Predikan utan innehåll… När blir predikan, predikan och inte bara religiöst snack?

DEL 2 av 2

Ibland möter man saker man inte riktigt förstår.

Hur kan man ta Jesu ord, använda det i predikan så att hans starka ord snarare går om intet?

Sofia Camnerin, biträdande kyrkoledare också hon i Equmeniakyrkan predikade nyligen på valdagen i september i TV. Hennes predikan karakteriserades av aktualitet, känsla och intelligens.

Men tyvärr även så att den andliga meningen i Herrens ord gick om intet.

Guds Ord säger att: ” Predikan är i kraft av Kristi Ord”. Annars är det ingen predikan. Utan predikan kan inte tron födas. Har inte Gudsordet trängt ned djupt hos talaren så kan han/hon heller inte förmedla det.

Snarare upplever jag som om det skulle finnas tankar hos Sofia ”hur ska jag kunna ge ett budskap som blir uppskattat, berömt av kolleger och inte ger någon kritik av utomstående”. Och kanske lite tröst åt någon som varit i samma vardags-situation som jag har haft i livet.

Det sorgliga i denna predikan är att det inte fanns något andligt i budskapet. Det var aktuellt, det var realistiskt, det var stödjande för människor i omsorg av sina barn, men ingenting andligt. Ingen andlig kost för åhöraren eller församlingen att leva på, eller att bli uppbyggd utav. Jesu ord används snarare som en slags mantra istället för att med Andens hjälp få ett sammanhang och ett budskap.

En reflektion är att detta kan väl inte bero på att predikanten personligen inte upplevt en verklig omvändelse och frälsning utan enbart kristen påverkan?

Ja, frågan är hur man kan så kan omintetgöra Jesu ord om ” att söka Guds rike först, så skall det andra tillfalla er” genom ORD, ORD, ORD.

Den yttre formen för predikan var oklanderlig. Sofia började med att läsa upp dagens text på ett tydligt och bra sätt. Hon återkom dessutom i slutet igen till delar av texten. Men utläggningen av innehållet omintetgjorde Jesu starka betoning av huvudtemat i huvudtexten som kan sägas sammanfattas i Herrens ord från Matteus 6: 33:   – SÖK –

Hon pratade lite om varje hur barn kan ha det svårt, om de viktiga världsproblemen men ingenting av den starka kopplingen av att – SÖKA först Guds rike och hans rättfärdighet och på det världsfrånvända men gudagivna sätt erhålla allt det andra nödvändiga i livet. Guds stora kärlek till mänskligheten och till djur som genomtränger hela bibeltexten tex. hur Gud bryr sig om fåglar och människor fanns inte med. Guds stora kärlek till människan och hur man erhåller något materiellt gott genom att på ett overkligt sätt söka det andliga nämndes inte alls. Frågan är om Sofia verkligen upplevt den nya födelsen med den omvälvande stora kärleken. Det känns inte så.

Hon pratar att dom stora frågorna är klimatet och jordens överlevnad. Har man den inställningen ska man inte vara predikant utan politiker. Vi behöver bara nämna Jesaja kapitel 24 som tydligt visar jämte många andra bibelställen att det är människans ondska som ödelägger jorden och klimatet. Där människan överger Gud och hans lagar ödeläggs jorden. För en riktig predikant som är kallad av Gud vet att behovet av ett gudfruktigt folk och en troende individ är den riktigt STORA frågan. Annars är det som sagt bäst att syssla med något annat…

istället hävdar jag att dom stora frågorna är: En personlig omvändelse och kallelsen till ett liv i Jesu efterföljelse. För både individen, staden och landet.

Om vi nu ska gå tillbaka till texten så skulle jag som lekmannapredikant och ”läsare” vilja göra en kort utläggning av hur jag uppfattar texten.

