

Mer om detta i kommande inlägg.

LG

Statsministern anser:Yrkesförbud för präster som vägrar viga enkönade par till äktenskap. Partipolitiken har långsiktigt en stor roll i den svenska kyrkan.

Sveriges statsminister och det socialdemokratiska arbetarepartiets ordförande har uttalat sin åsikt om kristen tro och bibelsyn. Detta i en läsvärd intervju i Kyrkans Tidning. http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/stefan-lofven-alla-praster-ska-viga-samkonade-par

Vår statsminister anför att alla präster, anställda i trossamfundet Svenska kyrkan skall viga alla personer oaktat deras kön. ALLA präster. Han jämför detta tjänsteåliggande med det arbetsrättsliga ärendet avseende anställning av en barnmorska som på grund av sin kristna tro inte önskade utföra aborter men i övrigt arbeta som barnmorska. Arbetsrättsligt förlorade hon den tvisten mot sin arbetsgivare, det politiskt styra landstinget. Vill man inte utföra aborter av kristen övertygelse får man söka annat jobb. Vill man inte viga enkönade av kristen övertygelse kan man inte arbeta som anställd i den svenska kyrkan. Tro- samfundet den Svenksa kyrkan. Inte statskyrkan utan den till synes politiskt fria kyrkan

Statsministerns logik är intressant. Landstinget är en del av myndighetssverige. Offentlighetsprincipen gäller. Landstinget skall utöva ”myndighet” liksom hälso- och sjukvård inte enbart enligt lag utan också i enlighet med den vilja som de politiska partierna fastlagt. Detta är en grundläggande del i en demokrati.

Den ”fria” kyrkan skildes formellt från staten för ett antal år sedan. Men den har inte frigjorts från statsministerns parti och partipolitik. Partipolitiken i hans parti bör enligt honom även framgent påverka det kristna evangeliets utövning, förkunnelse, den till synes politiskt fria  organisationen Svenska kyrkans evangelisation politik och policy.

Statsministern är medlem i Svenska kyrkan. Det medlemskapet är enligt honom inte förknippat med personlig tro på Jesus som Kristus som den enda vägen till Gud. Dock besöker han kyrkor ibland för stillhet och kontemplation. Det är ju inte fel alls i sig men är ju ingen religionsutövning av klassisk kristen tro. Där är statsministern föredömligt ärlig och hycklar inte.

Statsvetaren Jan Thurvall anser denna argumentation märklig då Sveriges ledande politiker blandar samman myndigheters roll med en religiös organisations lära, förkunnelse och handlingar.

Klassiska baptister har sedan mitten på 1800- talet hävdat behovet av religionsfrihet och delning mellan kristen tro och församlingsliv i förhållande till samhällets politiska system och maktutövning. Baptisternas bibeltolkning gjorde dem såväl aparta som kriminella i förhållande till den tidens politik och en politiskt styrd kyrka.

Men än idag syns spåren av politiska ambitioner av att inifrån påverka kristen tro, bibelssyn, och religiös utövning inom kristedomen.

Samma syn och engagemang syns inte i andra religiösa sammanslutningars verksamhet. Jag har inte sett att tex regeringen eller centerpartiet agerat i den lära som förkunnas i våra synagogor eller moskeer. Inte heller om utövningen av hinduistisk gudsbild eller buddhas roll. Men om kristen tro finns politiska  åsikter oaktat att den eller de som driver dessa tror på bibeln eller kyrkans/församlingens tro.  Är det OK om Sverigedemokraterna infiltrerade SAP och skrev deras migrationspolitiska program. Knappast.

Så;

  • De politiska partierna bör genast upphöra sitt engagemang i ett tros samfund. Det är inte värdigt en neutral politisk demokratisk tradition att styra den religiösa övertygelsen och utövningen
  • Bort med partipolitiken från kyrkan. Svenska kyrkans ledning borde prioritera sina rötter och förankra dem i klassisk kristen tro. Där finns många förbättringsmöjligheter.
  • Politiker är självfallet mycket välkomna att deltaga i kyrkans verksamhet som stöd för individens egen utveckling men också som värdefulla röster i kyrkans diakonala och evangelisation.
  • Ta bort vigselrätten från trossamfunden. Myndighetsutövning måste skötas av samhället. Kyrkorna och samfunden kan sen genomföra de bröllop och de högtider som man själv full skapa och ge sina medlemmar.
  • Equmeniakyrkan som söker samarbete med Svenska kyrkan måste uppmärksamma politikerstyrningen som för bort från evangeliet. Equmeniakyrkan har ju redan infört och godkänt yrkesförbud och predikoförbud för anställda pastorer som förkunnar klassisk baptistisk tro i sina församlingar om dessa tecknat lokala samarbetsavtal med Svenska kyrkan. Med likartad ideologisk hållning som statsministern utvecklar konkret bör ju baptistpastorer som vill förkunna klassisk baptistisk tro inte vara anställda i en sådan församling utan söka en annan arbetsgivare.

