Göteborgs Stad diskriminerar på grund av religion

Följande debattartikel är en något längre version än den som publicerades i tidningen “Världen idag” den 9 april. 

Göteborgs Stad har ett ganska normalt villkor i sina regler för föreningsbidrag:
”Föreningens verksamhet får inte leda till diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.”

Kommunens nya tolkning av paragrafen är dock smått sensationell:
–  Om man säger sig vilja sprida det kristna budskapet då har man exkluderat många. Verksamheten ska vara öppen för alla, det är grunden, säger Veronica Johansson, enhetschef på idrotts- och föreningsförvaltningen till tidningen Dagen. Och kommunen har därmed nekat kristna ungdomsföreningar bidrag som de tidigare fått. Det är vanliga aktiviteter som scouter och idrottsaktiviteter som inte längre godkänns.

De som vill sprida det kristna budskapet ägnar sig alltså per definition åt diskriminering enligt Göteborgs Stad. Det innebär att kommunen anser att varenda gudstjänst och aktivitet i kyrkorna i Göteborg är diskriminerande verksamhet.

Normalt sett brukar diskrimineringsparagrafer tolkas utifrån hur verksamheten ser ut, hur den presenteras och om den de facto är öppen och välkomnande. Men Göteborgs Stad bryr sig inte om verkligheten, utan en kristen förening blir diskriminerande redan genom sin bekännelse.

Man kan fråga sig varför en förening skulle vara diskriminerande endast utifrån viljan att sprida sitt budskap? Vårt välfärdssamhälle har historiskt blivit uppbyggt genom starka idéburna folkrörelser som har levt av att sprida sina idéer. Tillsammans har de byggt upp en stark demokratisk tradition byggt på engagemang, folkvilja och samhällsentreprenörskap. Nu säger Göteborgs Stad plötsligt att traditionella kristna idérörelser av denna typ är exkluderande och diskriminerande och inget som kommunen vill stödja. Religiösa föreningar bör gå på led i det offentligas uttänkta åsiktskorridor och ta bort själva kärnan i sina egna budskap för att bedömas som godkända av stat och kommun. Historiens många exempel på detta förskräcker.

Frågan är om kommunen är särskilt konsekvent i sitt förhållningssätt? Är moderaternas ungdomsförbund diskriminerande för att vänsterideologiska ungdomar inte känner sig hemma? Är idrottsföreningar diskriminerande för att de bara vänder sig till ungdomar som vill eller kan röra på sig? Är en förening som vill lyfta tjejer genom att bara starta ett tjejfotbollslag diskriminerande på grund av kön eller om man inte har alla åldersgrupper?

Jag själv var ungdomsledare ett tiotal år i en baptistförsamling i Göteborg och levde med kommunens regelverk. Vi hjälpte en stor grupp vietnamesiska buddistiska ungdomar att komma in i samhället. Vi startade ett fotbollslag i baptisternas regi som bestod av en stor grupp buddister, några baptistungdomar och en och annan ateist. Det var integration på riktigt. Enligt Göteborgs Stads nya tolkning bedrev vi då alltså en diskrimerande verksamhet eftersom det i våra stadgar självklart stod att vi vill sprida det kristna budskapet. Den här öppenheten finns ju nästan överallt i kristna kyrkors ungdomsverksamhet och det anmärkningsvärda här är Göteborgs Stads starkt negativa grundattityd till kyrkornas verksamhet. Det är en banbrytande nytolkning som bör kallas vid sitt rätta namn, nämligen religionsfientlighet. Och med en utomordentligt historielös syn på hur vårt välfärdssamhälle en gång byggts upp.

Visserligen är det bra att kristna föreningar inte är beroende av offentliga bidrag. Politisk styrda regelverk och verksamheter tenderar att följa samhällets vindar än hit och än dit och inte sällan ner i diket. Kyrkorna har en stabilare grund att utgå från.

Men utifrån hur de kristna ungdomsföreningarnas verksamheter egentligen ser ut är det rimligt att ställa sig frågan vem som egentligen är diskriminerande. Svaret ligger självklart nära till hands att det är Göteborgs Stad självt.

Thomas Forslin
Nätverket Klassisk Baptism

Rättfärdighet/rättskaffenhet.

