Kategoriarkiv: Okategoriserade

En kyrka och en församling som trodde på framtiden och vägrade nedläggning utifrån organisationstoretikernas föreställningsvärd

Postat av
Svara

Baptistförsamlingen i Lidköping var inte stor vid tiden när baptistsamfundet integrerades i en ny kyrklig organisation som fick namnet Equmeniakyrkan. Den nya organisationens handläggare från huvudstad och regionexpedition såg då en unik möjlighet att avveckla baptistkyrkan och kapitalisera fastigheten som ligger precis mitt i centrum. En fastighet som bedömdes generera ett kapital till den nybildade stora organisationen. Kyrkan var kanske lite gammaldags i sin utformning men med ett väldigt centralt läge.

Spännande glimt av historia.

Den väldigt lilla församlingen och dess pastor från Vänersborg hade en annan kallelse för tjänst i Guds rike än den organisationsfolket från huvudstaden tänkt ut. Herrens uppdrag var att utveckla och troget tjäna med Guds ord för människor i Lidköping.
Fastighetsförsäljningen stoppades och evangelisationen kunde fortsätta. År för år sedan dess har den jättelilla församlingen vuxit med nya medlemmar och dopförättningar, Och regelbundna gudstjänster med många besökare.
Samverkan mellan Vänersborg och Lidköping har en historisk grund om samverkan som hållit i över 100 år. Församlingen bildades redan 1894. Under åren 1906 till 1910 var Lewi Petrhus baptistpastor och föreståndare.  Pethrus döptes i Vänersborgs baptistförsamling 1899. Han började därefter som baptistpredikant först i Norge och sedan i Bengtsfors innan han sökte in på Betelseminariet, 1911 lämnades Lidköping och Petrhus pastor i Stocholms 7:e baptistförsamling med namnet Filadelfiaförsamlingen. 1913 uteslöts församlingen från samfundet och blev en känd del av svensk pingströrelse.  Petrus kontakter med Norge går vidare i det som är dagens verksamhet i såväl Vänersborg som Lidköping.Det sociala engagemanget som var en del av Petrhus kallelse finns också idag i Lidköping.

Lyssna på förkunnelse ifrån Lidköpings baptistkyrka

Lyssna på följande länk:

http://www.korset.se/media/lidkoping-predikan

 

Tron på uppdraget, Herrens uppdrag och kallelse.

Här nedan en glimt från utvidgat arbete för människor med särskilda behov. (Redovisat i facebbook.)

Baptistkyrkan Lidköping i stadens centrum

“Gudstjänst i Lidköpings baptistkyrka

Torsdagens gudstjänst i Baptistkyrkan, Lidköping kom att präglas av att Stiftelsens Lotsen i Lidköping. Lotsen är en stiftelse för att hjälpa människor, lotsa dem, att söka hjälp för sina missbruksproblem. Under dagen har man öppet hus och invigt en verksamhet i sina nya lokaler i Baptistkyrkans hus!
I den mycket välbesökta gudstjänsten sjöng lovsångsteamet och vi fick möjlighet att markera glädjen över det samarbete som Baptistförsamlingen och Lotsen har genom att från församlingen överlämna en Bibel som skall alltid finnas tillgänglig i Lotsens lokal.
Den dagliga ledaren för Evangeliesetret i Norge Trond Palmgren-Eriksen med fru Anita överlämnade blommor till Anna och Thommy Bergenwall som är initiativtagare och dagliga ledare för Lotsens arbete i Lidköping.
Sedan sjöng och predikade Trond i gudstjänsten som avslutades med att många sökte hjälp i förbön och många blev starkt berörda av det Gud gjorde i deras liv.
Tronds predikan kan du höra här:
http://www.unity.se/objfiles/16/PL181115_1310609336.mp3
(Kommer inom kort också som video på vår YouTube-kanal.)
/ Baa””

Herrens vägar är inte alltid våra och inte alltid dem man med god vilja försökt tänka ut i huvudstaden. Låt oss tacka Herren för det Han gör!