Är det så det är tänkt? Jag hörde inget av detta inför det som var ”Gemensam framtid” och sen blev Equmeniakyrkan. Denna utveckling är märklig och kanske måste den ses som en anpassning från klassisk kristen tro till en organisationsomvandling av klassisk art. Sådan den blir när intresseorganisationer slås samman och organisationsstrukturen prioriteras. Kärnan omvandlas och präglas av de många kommunikatörerna till pamfletter och prydliga power-pointbilder.

Reformation, en formation av en organisation utifrån dess grund bör kanske startas i varje enskild persons hjärta under studier av Guds ord.

Det var så det började./ LGB

Klassisk kristen herde som arbetarepartiet inte försökt styra. Men som troligen inte kan styras från svenskt håll trots alltfler medlemmar i Sverige

Ärkebiskop tveksam till att Jesus är den enda vägen till Gud men lyhörd för politisk korrekta samhällsvärderingar.

Wanja Lundby Wedin. Kyrkopolitiker med gedigen bakgrund i fackföreningsrörelse och SAP. Omsätter statsministerns och socialdemokraternas kyrkopolitik

LGB

Bo Brander. Präst St Ansgar. Står för Klassisk Luthersk kristen tro. Bibeltro som inte delas av den svenska kyrkan och delar av Equmeniakyran.

Equmeniakyrkan med vigselrätt viger efter varje församlings ställningstagande en eller tvåkönade par. Klassisk kristen tro gäller vid sidan om politisk korrekt ”modern” teologi. Kyrkoledare Camnerin tror inte på Paulus  ord om  homosexualitet då Bibeln inte stämmer med hennes egen övertygelse.

Förespråkar klassisk kristen tro. Världsvid kyrkoledare som knappast följer en svensk statsministers bibelsyn.

Livets Ords ledare står för klassisk kristen tro. Bottnar i frikyrkotradition.

Stormuftin viger knappast personer av samma kön. Allt fler svenska delar hans religiösa uppfattning, Få politiker försöker påverka deras religionsutövning.

Om den förändrade självbilden, uppdraget och dess konsekvenser. Del 3 av 3.

ÄRKEBISKOPENS ÅSIKT OM GUD OCH ATT JUDAR OCH MUSLIMER TILLBER SAMMA GUD SOM KRISTNA

Bergstrands text skall ( inlägg 2 ovan) läsas i balans med nuvarande ärkebiskops mening nedskrivit 2014 i följande text
 ”En ganska självklar utgångspunkt för mig i mina möten med judar och muslimer är att vi tillber samma Gud – hur skulle det kunna finnas mer än en allsmäktig skapare av universum? Lika självklart är det att vi inte förstår eller beskriver Gud på samma sätt. Bland dessa olikheter är det frågorna om Jesus Kristus som skapar störst oro. De rör vid vår identitet som kristna och behöver hanteras med omsorg. […] Risken är att vi förminskar Guds vilja och vägar att frälsa världen om vi dömer ut andra religioners erfarenheter av Gud och ställer ”sanningen” mot ”den enda sanningen”. Det rimmar också dåligt med grundtextens ord för sanning – grekiskans aletheia handlar om avslöjad verklighet. Och verkligheten är alltid komplex.”

Helt uppenbart är att i  denna fråga avseende finns olika uppfattningar om Guds ord.

Landets främsta kyrkoledare skriver att i samtal med människor med annan tro känner hon en oro för ”frågan om Jesu”. Hon skriver också tydligt att om vi anför Jesus som Vägen sanningen och livet” riskerar vi att förminska Gud.

Vi riskerar att förminska ”Guds vägar och vilja att frälsa världen om vi dömer ut andra religioners erfarenhet av Gud. Vi bör inte ställa sanningen mot den enda sanningen.- Så tycker ärkebiskopen.

–  Så tyckte ärkebiskopen. Så här tycker Jesus själv…

Tomas sade: ”Herre, vi vet inte vart du går. Hur kan vi då känna vägen?” Jesus svarade: ”Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig. 7Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader.”

– En fundering_ Hur kan man som läsare förhålla sin när en kyrkoledare ändrar Jesu konkreta uttalanden i Bibeln.

 

GUD I BIBELN, en eller flera…

I 2 Mosebok 2 finns tio Guds Bud.