  • Den moderna människan av idag söker FÖRST allt detta andra. Jobb, status, prestige, hög lön, livskamrat, familj, vänner, ett fint hus, en bra bil osv. Det närvarande är det viktiga och det betydelsefulla. Har man tid över någon gång kanske man kan få någon tid över att reflektera. Jesu ord att först av allt söka Guds rike och hans rättfärdighet känns främmande och överandligt och föga verklighetstroget i en modern tid som denna.
  • En riktig predikants uppgift är sålunda att först och främst att leda in åhöraren på ett andligt synsätt och med den backup som föregår den 33:e versen hos Matteus sjätte kapitel. Men har man aldrig personligen själv upplevt detta med Guds omsorg och Herrens personliga kärlek till sig själv och andra så blir hela texten bara goda tankar om än lite orealistiska.

Därför blir en predikan som inte alls betonar ord som – SÖK – , – FÖRST– , – – en meningslös och oandligt föredrag som inte ger något andligt alls till åhöraren. Jesu starka och kärnfulla ord har blivit till intet.

En misslyckad predikan.

Trots ett formfulländat upplägg.

Ifall inte någon har riktigt förstått vad jag är ute efter vill jag göra en sammanfattning:

#  en predikan måste gå ut på att UTIFRÅN bibeltexten förmedla vad Guds Ande vill säga med Ordet.

# att inte bara läsa en bibeltext och prata om annat tillhörande dock utan att förmedla en andlig uppbyggelse. Läs gärna I Korinterbrevet 14 kapitel där Paulus talar visserligen om andliga gåvor, men dock hur viktigt det är att förmedla uppbyggelse och inte bara egna tankar.

# hur bra en predikan än uppfattas så är den meningslös om den inte förmedlar det Jesus tänkt med orden. Jämför denna dagens text där Jesus starkt vill att vi inte ska oroa oss och söka det vi behöver för dagen, det världsliga. Utan främst söka Honom och därmed Guds rike. Poängen är alltså: – sök – så – få-.

# avslutningsvis vill jag tillägga min egen sent i livet förvärvade ståndpunkt som inte nödvändigtvis är klassisk baptisms. Guds ord talar inte ett ord om kvinnliga predikanter eller apostlar som en del villolärare vill tillkännagiva. Bibelunderlaget för detta är lika bristfälligt och tillrättalagt för de som hävdar att barndopet har någon som helst legitimitet.

Observera att detta påstående inte handlar om jämställdhet utan lydnad för Guds Ord.  Även lydnad inför det som kan förefalla främmande och otidsenligt. En tydlig parallell finns i Andra Krönikersbokens 24: e kapitel där konung Ussia förblindad av sin egen framgång går för att tända rökelseelden i Herrens hus fastän bara Arons ättlingar av stammen Leviterna skulle ha den uppgiften. Alla tolv stammarna var jämställda i Israel och vår Herre Jesus var inte ens Levit. Läs gärna berättelsen hur allvarligt det var i Guds ögon att överträda en sådan i våra ögon till synes bagatellartad företeelse. Ussia var i alla fall en framgångsrik enväldig konung… Kvinnliga predikanter är ett modernt påhitt utan skriftstöd.

Någon kanske tycker att jag har gått hårt ut i min kritik mot Sofia Camnerin men det är just hennes offentliga position är avgörande. Annars hade jag inte brytt mig. Jag vill bara påminna om min mästare Jesus Kristus som på ett oerhört fränt sätt gick tillrätta med felaktig gudsutövande till och med hos en som bjudit honom och lärjungarna på en stor brunch i Lukas elva ( Åkessons ). Det skulle jag aldrig ha modet att klara av!!

Torbjörn S Larsson, lekmannapredikant

Klassisk Baptism i Världen idag om faktakollen av faktakollen

Världen idag har idag vår faktakoll av faktakollen som första rubrik i tidningen.

Artikeln kan läsas här:

Det är ju lite tragiskt att man skall behöva ha en faktagranskning av de största mediernas faktagranskning. Men så är det i det politiskt styrda samtals- och mediaklimatet.

Vår egen granskning av Faktakollen hittar du några inlägg längre ner.