Utdrag från facebook /Lgb

Första Mosebok 18 och elden då och nu

Postat av
Svara

Del av den enorma elden som faller över Kalifonien 2018

I USA råder just nu en fruktansvärt eldkatastrof. SVT;s reporter kallar det för en katastrof av apokalyptisk art. Hundratusentals människor tvingas fly och en hel stad Paradise är omvandlad till aska.

I det kändistäta Malibu flyr kändisar som Lady Gaga och rader av superstjärnor från sina hem och för sina liv. De enorma villorna med sjöliknande pooler bryts ned till inget och lyxen är ändat till värdelös sot. De orter där livsstil, pengar, droger, sex och värderingar och lycka varit de yppersta i denna tidsålders karaktär omvandlas med en hastighet på nästan 60 km i timman till inget.

När man läser de otaliga reportagen från den hemska elden som skördar människoliv varje dag är det svårt att inte minnas vad Moseboken redovisar från händelserna kring två städer som trots varningar inte följt Herrens väg: Sodom och Gomorra. Berättelsen och personernas agerande och Herrens räddningserbjudande ger skäl till att transferera bilden från dåtid till nutid.

Elden över Sodom och Gomorra enligt en målares illustration

Sodom och Gomorra var två bibliska städer i anslutning till Döda havet. Israels Gud skulle i 1 Mos. 18:16-19:29 ha dränkt dem i eld och svavel, på grund av invånarnas bottenlösa syndighet, och brist på medkänsla för svaga och fattiga.[1] De två städernas namn har kommit att förknippas med synd.

Enligt berättelsen i Bibeln försökte Abraham förmå Gud att skona de två städerna och dess invånare med orden: “Vill du då förgöra den rättfärdige tillika med den ogudaktige? Kanhända finnas femtio rättfärdiga i staden?”

Texten fortsätter med att Herren gav med sig och lovade skona städerna om han funne femtio rättfärdiga där. Abraham satte då igång att pruta på siffran, och fick steg för steg ned den till tio rättfärdiga. Inte ens detta lilla antal torde dock ha kunnat påträffas i Sodom, för när Herrens båda änglar fått härbärge hemma hos Lot och hans familj, omringades strax huset av stadens befolkning som krävde att Lot skulle lämna ut änglarna. Man lät sig i sin argsinthet inte ens bevekas av Lots anbud att i stället prisge sina två ogifta döttrar i gästernas ställe, varpå änglarna förblindade angriparna och med milt våld förde Lot och hans familj ut ur staden, med bestämda instruktioner att inte se sig om.

Herren lät eld och svavel regna över Sodom och Gomorra, vilket förstörde både städerna och hela den bördiga slätten runt omkring. När Lots hustru trots Guds förbud vände sig om och såg mot städerna, säger berättelsen att hon förvandlades till en saltstod.

Enligt traditionen förknippas Sodom med homosexualitet, vilket ursprungligen troligen grundar sig i att invånarna ville våldta två män som var på besök hos Lot Denna tolkning förekommer redan i Bibeln och har förts vidare genom begreppet sodomi. Bibelorden kring detta finns bland annat i :Första Mosebok kapitel 19 och Judas 7

Elden drabbar USA i dessa dagar. Men är det så att det finns samband mellan Guds makt och såväl katastrofer som harmonisk lycka? Ja varje bibelläsare kan själv ta ställning till det.

Sodom är Sverige idag

Uld Christiansson och hans rockgrupp Jerusalem ger här såväl med sitt eget namn som musik ett profetiskt budskap. “Sverige är Sodom idag”.

Är det så och hur förhåller jag mig so kristen till det?

Lg

Teologi och pastorsutbildning. Några enkla reflektioner utifrån ett inlägg av pastor Sven Nilsson.

Postat av
1

Kort bakgrund

Nätverket Klassisk baptism och kristen tro skrev för en tid sedan två inlägg i tidningen Dagen om Equmeniakyrkans pastorsutbildning.  Den sker på den högskola som förut hette THS och som numera bytt namn till “Enskilda högskolan i Stockholm”.  (se:  http://www.ehs.se/) Man har flyttat undan teologin från huvudbeteckningen i  skolans namn.