  • Första budet:Du skall inga andra Gudar ha vid sidan av mig

Vi skall frukta och älska Gud över allting och sätta all tro och lit till honom.(Luther)

Några kommentarer:

Texten innehåller ju en uppmaning att läsaren skall hålla sig till en Gud. Det framgår ju tydligt att det finns en uppfattning om att det finns flera Gudar. Enligt Bengt Göran Bergstrands inlägg dyrkade Muhammeds företrädare 365 gudar varav Allah var en. Det är intressant att fundera över hur de 364 gudarna förhåller sig till Skapelsen eftersom ärkebiskopen knyter samman skapelsen med den som anser Gud har skapat världen.
  • Ärkebiskopen knyter samman sin ståndpunkt med en gemensam Gud med mono-teistisk religion. Sådana finns det flera av:
  • Bahá’í; Allah, Gud, God, Dieu, Dieux, Ishwar, Dio, Perëndia, Amlak, Igziabeher (እግዚአብሔር), Dio, Бог, osv (beroende på vilket språk bahá’íerna talar). Enligt Baha’i-tron finns inte djävulenoch tron på Guds och religionernas enhet är central.
  • Akhenatons monoteistiska (eller möjligen monolatristiska) religion med den centrala solguden Aton.
  • Zoroastrism brukar beskrivas som monoteistisk, men med dualistiska drag eftersom Gud eller ”Herren den Vise” (Ahura Mazda) har en ond motpart i Ahriman. Ahriman kommer emellertid att besegras eftersom Ahura Mazda är starkare, och i den bemärkelsen är Zoroastrismen monoteistisk.
  • Ayyavazhi; Ayya Vaikundar, ett trossystem inom hinduismen.

Några kommentarer; Texten från Moseboken innehåller ju en uppmaning att läsaren skall hålla sig till en Gud. Det framgår ju tydligt att det finns en uppfattning om att det finns flera Gudar.

ÄRKEBISKOPEN FÖRMANAR: Ensidig förkunnelse med Jesus ord kan medföra att vi  förminskar Gud och därmed stå i vägen för Guds planer och vägar för att frälsa världen.

 

Fara: Evangelium om att Jesus är den enda vägen till Gud….Hög risk att förstöra för Guds frälsning,,,,eller..?

Ärkebiskopen är tydlig på att det finns risker att vi som Jesu lärjungar kan stå i vägen för Guds plan om vi ifrågasätter andras erfarenheter av Gud  och framhåller Jesus som den enda vägen. Det resonemanget är märkligt eftersom lärjungarna, bibeln och kyrkohistoriens början entydigt visar på att Jesus och apostlarna förkunnade om den enda vägen till Gud via Jesus Kristus. Det är rätt märkligt att den svenska kyrkans ledargestalt har en annan åsikt.

ÄRKEBISKOPEN OCH BISKOPEN I SKARA

Det finns ju skäl såväl teologiska som organisatoriska att tro att biskop och ärkebiskop delar samma grundläggande teologiska värderingar. I några glimtar i inläggen tidigare inlägg i denna blogg skriver biskop Bonnier  sina ställningstaganden, helt i linje med Svenska kyrkans högste företrädare i Sverige. Det handlar om identitet (kristen) och ärkebiskopen anser vi skall hantera ”frågan” med omsorg.

 

Åke Bonnier och dåvarande ärkebiskopen Wejryd

Men Skarabiskopen har ytterligare uppseendeväckande åsikter. Bonnier skriver:

  1. ”Om man menar att inkarnationen såsom de kristna förstår den utesluter alla andra vägar till Gud betyder det att Kyrkan har en stor och nästan omöjlig uppgift att undervisa och omvända så många som möjligt till den enda sanna läran och därmed den enda sanna gudsrelationen. Om inte människor kommer till tro på Jesus Kristus måste ju rimligen detta leda till någon form av konsekvens för den som inte tror. Det handlar om eviga straff av något slag som kan, men inte nödvändigtvis måste, innebära ett evigt lidande­.”                            KOMMENTARER OCH FUNDERINGAR. Bonnier ifrågasätter i texten och som jag kan förstå honom, Jesus själv som ju  anger att han är vägen till Gud och Sanningen. Biskopen underkänner därvid innehåll och substans i texten ”Ingen kommer till Fadern…osv” Hans synnerligen intressanta perspektiv handlar om volym.