När Jesus i Matteus evangelium, kap. 5 vänder sig till sina lärjungar och berättar vem som är salig, vänder han sig till den spillra av det judiska folket som skulle omvända sig, den som Jesaja i sitt 7:de kapitel nämner Sear Jasub (Jes 7:3). När Gud utväljer Israel och sluter förbund med dem på Sinai, då handlar det om rättfärdighet, lagens rättfärdighet men också om den rättfärdighet som gäller hela skapelsen. Den som håller lagen ska leva genom den, dvs leva i evighet men hen ska också främja Guds rättfärdighet i skapelsen. Israels barn får också bekännelsen: ”Hör Israel!” och det förnämsta budet: ”du ska älska Herren”. Redan då handlar förbundet om relationer och bara i relationer kan vi få veta vad Gud avser med talet om rättfärdighet.

Den första delen är personlig – det handlar om min rättfärdighet. Genom omvändelse och tro får jag ta del av Jesu rättfärdighet. Jag blir en del av Hans kropp på jorden och Han är då min rättfärdighet. Icke så att jag blir fullkomlig dvs alltid lever rätt i allt (god) men att jag i Honom, för nådens skull, har full del i Hans rättfärdighet. Jag har öppna ögon för min mänsklighet och vet att jag kan och får göra fel, men också kan och får förlåtelse och upprättelse när jag vänder om.

När Paulus i 2:a Korintierbrevet drar slutsats av detta kommer han till nästa del i rättfärdigheten. I 5:21 säger han att vi är ”rättfärdighet från Gud”. Det tolkar jag som ”sända i världen”. Israel var redan på sin tid (och är fortfarande) ”rättfärdighet från Gud”. De blev först sända i världen för att visa hur ”slipsten ska dras” och var ”skåpet ska stå”. De skulle synliggöra Guds rättfärdighet/ rättskaffenhet – vilken Gud som är sann och dyrkansvärd, hur människor ska handla med och mot varandra i ljuset av den gudsdyrkan. Som vi ser i Skriften misslyckas de med sitt uppdrag och det brukar vi kristna förakta dem för. Det har vi egentligen inget för, för det visar bara att vi inte inser att nu när vi har uppdraget, att tillsammans med Israel vara Guds rättfärdighet i världen, så lyckas vi inte heller något vidare. Icke desto mindre är det vi, nådesfolket, judar och hedningar tillsammans
(Ef 2:14f.), som nu är Guds rättfärdighet för att, som Paulus skriver i 2 Kor. 5:20, vädja till världen ”Låt försona er med Gud”.

Förutom denna vädjan har vi all anledning att påtala de orättfärdigheter som vi ser i samhället /världen. Rättfärdigheten från Gud strävar inte bara efter enskilda människors frälsning utan också att genom den frälsta människan motarbeta orättfärdigheter hos och bland andra människor.

Tillsammans med att förkunna evangeliet för människor i världen har vi också i uppgift att handla rättfärdigt/rättrådigt i och med skapelsen. Den har Skaparen ställt iordning för oss människor och därtill gett oss i uppdrag att ”råda över den”, 1 Mos 1:26-28. Jag vet inte vad grundtexten säger i sin helhet, men jag anar att det handlar om att ta hand om och vårda, förvalta åt Skaparen och inte förstöra. Nu har ju syndafallet ställt allt på ända och den harmoni som en gång rådde mellan Gud, människa och skapelse är borta. Icke desto mindre står Herrens befallning kvar ”råd över skapelsen”. I Rom 8:19-21 talar Paulus om att skapelsen är under tomhetens välde och väntar på att bli befriad. Det sker när Guds barn blir förhärligade. Det handlar, tror jag, om fridens rike när Jesus är kung, men det hindrar inte att vi handlar rättrådigt mot skapelsen redan nu.