Debattinläggen i Dagen väckte uppmärksamhet. Vi fick reaktioner av mycket positiv art, där enskilda kristna,  men också pastorer och teologer uttryckte sig  mycket positivt. Andra personer ansåg inläggen hemska och felaktiga. Tyvärr blev de läsarreaktionerna här på denna blogg knappt märkbara. I andra sammanhang har representanter från Equmeniakyrkan  framfört att debattinläggen sågs som ett påhopp på Equmeniakyrkan samt att inläggen saknade grund. Det som från kyrkoledningen kallas “Dialog i ögonhöjd” som skulle kunna utveckla verksamheten gäller inte utanför de gränser som organisationen anser gäller. Inläggen samt nätverkets slutsvar finns redovisat här. Se tidigare inlägg på Klassisk baptism. ( 8 augusti 2018)

Man kan ha olika synsätt kring mycket av kyrkoliv. Men åsikter eller kritik av något behöver alls inte betyda annat än att  det åsikterna belyser är något som skribenterna håller högt och känner som en oerhört viktig angelägenhet. Att möta olika åsikter kan inte vara fel. I tidningen Världen idag framförde pastor Sven Nilsson ett inlägg i samma fråga dock utan fokus på “Enskilda högskolan i Stockholm” fd THS. Utan att alls ta ställning till sakinnehållet följer ett sammandrag av Nilssons text. Teologiutbildning är uppenbart ett högaktuellt område. Av den anledningen redovisas hans åsikter nedan i ett sammandrag.

 

Kort sammandrag från inlägget i tidningen Världen idag

“De teologiska högskolorna har utvecklat en autonomi och självuppfattning som gör det svårt för dem att utbilda framtidens pastorer, skriver pastorn Sven Nilsson. Den som ska leda en församling behöver beröras av Ordet, menar han. Sverige är i akut behov av en bibelteologisk pastorsutbildning.

Sven Nilsson ifrågasätter pastorsutbildningen inom den frikyrkliga rörelsen. Han framhåller att numera vilar ofta utbildningen på ” den profana universitetskulturen” i högre grad än med församlingarnas behov som grund.

Ett akademiskt förhållningssätt är att distansera sig i förhållande till Bibeln som uppenbarelse,med dess anspråk på att förmedla sanningen om Gud, människan och verklighetens grund. I en sådan kontext reduceras bibelordet till ett objekt för kritisk granskning och överprövning då det i stället skulle få göra anspråk på trons lydnad.

I takt med att kristen tro ständigt problematiseras i en akademisk kontext förlorar Ordet sin betydelse som tilltal och dess anspråk neutraliseras till en form av religionskunskap utan kraft. När detta möter församlingen som förkunnelse blir predikan ett resonerande som inte tar Guds ”ja” på allvar. Detta är förödande för troslivet i våra församlingar.

En viktig del av pastorns tjänst är att förkunna Ordet som ett tilltal i den helige Andes kraft. Guds ord gör anspråk på att få tala för sig själv och att få ett rådande inflytande på våra liv i trons lydnad.

Att ständigt problematisera kristen tro och Bibeln är inte rätt väg att gå när man utbildar pastorer, menar Sven Nilsson. De som känner kallelsen att bli församlingstjänare kan naturligtvis förbereda sig på annat sätt utan att göra sig beroende av de etablerade högskolorna men detta kommer i förlängningen att skapa lojalitets- problem både för enskilda pastorer och för de lokala församlingarna som identifierar sig med sitt samfund.

Pastorsutbildningen är en ödesfråga för friförsamlingsrörelsen och för en trovärdig förkunnelse av Guds ord anser Sven Nilsson, pastor i Örebro.”(från Världen idag okt. -18)

lg

Stolta Spårvagnar växlar upp!

Postat av
1

De sex färgglada spårvagnarna i regnbågsfärger väckte stort intresse när de körde runt i Göteborg under Pridefestivalen. Till nästa år får spårvagnarna ett innehåll också!