Bonniers bekymmer om volym och det apostoliska uppdraget

  1. Kyrkan har en ”stor och nästan omöjlig uppgift” att förkunna den sanna och den enda sanna läran… Och därtill omvända så många…. Varför skriver Bonnier så?
  2. Jag tänker då på hur Paulus, Petrus och de andra medarbetarna måtte ha tänkt.  De som lyssnade till Jesus direkt. De som lyssnade till hans lärjungar. Och sen Paulus med ett alldeles speciellt Guds uppdrag. Om Levi Pethrus, Luther, Billy Graham,F.O. Nilsson, m.fl. hade lyssnat till Biskop Bonnier….Då hade nog den svenska kyrkan inte hade vi inte haft biskopar eller ens kyrka i Sverige. Paulus hade kanske med hänvisning till sin ledare direkt lagt ned…. Paulus borde då måhända yttrat sig bättre utifrån arbetsmiljölagen…:  En modifierad missionsbefallning: Gå ut i delar av Er omgivning och för dialog i ögonhöjd för mina ord är inte enbart de som gäller. De finns många vägar till Gud… välj själv en passande....  

    Paulus olika missionsresor. Hur var det möjligt…. och tänk om Paulus fått höra biskop Bonnier och haft tillit till hans ord?

  3. Om man skall försöka tolka biskopen kan det vara ett återfall in i statskyrkotanken. Alla i en stat kommer till evigheten om man döpts, oaktat vilja och personlig tro, har konfirmerats och tagit emot nattvarden. Bonnier tycks dock gå ändå längre… Jag hörde för en tid sedan att det fanns kristna och präster som mimade sista delen av trosbekännelsen ety det uppfattade den som obehaglig…”därifrån igenkommande för att döma levande och döda.”
  4.  Bonnier skriver:”Vi kristna tror att Gud har uppenbarat sig på ett unikt sätt i en judisk man som levde i ett begränsat geografiskt område under en begränsad tidsperiod.”   
  5. KOMMENTARER OCH TANKAR. Bonnier skriver att han finner att Gud uppenbarat sig i en judisk man som levde en begränsad tidsperiod i visst område. Kopplat till just dessa ord och vad han i övrigt framför skiljer sig hans uppfattning från den klassiskt Kristna att Gud gav oss sin son dvs en del av Gud själv som tog formen av en människa som oss.
  6. Mer av biskop Bonnier; ”Vi tillskriver honom epitetet ”den smorde” och hävdar med bestämdhet att han både undervisade­ om livet och relationen med Gud och medmänniskan. Han utförde också sådana handlingar som människor på den tiden uppfattade som underverk.                                                                                      KOMMENTARER OCH TANKAR: Bonnier skriver att Jesus utförde handlingar som folk  ”på den tiden uppfattade som underverk”.  
  7. Här ger biskopen sig in på en bibelförklaring där det som beskrivs som under uppfattades så då vid den tiden. Dvs det kanske inte uppfattas som under idag. Biskop Bonniers läsare måste då fråga sig? Är det månne Brödundret när tusentals människor fick mat, eller kanske när Jesus stillar stormen så var det ett väderfenomen, uppväckande av döda var det kanske bara någon som vid hans karismatiska närvaro vaknade upp efter att ha svimmat eller varit medvetslöshet.Utdrivande av onda andar var det en ett tillfälligt psykostillstånd som försvann? Lasaros i Johannes 11 som varit död i fyra dagar hade kanske bara vilat ut i en grav? Månne tiden vara inne nu då  enligt biskopen där vetenskapen kan förklara att undren inte är under längre under grundat i bibelordet. Biskopens skrivning är speciell då han ställer sig i en situation där han bedömer personerna nära Kristus som personer med begränsad kunskap om sjudomar, liv och död,mat och inte mat, osv. Med dagens utveckling och forskning tycks Bonniers budskap vara; de som var med Jesus förstod inte att det de såg och kände smakade och berörde, liv och död var sådant som en svens teolog så småningom skulle förklara som upplevelser på grund av bristande kunskap. Eller?
  8. I Hebreerbrevet läser vi:                                                                                ”Därför måste vi desto mer ge akt på det vi har fått höra, så att vi inte tappar kursen. Redan det ord som förmedlades av änglar var giltigt, och varje överträdelse och ohörsamhet fick sitt tillbörliga straff. Hur skall då vi slippa undan, om vi inte rätt uppskattar en sådan frälsning, den som Herren först förkunnade, som vi har fått bestyrkt av dem som hört honom och som Gud själv har bekräftat med tecken och under och olika slags kraftgärningar och genom att dela ut helig ande efter sin vilja. Kommentarer och funderingar: På flera ställen i Bibeln finns angivet händelser med rubriken Under och tecken. Det finns också skriftställen där dessa händelser så att säger förtydligar Faderns vilja och auktoriserar Sonen.”

    Andra templets västra mur och muslimska guldsmyckade moskèn. På samma berg.Till ära för samma Gud eller…

Den svenska utvecklingen

Den ännu politiskt styrda och samhällsanpassade svenska kyrkan har ju i betydande stycken lämnat den klassiska kristna tron och sklijer ut sig från stor delar av den världsvida kyrkan.