Det finns människor på vår jord som arbetar för att bevara jorden beboelig. De arbetar för renare luft, renare hav, att djur och växtarter inte ska utrotas mm. Många av dessa tror inte på en Skapare/Gud, utan är övertygade om evolutionslärans sanning och riktighet. Som jag ser det jobbar de med rätt saker fast med fel motiv. Icke desto mindre blir ändå något gjort. Om nu dessa, som inte tror att universum är skapat av den högsta intelligensen som existerar, men ändå strävar för att bevara skapelsen, hur mycket mera borde då inte vi vårda skapelsen efter bästa förmåga, vi som säger oss tro på och tillbe denne högste intelligens ”Jag Är”. Vi kan ha synpunkter på de andras motiv men då kan vi komma ihåg Paulus ord i Fil 1:15-18. Han överser med motivet hos predikanterna så länge Kristus blir predikad – vi kan nog också överse med miljövännernas motiv bara skapelse förvaltas
rätt. Vem vet om inte Gud öppnar deras ögon så att de ser Honom. Låt oss då göra vad vi kan för att skapelsen ska må bra. Må vi bara inte odla stolthet utan inse att också detta är nåd.

Hur blir då detta mera konkret? Först handlar det om att vara ledd av Gud, av Guds Ande. Jesus är kungen, Han leder kampen, Han garanterar segern. Vår uppgift är att vara i beredskap – väntande villigt och villigt väntande. Under väntan ska vi öva – läsa Bibeln, HELA Bibeln, bedja och uppmuntra varandra att hålla fast vid Jesus. Vi gör gott mot varandra och vi vårdar skapelsen efter det mått av insikt som vi på olika sätt tillägnar oss.

För det andra handlar det om uthållighet. I Hebr 10:36 står att vi behöver uthållighet för att få det som vi har löfte om. Övning/träning, ger ork och uthållighet, öva och pröva ger erfarenhet. Paulus säger till Timoteos att ”träda fram i tid och otid” (NT 81). Jag tolkar det så att det handlar om att ta de tillfällen som finns, bjuds eller dyker upp spontant; i kyrkan såväl som på jobbet, i mataffären eller på föräldramöte, i pensionärsförening eller idrottsklubb, kort sagt var som helst. Var Guds rättfärdighet, alltid och överallt i enlighet med den nåd Han ger dig! Petr 3:11 – 14.

Att vara Guds rättfärdighet leder ofrånkomligt till motstånd av olika slag. Kritik, hat, förakt,
ignorans, mobbing och liknande. Jesus själv säger att det ska ske. När det sker behöver vi komma ihåg Paulus ord i Ef 6 där han skriver att vårt motstånd inte kommer från människor, bara genom människor. Liksom Guds rättfärdighet inte kommer från oss utan genom oss kommer motståndet mot oss genom andra människor. (Det kan givetvis komma direkt från andemakter, men oftast är det människor som är kanaler.)

När detta händer ber vi om Guds beskydd och vägledning. Om det inte händer dvs om vi inte får motstånd, då kan det vara något i relationen med Jesus som inte är som det ska. Sök då Honom i stillhet och ärlighet, så vill Han leda dig till insikt om vad som du bör göra.

Oktober/december 2017.

Svenska Kyrkan på nya äventyr!

– Världen är alldeles för patriarkalisk, sa domprosten Sanna!
– Bara män som bestämmer överallt, sa kyrkoherden Karin!
– Det är alldeles förskräckligt, sa översteprästinnan Åsa!

– Det är Bibelns fel, sa Sanna!
– Handlar bara om en massa gubbar sa Karin!
– Halva befolkningen kan inte känna sig inkluderade, sa Åsa!
– Vi måste ändra på Bibeln, sa de alla tre!

– Nu har vi gått likabehandlingskursen, sa domprosten. – Vad har vi lärt oss?
– Vi måste ändra på Jesus kön så att alla kan känna sig inkluderade, sa kyrkoherden!
– Men sa de inte på kursen att man skall visa respekt för vilket kön personer identifierar sig själv som, sa prästen? Jesus sa väl Han om sig själv?
– Här är större värden på spel, sa domprosten! Jesus är så viktig för många så vi måste bestämma åt honom… förlåt, henom!
– Jesus måste alltså bli en Den! Jesus har redan offrat så mycket, hen får offra lite till, sa kyrkoherden!
– Människor måste känna igen sig själva, sa domprosten!
– Men vem känner igen sig i definitionen Hen, funderade Åsa?
– Var tyst nu, bestämde domprosten! Här är det den nya tidens ideologi som gäller! Du verkar fast i den gamla könsmaktsordningens tänkesätt, det går inte för sig! Vi är en modern kyrka nu! Kön är som kläder, man kan välja själv.