SVT Faktakollen gör bort sig om barn i samkönade relationer

FAKTAKOLLEN har 

Faktakollen på SVT har granskat följande påstående om barn som växer upp i samkönande relationer:

”Det finns forskning som säger att det finns en identitetsproblematik senare i livet för barn som växt upp så.” (Jimmie Åkesson i QX, 28 mars 2018)

SVT:s helt reservationslösa slutsats är att “Men det finns inget stöd för det i forskningen”

Utan att någonsin ha röstat på Sverigedemokraterna kan man uppröras när statliga media, dessutom under förevändning av att motarbeta “Fake News” i samhällsdebatten, just sprider sådana själva. Detta är tyvärr ganska vanligt idag och det här är ett sådant fall.

Observera att Åkesson i citatet inte hävdar vad som är konsensus, eller gängse uppfattning. Det räcker faktiskt med en enda forskningsstudie som påvisar hans argument så är hans påstående riktigt. Och sådana studier finns!

Här är en forskningsstudie från 2012 där barn i samkönade familjer visar sämre värden i nästan allt som mäts(inte minst senare identitetsproblematik):
https://docs.wixstatic.com/ugd/0595d1_f3ab7aff28744ad1af85b47353d90f7d.pdf
Mark Regnerus är en välmeriterad “associate professor of sociology” vid University of Texas i Austin. Här är hans uppföljande studie och svar på kritik som inkom 2012:
https://docs.wixstatic.com/ugd/0595d1_4a70add65b7c4598a7a9bded1a041978.pdf

Åkessons påstående var alltså i just detta fall alldeles korrekt.

Faktakollen verkar också ha missat Barnombudsmannen, som borde vara en tung röst i svensk kontext. I sitt remissvar till SOU 2001:10 om ”Barn i homosexuella familjer” skrev BO bl.a. följande:

”Utredningen konstaterar att den samlade forskningen visar att barn med homosexuella föräldrar utvecklas psykologiskt och socialt på liknande sätt som de barn de jämförts med. Vi anser inte att sådana slutsatser med säkerhet kan dras på grundval av den tillgängliga forskningen.
Det finns vidare en tydlig tendens i betänkandet att tona ned den psykiska sårbarhet som adopterade kan uppvisa till följd av sin särskilda bakgrund. Den psykiska sårbarheten ses enbart ur perspektivet psykisk hälsa eller ohälsa. På liknande sätt finns generellt en tydlig tendens att tona ned de negativa resultat som framkommit i forskningen om barn i homosexuella familjer.”

”Vi instämmer i utredningens slutsatser ovan. Men vi vill göra följande kompletteringar. Det finns generellt såväl i avsnittet 11.3, där forskningen om barn med homosexuella föräldrar redovisas, som i 13.2 en tydlig tendens att tona ned negativa resultat som framkommit av den åberopade forskningen. Det gäller bl.a. en något sämre mor-barnkontakt i småbarnsåren, vissa kamratproblem såsom tendens till reservation i förhållande till kamrater. En del av dessa barn har även problem med att berätta om sin familj i de tidiga tonåren, de måste också ”komma ut” som barn till homosexuella. De känner oro angående sin egen sexuella läggning och känner en rädsla för att bli mobbade.”

Det är besvärande när statliga media i sin iver att vara ute på sitt politiskt korrekta korståg lämnar vissa barns och ungdomars levnadsvillkor i sticket. Det som framför allt kännetecknar samkönade relationer är att de inte håller i längden. Skilsmässofrekvensen är avsevärt högre. För barn i sådana förhållanden uppstår alltså ofta en trippelproblematik; Helt eller delvis “inadopterad” i familjen, att vara barn i en avvikande familjekonstellation gentemot omgivningen, samt oftare ett skilsmässobarn. En sådan uppväxt är inte att leka med.
Men för SVT är förstås HBTQ-paradigmet viktigare att värna än barnen.

SLUTSATSER:

Faktakollen har

 

Faktakollen ljuger

 

 

Faktakollen sprider 

                              

 

Fake News

 

Thomas Forslin

Göteborgs Stad diskriminerar på grund av religion

Följande debattartikel är en något längre version än den som publicerades i tidningen “Världen idag” den 9 april. 