Det är väl dokumenterat av många inte minst från bibeltrogna präster som ännu verkar i kyrkan och hoppas på förändringar. Sådana sker utan tvekan och då på församlingsnivån.

Svenska kyrkan döper omvända nykristna. Lånar baptisernas dopgrav vecka efter vecka…

Fyra veckor i rad har olika församlingar i Svenska kyrkan lånat dopgraven i min hemförsamling för att genomföra baptistiska troendedop för ungdomar och fd flyktingar som önskat följa Kristus och Guds ord. Långt bort från den politiskt korrekta religionsdialogen och inte heller tycks tjänande präster varit oroliga för att de har för mycket att stå i då det ju i biskopsläran troligtvis finns många vägar till Gud och att vi inte bör stå i vägen för dessa….

Equmeniakyrkan har glädjande nog inte hamnat på samma kurs som Svenska kyrkan på ledningsnivå.

 

Det är dock viktigt att notera två företeelser som rör Equmeniakyrkans utveckling och som hör nära samman med vad som berörts ovan.

  1. Equmeniakyrkan har fattat beslut om en strukturerad samverkan med Svenska kyrkan på församlingsnivå. Equmeniakyrkan har då samtidigt godkänt ett slags yrkesförbud för baptistiskt inriktade pastorer. Dessa får inte predika omvändelsens dop för vuxna än mindre tillämpa sådant dop. En församling får svårt att behålla eller anställa en sådan pastor trots att den nya organisationen formellt sätt är en del av internationell baptism.
  2. Svenska kyrkans ledning har enligt min mening lämnat delar av den klassiskt kristna tron Det måste då framhållas att bilden är splittrad och att det finns djupt engagemang för klassisk kristen tro ja till och med baptistisk församlingsverksamhet trots en annan överbyggnad på ledningsnivå. Den ändrade teologin har olika delar: a) Jesus maktanspråk, många vägar går till Gud, Jesus är en av dem, b) Missionsbefallningen klarar vi inte de är så många (Bonnier) c) Jesusevangelisation kan stå i vägen för andra Gudsbilder osv.(ärkebiskopen) d) När osäkerhet eller till och med tydlighet redovisas om Jesus begränsade väg till Gud och andra religioners möjligheter så förklarar det kyrkans begränsning av missionsuppdraget. e) Begreppet ”missionsdialog” ersätter mission för att erbjuda människor Jesus och den enda vägen till Gud. Dialogen blir förutsättningen för fredens samtal.                  f) Samtalspartnern har en annan väg till Gud och med ärkebiskopens ord ska vi inte stå i vägen för den erfarenheten med enögt Jesus fokus. Detta synsätt får praktiska konsekvenser och man kan faktiskt se spår av det i Equmeniakyrkan.
  3. Läs igenom Equmeniakyrkans hemsida! Här finns fantastisk överskådligt utförd sammanställning av arbetet. Nationellt är det tydligt att mission omsätts till dialog med människor av annan tro. Från hemsidan: ”

    ”Vi vill också främja möten med människor av annan tro än vår egen. Möten, kunskap, förståelse och samverkan är nödvändiga för att vi ska kunna bygga vänskapsrelationer och ett tryggt samhälle på den ort där vi finns.”

  4. En övertygelse om att vi har till uppgift att ge människor av annan tro Jesus Kristus, del av frälsningen och möjlighet till evigt liv i gemenskap med honom finns inte omnämnt. Begreppen som nu markeras är :att bygga vänskapsrelationer, att bygga ett tryggt samhälle, skapa möten, skapa kunskap, förståelse och samverkan.
  5. Är vi nöjda med det? Likheterna mellan det uppdrag som Röda korset har eller som andra NGO organisationer tagit på sig känns större än likheten med den klassiskt kristna evangeliska rörelsen.
  6. Kyrkokonferensen senast behandlade ju olika initiativ avseende evangelisation för målgruppen människor med muslimsk tro, Dessa möttes med inte med entusiasm utan liksom maldes bort i en administrativ process. Hur skall kommande kyrkokonferens tänkas agera….Och vem kan påverka?

LGB

Är det avtal och begräsningar av delar av kristen förkunnelse och utövning som gäller i den nya Equmeniakyrkan? Del 2 av 2

100 ÅR DÄREFTER…. HUR SER DET UT IDAG? TEOLOGISK GRUND ELLER ADMINSTRATIV UTVECKLING. SAMVERKANSAVTAL MELLAN SVENSKA KYRKAN OCH EQUMENIAKYRKAN 

 

 

 

 

 

Det är oftast missvisande att dra slutsatser av sådant som hände långt tillbaka i tiden och översätta detta till dagens kontext.