– Det finns så mycket annat som stör i Bibeln också, funderade prästen.
– Jesus budskap är alldeles för salt i min smak, sticker liksom ut på tvären hela tiden, sa kyrkoherden.
– Vi måste avsalta henom, sa domprosten!
– Vi gör Jesus mera söt, det låter liksom lite kvinnligare, sa prästen, nu lite mer inspirerad igen.
– Salt är överskattat, sa kyrkoherden.

– Vad sägs om; ”Åt alla som tog emot honem, gav hen makt att bli Guds barn”, utbrast kyrkoherden ivrigt!
– Det är verkligen inkluderande, det måste vi ändra på stubberten, sa domprosten engagerat!
– Det kommer den politiska majoriteten i kyrkofullmäktige verkligen att gilla tror jag, sa prästen!

– ”Den som tror eller inte tror på mig, skall leva om hen än dör”, föreslog prästen!
–  Det var väl inget nytt, så har vi sagt länge, sa domprosten!
– Men det här då ”Jesus sa, Jag är en väg, ett alternativt fakta och ett slags liv. Ingen eller alla kommer till Fadern, Modern eller plastföräldern utom genom mig, eller på något annat sätt” fortsatte prästen ihärdigt!
– Hmm, det är bra. Vi kanske får fila lite på formuleringarna så vi inte blir avslöjade, sa domprosten.
– Vadå avslöjade, sa kyrkoherden?
– Om vi ändrar för mycket på en gång så kanske folk börjar tro att vi förfalskar kristendomen på något sätt, sa domprosten. Vi måste gå klokt tillväga.
– Du har rätt, sa kyrkoherden! Ändra lite på budskapet hela tiden, det har fungerat i en massa år.
– Se på en del av frikyrkorna, sa prästen. Det fungerar där också! De har hunnit ändra en massa i sina läror. Det är nästan ingen som kan säga vad de tror på längre. De är som oss nu!

– Det viktigaste är att vara inkluderande, sa domprosten!
– Könsneutral är det nya Heliga, sa kyrkoherden!
– Queer är frälsningen, sa prästen!

– Amen, sa de alla tre. Låt oss bli stilla i meditation inför Transgudomligheten!

Reporter

Equmeniakyrkan, tänker man verkligen så, där? Om Sändarens ledare och värderingar. Del 3 av 4

Sändaren är Equmeniakyrkans tidning. I senaste upplagan har man publicerat en helt unik ledare. ”Ledare” är ju en beteckning för tidningens och redaktionens åsikter i politiska- och policyfrågor.

(http://www.sandaren.se/debatt/hogerns-hat-mot-allas-ratt-till-karlek-spelar-roll)

Ledarskribenten Walan har skrivit en ledande åsikt med titeln ”Högerns hat mot allas rätt till kärlek spelar roll”.På ett fullkomligt unikt sätt har ledarredaktören skapat en politisk och religiös ”kökkenmödding” av sällsynt art. En ledare värd att studera eftersom den i sig utgör en utomordentlig genomgång av redaktionens värderingar och de synsätt som kort skisserats i blogginlägg 1 och 2 ovan.

Så byggs argumentationen

Ledaren går från stort till smått men inget i den är oviktigt för att förstå eftersom det stora läggs ihop med det lilla och tillsammans sätts en tydlig etikett, ett slags ”Warning, Danger”.

Den obalanserade presidenten Trumps hantering av abortfrågan och vissa värderingsfrågor för homosexuella i landets krigsmakt läggs samman med Rysslands president Putin och en rysk ”extremkonservatism” som hotar landets homosexuella.

Från dessa världspolitikens storheter och mäktiga ledares åsikter kopplas argumentationen ihop med svenska nynazisters olagliga angrepp på svenska lagliga demonstrationer. Dessa brottsliga nazister läggs i samma skamhög som en KDU politiker som direkt fick sparken av sin organisation, därför att han kallat Pride för ”perversa veckan”. Att Sändaren kopplar en organisation (som KDU) med vad en enskild medlems och direkt sparkad person hittar på är ett mycket tydligt uttryck för Sändarens uttryck värdering. Att sedan koppla den enskilds ord som uttryck för personens karaktär och jämförbar tankemässig bas med Putin och Trump känns nästan pubertalt. När en Anders Borg visar sitt könsorgan på en fest är det bedrövligt men delas då pinsamheten i en människosyn som gäller att alla moderater? Dylika kopplingar av enskilds handling och gruppbedömningar är inte ovanliga i kulturer med stark koppling till fascism och kommunism. I Islamistisk och jihadistisk världsbild dömer man alla judar efter vad en judisk troende sagt eller gjort. Man straffar grupper som inte alls har med saken att göra.