– Vi fick kritik för att våra tåg inte tog passagerare och många upplevde det mest som ett färgglatt inslag i stadsmiljön. Nu vill vi bokstavligen ge satsningen ett rikare innehåll och tydligare föra fram de värderingar vi står för, säger Inge Gnissel, chef för Spårvagnsbolaget. Vagnarna kommer att fyllas med de budskap om alla människors lika värde som är typiska för Pridefestivalen, säger Gnissel.

Den första röda vagnen som går som ett stolt lok i tåget kommer att behålla sina målningar i form av en stor orm som fyller långsidan samt en blomma som ser ut som ett kvinnligt könsorgan längst fram. – Ormen är en symbolik för det onda men vi behöver lära oss att älska det onda också och allt som finns i naturen. Ormen är inte bara ond utan sexig också och det onda kan ge en kick i livet säger konstnären Ebony Ivory som målat vagnen. Larry Växelström, VD för Väs-trafik berättar om hur turerna gått: – Det kvinnliga könsorganet längst fram startade faktiskt en jämställdhetsdebatt i vår organisation, särskilt utifrån motiveringen ”en blomma älskar att visa upp sig”. Det är ju nästan lite sexistiskt och jag som man kanske också vill visa upp mig.

Den röda vagnen kommer att ha fördragna fönster och erbjuda praktiska pröva-på-aktiviteter inom BDSM. Passagerare erbjuds att slå, binda, skära, droga och strypa varandra till medvetslöshet för en större sexupplevelse under handledning av erfarna ledare. Naturligtvis sker allt med den stora integritet och inbördes omsorg som kännetecknar BDSM-världen. – Det är mycket i livet som är farligt och som man kan dö av, till exempel spårvagnar eller strypsex, men sånt som är farligt kan också ge fina minnen för livet, säger Växelström.

Foto: West Pride

Den orange vagnen kommer att erbjuda en guidning kring alla de 63 kön och könsidentiteter som RFSU har kategoriserat. I vagnen finns mängder av kläder och utstyrslar där man kan få prova olika stilar som är typiska för de olika könsidentiteterna. – Vi rekommenderar ju alla att testa ett nytt kön minst en gång i månaden, så att man verkligen kan hitta hem i sig själv säger Hans Trans, dysforiinspiratör på RFSU.

Den gula vagnen kommer att ha djurens sexliv som tema vilket är ett mycket vanligt tema i Pridefestivalerna. -Vi tycker att djurens sexliv är så oerhört relevant för HBTQ-personer så vi försöker alltid ha med så många aktiviteter som möjligt säger Pippi Fogel, exhibitionist vid Naturhistoriska Museet. Den gula vagnen kommer att fyllas med 400 000 bin som släpps fria i vagnen. Passagerarna får skyddskläder vid ingången och möjlighet att utforska bisexualitet på nära håll.

I den gröna vagnen kommer föreläsare från RFSL att bokstavligen hålla en rullande normkritisk föreläsning där passagerarna kan lyssna så länge de önskar eller höra föredraget gång på gång. Föreläsningen kommer att handla om allt det skadliga samhället drabbas av genom att de flesta växer upp med endast två heterosexuella föräldrar som lever i ett troget förhållande där barnen får alldeles för mycket trygghet och stabilitet med sig i livet. – Världen är så genuint trasig och komplex så det finns nästan inget skadligare än att barn får en trygg och begriplig uppväxtmiljö och tror att livet kan bli så, säger Inga-Norma Kriterius, destabilisator vid RFSLs avdelning för normupplösning. – Könsdysforin och den psykiska ohälsan bland ungdomar ökar ju kraftigt nu så vi ser att vi har stor framgång med vårt budskap, säger Inga-Norma.