Vissa erfarenheter är dock värda att notera:

  • Enskilda människor och enskilda predikanter fick utstå personliga risker på många plan om man bekände ett personligt ställningstagande till den kristna tron i en tid då stat och kyrka var ett
  • Enskilda engagerade som drev frågan om rätten att läsa Bibeln, förstå densamma och därtill omsätta det inlästa i en personlig tro och religiös utövning, möttes med betydande misstänksamhet och kallades ej sällan för villolärare.
  • Baptistpredikanter som såg den personliga avgörelsen som grund för frälsningen mötte ett slags samhällskontrakt där formella strukturer ansågs dig redan ha klarat ut ”kristnandet”
  • Predikanternas glöd och tro delgavs människor oaktat formell religionsetikett oaktat om ev. dop, nattvard, konfirmation verkställts.  Dessa  insatser  sågs som  självklara i ett slags samhällskontakt där enskild personlig tro och omvändelse och tillit till Jesus inte riktigt betonades,

Utifrån denna verklighet är det spännande att försöka förstå den längtan till helhet och läkedom i Kristi kropp som nu ärligt finns i landet.Vi kristna ser varandra som en familj och vill manifestera helheten. Men samtidigt är min erfarenhet den att vi har en utveckling där vi gått runt den och applicerat vissa delar av samhällets värderingar såsom det vore kyrkans. Vissa finns dock kvar och de har inte ändrats över tid.

Medlemskap och dop inom svenska kyrkan.  Vad händer…

1972 var 95,2 % av svenska medborgare medlemmar i Svenska kyrkan.

2016 var det 65,2 %.

1900 var det sällsynt att någon inte var medlem i kyrkan. Det hände till och med att barn tvångsdöptes.

Först 1952 kom möjligheten att man som svensk kunde välja att gå ur kyrkan utan att alls behöva välja kyrkotillhörighet. Det fanns ett synnerligen starkt samband mellan Statsmakten och kyrkan. Var man svensk tillhörde man och kvinna, svenska statskyrkan,

I den religiösa kontexten under vilken de första baptisterna verkade så mötte de en Svensk Luthersk kyrka där nästan alla var med.  Vid  predikan om omvändelse, nåd, tro, frälsning, dop och församlingsgemenskap så riktades den till människor som alla var med i kyrkan och så gott som alla var döpta som spädbarn.

En del av det som upplevdes som provokation, kom troligen från det förhållandet att kyrkan skapat ett system där nästan alla var med. Sverige kunde då kallas ett kristet land. Alla var kristna. Det systemet av tro och religion kom direkt att stå i motsatsförhållande till väckelserörelsen. Där såg på det kristna livet på ett helt annat sätt.Kristen tro var inte en kulturell och nationell identitet i första hand utan byggde på en överlåtelse till Jesus som den enda vägen. Den förkunnelsen upplevdes nog  som rätt obscen.Kristnandet var avgjort med de åtgärder som den Lutherska kyrkan verkställt.

Först 1969 ändrade svenska kyrkan sin syn på medlemskap och man beslöt då att dopet alltid är medlemsgrundande.

Numera döps ca 45 % av nyfödda barn. På 1980 talet var den siffran runt 80 %.

Lewi Pethrus

  • Förkunnelse för barndöpta var en självklarhet
  • När frikyrkorörelsen pionjärer förkunnade Guds ord och inbjöd  varje enskild människa till frälsning genom Jesus Kristus följde naturligt inbjudan till dop. Dop i tro.
  • En  inbjudan som till övervägande del riktades till enskilda som redan var döpta enligt Luthersk tradition liksom förtecknande såsom kristna oaktat den egna inställningen.
  • Skulle baptistpastorn från Vargön Levy Pethrus kunnat verka och bidra till livsavgörande förändringar för kanske 100 000 tals svenskar om hans förkunnelse omgärdats av de teologiska och administrativa ramar Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan nu vill skapa?

 

 

Missionskyrkan hade innan sammanslagningen till Equmeniakyrkan ett samverkansavtal med Svenska kyrkan. Baptistsamfundet hade tidigare överläggningar med kyrkan men dessa kunde inte struktureras i avtal där dopfrågan var en punkt i  vilken samstämmighet ej kunde uppnås Därvid föll möjligheten till formellt avtal.

Nu har alltså Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan lyckats skapa ett avtal. För de f.d. missionsförsamlingar som levt med tidigare avtal är det självfallet glädjande att den nya ”kyrkokostymen” bekräftat vad som tidigare skapats.

För baptister och tidigare baptistförsamlingar uppstår en ny situation som blir rätt så unik. Equmeniakyrkan uttrycker ju att olikheterna skapar en helhet och är en del av dynamiken i det nya kyrkobygget. Gång på gång framhålles dialogen som metod. En dialog som beskrivs skall ske i det nya modeordet ”ögonhöjd”.