Göteborgs Stad har ett ganska normalt villkor i sina regler för föreningsbidrag:
”Föreningens verksamhet får inte leda till diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.”

Kommunens nya tolkning av paragrafen är dock smått sensationell:
–  Om man säger sig vilja sprida det kristna budskapet då har man exkluderat många. Verksamheten ska vara öppen för alla, det är grunden, säger Veronica Johansson, enhetschef på idrotts- och föreningsförvaltningen till tidningen Dagen. Och kommunen har därmed nekat kristna ungdomsföreningar bidrag som de tidigare fått. Det är vanliga aktiviteter som scouter och idrottsaktiviteter som inte längre godkänns.

De som vill sprida det kristna budskapet ägnar sig alltså per definition åt diskriminering enligt Göteborgs Stad. Det innebär att kommunen anser att varenda gudstjänst och aktivitet i kyrkorna i Göteborg är diskriminerande verksamhet.

Normalt sett brukar diskrimineringsparagrafer tolkas utifrån hur verksamheten ser ut, hur den presenteras och om den de facto är öppen och välkomnande. Men Göteborgs Stad bryr sig inte om verkligheten, utan en kristen förening blir diskriminerande redan genom sin bekännelse.

Man kan fråga sig varför en förening skulle vara diskriminerande endast utifrån viljan att sprida sitt budskap? Vårt välfärdssamhälle har historiskt blivit uppbyggt genom starka idéburna folkrörelser som har levt av att sprida sina idéer. Tillsammans har de byggt upp en stark demokratisk tradition byggt på engagemang, folkvilja och samhällsentreprenörskap. Nu säger Göteborgs Stad plötsligt att traditionella kristna idérörelser av denna typ är exkluderande och diskriminerande och inget som kommunen vill stödja. Religiösa föreningar bör gå på led i det offentligas uttänkta åsiktskorridor och ta bort själva kärnan i sina egna budskap för att bedömas som godkända av stat och kommun. Historiens många exempel på detta förskräcker.

Frågan är om kommunen är särskilt konsekvent i sitt förhållningssätt? Är moderaternas ungdomsförbund diskriminerande för att vänsterideologiska ungdomar inte känner sig hemma? Är idrottsföreningar diskriminerande för att de bara vänder sig till ungdomar som vill eller kan röra på sig? Är en förening som vill lyfta tjejer genom att bara starta ett tjejfotbollslag diskriminerande på grund av kön eller om man inte har alla åldersgrupper?

Jag själv var ungdomsledare ett tiotal år i en baptistförsamling i Göteborg och levde med kommunens regelverk. Vi hjälpte en stor grupp vietnamesiska buddistiska ungdomar att komma in i samhället. Vi startade ett fotbollslag i baptisternas regi som bestod av en stor grupp buddister, några baptistungdomar och en och annan ateist. Det var integration på riktigt. Enligt Göteborgs Stads nya tolkning bedrev vi då alltså en diskrimerande verksamhet eftersom det i våra stadgar självklart stod att vi vill sprida det kristna budskapet. Den här öppenheten finns ju nästan överallt i kristna kyrkors ungdomsverksamhet och det anmärkningsvärda här är Göteborgs Stads starkt negativa grundattityd till kyrkornas verksamhet. Det är en banbrytande nytolkning som bör kallas vid sitt rätta namn, nämligen religionsfientlighet. Och med en utomordentligt historielös syn på hur vårt välfärdssamhälle en gång byggts upp.

Visserligen är det bra att kristna föreningar inte är beroende av offentliga bidrag. Politisk styrda regelverk och verksamheter tenderar att följa samhällets vindar än hit och än dit och inte sällan ner i diket. Kyrkorna har en stabilare grund att utgå från.

Men utifrån hur de kristna ungdomsföreningarnas verksamheter egentligen ser ut är det rimligt att ställa sig frågan vem som egentligen är diskriminerande. Svaret ligger självklart nära till hands att det är Göteborgs Stad självt.

Thomas Forslin
Nätverket Klassisk Baptism