När man lyssnat på föredraget kan man hoppa över till den blå vagnen och lyssna på personliga och hemska vittnesbörd från människor som fått traumatiska upplevelser genom heteronormen, trohetsnormen, tvåsamhetsnormen och andra traditionella synsätt i samhället. – Jag höll på att fastna i ett tryggt heterosexuellt förhållande, vittnar en tjej, men nu har jag äntligen förstått värdet av att alltid leva ensam och bara ha korta ombytliga relationer av alla möjliga slag och med olika antal personer. – Det är något jag verkligen önskar mina barn också och kanske kan man testa att byta barn med andra ibland, funderar hon. Den femte vagnen kommer att bli ett kraftfullt statement för att alla företeelser inom HBTQIAKPMLRXYZÅÄÖ-världen är goda och att den som har minsta invändning kränker HBTQ-personer mänskliga rättigheter och är emot alla människors lika värde.

Den sista vagnen, vagn sex, är Queervagnen. Queer betyder ju knäpp och där kommer allt tänkbart som anses udda, konstigt och annorlunda inom den sexuella världen att samlas upp och stolt visas upp inför omvärlden. – Vi vill göra vagn sex till en plats för fullkomlig lössläppthet och personlig frihet och i den vagnen är allt tillåtet, så länge man inte skadar varandra mycket, säger Querinius Lost, projektledare vid Förvirringsakademin. Vi kan knappt bärga oss för alla extrema och udda saker som kommer att hända i vagnen, säger Lost. – Det känns fantastiskt att samhället och det offentliga Göteborg ställer upp så reservationslöst på alla våra queera budskap och Stolta spårvagnar är ett underbart tillfälle att visa upp allt extremt som vi står för, avslutar Querinius.

Reporter

Lausanne-och Manilla- deklarationerna och bibelsyn. Vad är det man tror på?

Postat av
Svara

Liten bakgrund

Begreppet “Klassisk baptism” och “klassisk kristen tro” är som teologiska begrepp vaga uttryck. Flera av denna bloggs läsare har haft åsikter om beteckningen som mer polemisk och negativ än konkret och vägledande för dess innehåll. Kanske måste man förstå lite om bakgrunden: den kom till i ett skede då Svenska Baptistsamfundet gjorde rätt påtagliga kursändringar utifrån samfundets tidigare teologiska kurs. I många äldre inlägg kan man se bakgrunden och varför beteckningen “klassisk” kom till. Att den idag inte läses enbart av baptister är en verklighet som beror på den förändrade kyrkostrukturen men också på påtagliga ändringar inom utbredning av det som “vetenskapligt” benämns som “liberalteologi”. Denna syns nog mest tydlig inom Svenska kyrkan men utomstående bedömare anser också att  Equmeniakyrkan är den kyrka som gått långt åt det hållet. Det är korrekt till en del men fortfarande finns ett stort antal församlingar och pastorer som nog skulle betecknas som evangelikala med tydliga yttringar från arvet av väckelserörelse och bibeltrohet. Samma situation finns inom Svenska kyrkan med OAS och New Wine som har vissa drag av pingstkarismatiska väckelserörelser.

Teologiska yttringar

Men hur ser då den teologiska grunden ut bakom de olika yttringarna?  Då blir det svårare för en som är vanlig läsare att följa “tänket”. Kanske är det just det som är en del av knuten, Teologin som metodisk specialitet är ju inom akademin ett hantverk som måste vara fritt från kristen tro och bygga på vetenskaplig metod och evident. Här skiljer sig predikantutbildningen markant från Baptisternas gamla “Betelseminariet” eller pingströrelsens bibelskolor eller Livets ords utbildning av predikanter/evangelister. Balansen mellan akademin och tillämpad mission kan skapa frustration med mer eller mindre medvetna begränsningar. Vågar vi förkunna inkarnationen? Uppstod Jesus kropp? Kunde Jesus verkligen uppstå från sin död? Fick den blinde mannen verkligen en syn eller var det en metafor? Fanns det en ark? Ha Moses överhuvud taget funnits?

Fanns Davids stad. Om bibelsyn och verkligheten. Arkeologin som predikant.

Frågan som varje bibelläsare ställer sig är Bibelns substans i förhållande till min egen förmåga att förstå text i sökande efter Gud.