För en klassisk baptist uppstår dock en del rätt knepiga förutsättningar.

Utifrån urkundsmaterialet kring samverkansavtalet finns då specifika ställningstaganden från avtalspartnerna. Här nedan redovisas delar av det konkreta innehållet i samverkansavtalet där dopsynen får konsekvenser. Huvudlinjen kring avtalet behandlades av respektive huvudmans beslutande församling 2016.

  • Equmeniakyrkans egna angivna förutsättningar för samverkansavtal

”-I en framtida fördjupad gemenskap mellan Equmeniakyrkan och Svenska kyrkan får frågan om dopet hanteras på två nivåer. Dels bör båda kyrkorna principiellt bejaka varandras dop som former av det enda dopet, det vill säga att Kristus handlar som han har lovat. Dels kommer frågan att påverka förutsättningar för lokalekumenisk samverkan, nämligen att avtal om lokalekumenisk samverkan bara kan ingås där Equmeniaförsamlingen och dess pastor inte ger möjlighet till så kallade omdop. Också Svenska kyrkan har tidigare arbetat med sin dopförståelse när dopet 1996 blev medlemsgrundande. På grund av sina olika doptraditioner arbetar Equmeniakyrkan idag teologiskt, ecklesiologiskt och liturgiskt kring dopet och därmed lyfts dessa frågor fram än mer.

  • Svenska Kyrkans förutsättningar för avtal:

Vi uppmanar församlingarna att

• se medlemmar i våra kyrkor som delar av Kristi kropp och välkomna dem att delta i våra församlingars liv;

• där lokala behov påkallar, upplåta våra kyrkor åt varandra;

• verka för ökad samhörighet och samverkan med andra kristna församlingar på orten;

• där lokala pastorala och teologiska förutsättningar finns ingå lokala samarbetsavtal. Utifrån denna ekumeniska överenskommelse mellan Svenska kyrkan och Equmeniakyrkan bekräftar vi vår vilja

• att utveckla och fördjupa gemenskapen mellan våra församlingar till gemensamt ansvarstagande på den ort där vi verkar

• att stärka våra församlingars ekumeniska relationer med andra i strävan mot vidare enhet • (här kan olika samarbetsområden anges) Equmeniaförsamlingen och dess pastorer förbinder sig att inte döpa personer som redan döpts. För att stödja, följa och utvärdera arbetet tillsätter församlingarna ett lokalt samarbetsråd som består av kyrkoherde och församlingsföreståndare samt ytterligare två representanter för vardera församlingen. En första avtalstid är 20xx xx xx till 20xx xx xx. Före avtalstidens slut ska avtalet utvärderas.

För x församling Svenska kyrkan För x församling Equmeniakyrkan

Godkänt av Domkapitlet i x stift

Kyrkostyrelsen i Equmeniakyrkan/ Samarbetskyrka ”

 

  • Tänkbar analys

Avtalstexterna och grundmaterialet visar tydligt på att Svenska kyrkan inte ingår avtal med en kyrka där dess pastorer predikar och tillämpar klassisk baptistisk tro, och förkunnelse.

Svenska kyrkans ställningstagande grundar sig på klassisk Luthersk tro. Det är väl i sig inget knepigt men frågan är om synen på baptistisk förkunnelse och bibelläsning ändrats när samtidigt svenska kyrkans ställningstaganden i andra frågor om tron förändrats?

Baptister och baptistförsamlingar möter i avtalstexterna således en kyrka som har exakt samma ställningstagande i denna lära som fanns när F O Nilsson predikade dop och döpte i Vallersvik. Exakt samma lära som Lille Nilsson mötte på Tjörn och som Pastor Länsberg mötte i Bohuslän i början av 1900-talet. Skillnaden från då till nu är att baptisterna inte utsätts för mordförsök eller stenkastning utan där möts med respekt såväl i det pluralistiska samhället som inom övriga kyrkofamiljer.

Remarkabelt är att notera att den kyrka som många svenska baptistförsamlingar tillhör idag är en kyrkoorganisation bejakar ett slags förbud för baptister att förkunna dop för troende om dessa personer fått ett föräldra-/släktbeställt dop/barnbegjutning i spädbarnstid.

Ovan namngivna baptister (Nilsson, Länsberg mfl) förkunnade tro, frälsning, omvändelse dop och församlingsgemenskap.

2017 måste den Equmeniaförsamling som vill ha samverkansavtal med svenska kyrkan lova:

  • Equmeniaförsamlingen och dess pastorer förbinder sig att inte döpa personer som redan döpts. (Svenska kyrkans imperativ och förutsättning)
  • Equmeniakyrkan själv svarar som  väl tränade politiker att man arbetar med frågan, men konstaterar sakligt att det som gäller, gäller, men att dopfrågan i sig lyfts fram än mer.