Sändaren tar greppet och kopplar i själva texten Putins politik, nazisters olagliga angrepp mot svensk demonstrationsfrihet med vad en enskild person yttrat. Det ses som en politisk trend där just KDU pekas ut. Att samma organisation gav mannen sparken nämndes inte. Kanske hade då hade ledarskribentens argumentation sett mindre elegant ut?

Sändarens ledare är upprörd

Walan är dels uppenbart upprörd över att den sparkade fd KDU medlemmen skrivit orden ”perversa veckan” för den tiden då Pride Stockholm äger rum. Sändaren lyfter också fram den kristna  konkurrenttidningen Världen Idags texter om Pridearrangemanget och några få ord från en större text. Här återfanns värdeord om Pride som ”extrem sexradikalism” och ”total motsättning av kristna värderingar”. Dessa ord kopplas då in under rubricerad etikett; “Högerns hat mot allas rätt till kärlek”.

Allvarliga ord från Equmeniakyrkans tidning

Är det en sanning bakom de påståenden som tidningen anför såsom hat mot allas rätt till kärlek? Om det förekommer hot mot allas rätt är det ju en allvarlig sak. Men om vad  och på vilket underlag skriver man? Är det fantasi eller finns det substans? Sändaren är ju en kristen tidning som representerar en av de största kyrkorna i landet som värnar om sanning och integritet, dialog i ögonhöjd och samtalets läkande kraft. Hur syns kyrkans värdegrund?

Vilka värderingar står bakom detta.

 Equmeniakyrkan och dess tidnings engagemang för Pride är dokumenterat. Sändaren själv har beskrivit engagemanget, I år sponsrades dessutom Pride av själva kyrkan. När Världen idag, en kristen tidning skriver om Pride ord som ”extrem sexradikalism” och ”total motsättning av kristna värderingar” sätter Sändaren tidningens åsikter i ett uppseendeväckande sammanhang som tekniskt konstruerats så här:

”Prideparader attackeras nu regelbundet av högerextrema krafter, som det senaste året tydligt visat att de inte drar sig för våld mot oliktänkande. Nyligen kallade en av KDU:s styrelse­ledamöter Pridefestivalen ”perversa veckan”, och på ledarplats i Världen idag skrevs att Pridefestivalen använder ett signalspråk som är i ”total motsättning till kristna värderingar” och att det handlar om en ”extrem sexradikalism”.(Direkt Sändarens text)

Först anförs “attacker” regelbundna av högerextrema krafter. Dessa drar sig inte för “våld mot oliktänkande”. Som exempel på detta med en aktualisering av skeendet skriver ledaren “NYLIGEN…”. Detta “nyligen“alltså våld mot oliktänkande och attacker av högerestrema exemplifieras av en enskild och utsprakd KDU medlem. Världen Idag klottras också ned som i samma svep som en högerextrem kraft och sådana drar sig inte för våld mot oliktänkande med sitt signalspråk . Ja detta anför Equmeniakyrkans tidnings ledarskribent.

En tidning kan självfallet ha den åsikten. Men dess ledare skriver den i en kontext där ägaren är en svensk frikyrka med starka band till evangelisk klassisk kristen tradition.

 Vad är det då för åsikter som Sändaren försvarar så kraftfullt som ett hot och hat mot allas rätt till kärlek.

Alla har rätt att få ge och ta emot pisk. Vem vill stoppa denna möjlighet till kärlek?

På PrideCity 2017 i Stockholm erbjuds besökarna bland annat följande:

-Peer rope Stockholm föreläste om separatistisk rep workshop med Fittglitter-Konsten att binda och bli bunden

-Show om att byta normer med Sokie och princeS

-Rep våld och latex

-sött och sadistiskt med Tensionwhore

 2017 inbjuds besökare att få uppleva smisk och pisk som en del av njutning sex och kärlek. Det finns väldigt mycket erbjudanden om liknande arrangemang kopplad till festivalen eller dess omgivning.