Vilka slutsatser kan man dra av ovanstående? 

  • Yrkesförbud på grund av kristen tro och teologisk övertygelse??

En svensk barnmorska ville arbeta som barnmorska med allt det som hör till yrket. Men hon ville inte utsläcka liv dvs genomföra och propagera för abort av levande foster.

Hon hänvisar sitt ställningstagande till hennes kristna tro och övertygelse. För det får hon yrkesförbud i Sverige, även om just abortingripanden är en ytterst liten del av en barnmorskas uppdrag. Samma barnmorska är väldigt välkommen att arbeta i yrket i Norge.

Baptistpastorer får ett yrkesförbud om pastorn inte dagtingar med sin övertygelse och samvete,

Svenska kyrkans krav för samverkan medför att de pastorer som vill arbeta i Equmeniaförsamlingar måste såväl individuellt som arbetsgivarförsamling ”förbinda sig” att aldrig i tro döpa en människa som kommit till insikt om dopets gåva i förhållande till omvändelse och ett nytt liv om personen döpts som barn på förälder eller vårdnadshavarens uppdrag oaktat föräldrarnas ansvar för klassisk Luthersk dopsyn.

Avtalstexten ger inte utrymme  ens för en gnutta pastoral tolkning i individuell själavård.

Pastorerna hamnar i en situation som är väldigt lik den deras kollegor hade från 1850 och framåt. Det finns utifrån skrivningen och texten ytterligare komplikationer

  • en baptistpastor i Equmeniakyrkan måste antingen A) dagtinga med sin övertygelse eller B)  byta yrke eller församling om pastorns församling tecknar avtal med Svenska kyrkan
  • En pastor med baptistiska rötter är inte anställningsbar i en Equmeniaförsamling om denna redan tecknat ett avtal med Svenska kyrkan och pastorn avser att predika en förkunnelse som i stort liknar den all världens baptistpastorer för fram,
  • Avtalstextens skrivning om ”förbinda sig” för såväl arbetsgivare som arbetstagare tyder på behov av skriftlig överenskommelse som ger avtalspartnerna trygghet i att baptistisk förkunnelse och dop inte äger rum. Här kan dock pastorn inom avtalsramen förkunna dop men måste därefter pastoralt försäkra sig att dopkandidaten inte är döpt eller vattenbegjuten som spädbarn. I sådant fall måste dopkandidaten avvisas med hänvisning till verkställd barndop eller så får kandidaten hänvisas till annan kyrka,
  • Det var på grund av inte enbart ”statskyrkosystemet” i sig eller ens enbart dopfrågan som skapade en teologisk skild uppfattning, Ett personligt ställningstagande till Jesus, en ”avgörelse” och ett individuellt mottagande av frälsningens gåva ansågs nödvändigt. Att ”bli” kristen genom formellt släktskap, grannskap, arv eller social och kulturell tillhörighet förkastades. Svenska kyrkans uppfattning vr länge att dop, konfirmation, husförhör och nattvard var grunden för beteckningen kristen. I sig är ju dessa yttringar tecken för en kristen men som tomma åtgärder alls inget. Baptismen predikade den enskildes tro och individuellt ställningstagande. Det finns en slags nutida attraktion i 1800 talets Luthers uppfattning. Begrepp som ”låga trösklar”, inkludering, dialog i ögonhöjd mm uppvisar likheter med folkyrkotanken. Men så behöver det absolut inte vara men det förtjänar att tänkas på.
  • Nedanstående exempel på klassiska baptistpastorer verksamma i min egen församling,skulle utifrån Equmeniakyrkans framförhandlade avtal  vara förhindrade att predika och tillämpa baptstiskt dop utifall dopkandidaten är barndöpt. Från 1850 och de därefter kommande 100 åren var det ytterst få svenska medborgare som inte var barndöpta eller som baptisterna då uttryckte  barnbegjutna. Allt var väl inte bra då och allt bör inte framhållas som gott.
  • Frågan är om det är en bra lösning på ekumenik och helhetssyn med formella avtalsbundna begränsningar för kristen undervisning och genomförande av dop i tro för personer som funnit ett nytt liv i Jesus Kristus?  Är vi inte idag i dessa frågor rätt så nära den frågeställning som fanns 1848 och som var grunden för tillkomsten av Svenska baptistsamfundet?
  • Har jag fel? Rätta ytterst gärna!!!! /LG

Carl Einar Hedeback

Otto Länsberg

”Lille” Nilsson

Kurt Zingmark

 

Bertil Eriksson

O Th Lantz

Nils-Arvid Andersson