QX skrev om Prides mest flippade fest 2017.Den innehöll Fittavgjutning, nytänk, mm Kom och gjut av din fitta i ett enskilt bås. Häng upp den på väggen. ”Vi rekommenderar alla att göra det här”.

Man erbjöd dessutom en deep troath utmaning. Man träder en kondom på en dildo och inför varandra ges tips och trix hur man kan få ned dildon så långt som möjligt i halsen. Inför varandra. ”Vi vill avdramatisera sexet säger arrangören.

Samtidigt inbjuds till en smiskskola för att bra ge och ta emot smisk.

Pride Stockholm hade på PrideCity ett erbjudande om diverse föreläsningar om Polyrelationer och relationsanarki.

På Pride City inbjöds till Polymingel.”Kom som Du är var flersam!” Rutinerad, flersam, eller än så länge bara nyfiken

” Festa med polysar, relationsanarkister…

Kom med på polypicknick Alla som inte är monogama är välkomna…

”Att komma ut som poly…”

”Säkrare sex för icke monogama….

Det fanns en stor källa av erbjudna aktiviteter 2017 att ta del av. Det som erbjöds i Pride City hade inte bara innehåll enligt ovan. Men trots det ingick det i arrangemanget.För en med klassisk kristen tro är det väldigt svårt ja nästan omöjligt att se aktiviteterna som ovan är av det som Equmeniakyrkan och dess tidning vill verka för:

 Men: Så här skrivs det i ledaren:

  • vill stå upp för allas lika värde, för
  • allas möjlighet och rättighet att älska vem de vill
  • kampen om demokrati och mänskliga rättigheter för alltid är vunnen.
  • Vi får inte bagatellisera hat vare sig det kommer från unga högerextrema eller från kristna konservativa falanger.
  • Yttrandefrihet kommer alltid innebära att människor uttrycker åsikter som andra­ anser förkastliga.

    Alla har rätt till kärlek. Pony play verkar vara en kär lek. Men vem vill stoppa denna lek?

 

Sändaren anför att för unga människor i våra församlingar som kämpar för att komma ut betyder Värden idags artiklar och den sparkade KDU politikerns ord dem mycket. De spelar roll!

De människorna (de som vill komma ut) behöver andra röster

  • våra röster –som välkomnar, inkluderar och förutsättningslöst och självklart accepterar.
  • Då behövs instagramkonton som @feministpastorn.
  • Då behövs texter som den Sofia Camnerin skrev i Sändaren för drygt två år sedan om varför hon inte ser homosexualitet som en synd utifrån sin bibelsyn.

Ytterligare märkligheter….

Sofia Walan skriver om ”Högerns hat mot allas rätt till kärlek spelar roll.”

Edmund Burke Höger ideologen

Lening. Utvecklade marxismen. Klassisk vänster förebild

Hon gör detta konstaterande samtidigt som hon i texten kopplar samman Putin, Trump, nazister, en fd KDU politiker samt den kristna tidningen Världen idag. Begreppet höger eller vänster kommer ju från den politiska historien om vart man placerades i det tidiga parlamentet. Vänsterns stora föredöme har ju i stort varit Lenin och Marx. Högerns historiska upphovsman Edmund Burke.

Det Walan gör att hon och hennes tidning buntar samman den kristna tidningen med politiska värderingar i en höger -vänsterskala.

Implicit utifrån textens budskap: de som förespråkar en klassisk kristen bibeltolkning avseende äktenskap och relationer förs in i Putins högerbur och i armkrok med Trump och Edmund Burke. De som inte ser smiskande till blodvite av kvinno- eller mansstjärt som en naturlig del i ömsesidig kärlek  skall månne de anses som högerextrema personligheter med  en rätt ovanlig kristen etik. Eller…?

De som gillar polysexualitet och pisksex i burar och icke monogama förhållanden blir det då månne vänstersympatisörer?

Är bibeltrohet höger? Är Paulus höger? Är Bibeln höger eller vänster?

 Walans bruk av ordet kärlek.

I den klassiska futuristisk romanens form skrev en gång George Orwell boken 1984 om en framtida stat som väldigt liknar kommunism och fascism där just språket innehåll diskret förändras för att påverka människors uppfattning av verklighet och kommunikation. ”Frihet är slaveri” är ett av de begrepp som många säkert minns. Frihetsbegreppet får av Orwell i boken 1984 ett annat innehåll. ”Frihet är slaveri. Krig är fred. Okunnighet är styrka”

George Orwell. Författare och en slags profet. 1984 en framtidssyn där ordens innehåll förändrades för en effektiv politisk styrning av människors tankar

 

Equmeniakyrkans tidning Sändaren gör i sin ledare något väldigt liknande med ett antal ord däriblan ordet ”Kärlek”.

”Högerns hat mot allas rätt till kärlek spelar roll.”

 Sändaren använder begreppet Höger som en bred beteckning med nazism, Putin, Trump och en avhoppad KDU politiker som exempel. Även Världen idag ingår i detta epitet.  Man enkelt med säkerhet kan konstatera att tidningen Världen idag aldrig levererat texter med hat mot vare sig alls rätt till kärlek eller homosexuellas rätt till kärlek, liv eller förhållande/relationer.

I det stycket har Sändaren nog hittat på något i ett känslo-flow. Det kan faktiskt uppfattas som en rejäl osanning.

Det andra värt att begrunda hur Sändaren förändrat innehållet i ordet kärlek. Det är ytterligt beklagligt, men är knappast en slump.

I en relation mellan man och kvinna i biblisk kontext finns kärlek men också en sexualitet. Föräldrars kärlek till sina barn måste vara kärlek utan sexualitet. Man kan älska barn eller vuxna och ge och få kärlek utan sex. Man kan också ha sex utan kärlek. Agape och Eros.

Alla har rätt att få ta emot och ge kärlek. Har någon förmenat någon det så är det i sig extremt. Omsorg om utsatta, flyktingar missbrukare, osv har i sig ofta en djup kärlek till utsatta människor. Vänskap bygger ofta på kärlek. Kärlek utan sex. Mina älskade sa Jesus. Men han avsåg därmed inte en sexuell relation. Den lärjunge som Jesus älskade …står det i skriften…Men var det en sexuell relation mellan den lärjungen och Jesus?

Pastor Kazen i Göteborg gör för troligt att det i andra bibliska kärleksrelationer mellan människor av samma kön kan finnas homosexuella förhållanden…  ( Noomi & Rut, David & Jonathan) Dvs blandar korten kring ordet kärlek.

Kinky torget i Pride City uppvisade ganska många former av relationer som inte behövde vara kärlek och trohet. Sexuella yttringar som nog är väldigt ovanliga. Jag har ingen anledning att döma eller fördöma de som får sexuell njutning av att klä sig i läder och lack och spela häst eller att bli piskad blodig på rygg och skinka.

Slutsats

!. Vem vill begränsa allas rätt till kärlek?

I vårt land har vi frihet att yttra, tycka till och leva som vi vill inom vissa gränser. Ingen lag eller politik hindrar en man från att älska eller ha sex med en man, eller att älska och ha sex med flera män. Varje kvinna väljer sin älskade/älskarinna eller sexpartner . Rätten att själv välja liv kärlek och sexualitet är viktigt att försvara. Samhället lagstiftaren och politiken skall inte styra kärleken,

2. Kyrkans och kristnas inställning till sin heliga skrift har ingen koppling till ambitioner att begränsa de friheter samhället gett enskilda. En förkunnelse utifrån bibeln kan inte ses som ett angrepp på samhällets grundläggande rättigheter. Inte heller kan bibelordet enligt vår mening kränka enskilda. Inte heller är bibelordet något som begränsar vare sig statsmakter eller enskildas sätt att leva. Däremot är Guds ord ett stöd för den enskilde som vill följa Jesus och apostlarnas undervisning. Det är en jättestor skillnad.

Sändarens ledare tycks ha ambitionen att leda tidningen längre bort från det som är klassisk kristen tro och förkunnelse. Det som är kyrkans mål, tradition och ärliga ambition. Tyvärr kan det inte beskrivas på annat sätt.

Så eftersom kyrkan är uppbyggd på demokratiska principer bör redaktionella arbetsmetoder inte bara vara en professions fråga för ansvarig utgivare. När metod kopplas till mål, innehåll och syfte, bör det ses som en ägarfråga.

Fortsättning följer i kommande inlägg

LG