Spåren av den bibliska berättelsen kan ibland överraska:

( http://www.shalom.se/arkeologerna-om-david/ )

Vem vet, den israeliska arkeologin söker med vetenskapliga metoder den bibliska berättelsen och finner vad man söker. Kanske finns arken….. Eller var det en metafor. “David metaforen” slogs sönder när arkeologerna i den hittade Davids palats fanns mynt präglade från den tiden med sigill som verifierade…. Så verkligheten korrigerade metaforen.

Om bibelsyn

I olika blogginlägg i Sändaren och här har representanter återkommit till följande uttryck: “Det handlar om bibelsyn“. Så som icke teolog utan intresserad läsare har jag försökt förstå bibelsyns begreppet kopplat till hur vi kan uppfatta orden idag. Läser man till exempel Equmeniakyrkans teologiska grund ser man en tydlig struktur utarbetad av vetenskapligt utbildade teologer verksamma inom den kyrkan

Det finns olika sätt att förhålla sig till Guds ord och dessa förhållningssätt är grunden för konkreta ställningstaganden till den egna personliga eller kyrkoorienterade analysen om vad som är Guds ord och vilja.

Paulus och kyrkoledaren Sofia Camnerin i Equmeniayrkan. Ett av flera exempel..

Sofia Camnerin, bitr kyrkoledare. Tycker inte att aposteln Paulus fattat det där om synd.

Konkret visar sig  tolkningsfrågorna inom ett antal olika områden som nog är väl kända. Som tydliga uppenbara exempel kan nämnas: synen på Paulus och Bibelns skrivningar om homosexualitet. http://www.sandaren.se/nyhet/overtygad-om-att-homosexualitet-inte-ar-synd ) Är kyrkoledarens bibelsyn och analys av Paulus ord det som kyrkan står för. Det är svårt att tro det. Det finns ju massor av församlingar inom ramen för den kyrka hon leder som bevisligen förkunnar ett traditionellt kristet budskap. Men varför tillåts ledarna förkunna det som kan läsas. Har kyrkoledaren och hennes medarbetare förkastat Paulus och ansett att hans bästa tid var då och inte nu och nu gäller andra sanningar? Mer politiskt korrekta och anpassade till såväl Aftonbladet som Socialstyrelsen.

Paulus, förstod han inte vad han skrev och till vilka han riktade sina brev?

Vet biträdande kyrkoledaren  mer om Guds mening såsom de redovisats i Bibeln än det som Paulus förmedlade?

Ett alternativt mer klassiskt synsätt än det som Sofia Camnerin för fram kan ses hä nedan. Varje läsare kan själv bedöma innehållet.r: http://www.bibleinfo.com/sv/topics/homosexualitet 

Finns det flera vägar till Gud?

Med en liberal bibelsyn följer en rad frågor som illustration. Uppfattningen om förhållandet mellan Gud som den ende guden och den muslimska Gudsbilden är en. “Det finns många vägar till Gud” proklamerade Equmeniakyrkans teologi kyrkoledarna genom Sofia Camnerin  i tidningen Sändaren. Detta har redovisat här tidigare. Se följande länk som är Camnerins ursprungsinlägg författat gemensamt med en imam och en rabbin: http://www.sandaren.se/debatt/sofia-camnerin-samma-gud-men-olika-uppfattning)

Michael Grenholm skrev en insändare i Dagen som rätt kortfattat innehåller en annorlunda uppfattning värd att betrakta, ( https://www.dagen.se/debatt/muslimerna-tillber-en-gud-som-inte-finns-1.699325  )

 

Åke Bonnier Biskop Skara

Åke Bonnier, biskop i Skara har värderingar som ligger nära Equmeniakyrkans ledare och utgör ett bra exempel på en liberal teologi: (     https://www.dagen.se/debatt/ake-bonnier-gud-ar-bortom-alla-varldens-religioner-1.702238  )

En mer djupgående kommentar till Bonniers tankar som verkar delas av Camnerin skrevs av “IT pastorn Lars Gunther ordinerad pastor i Equmeniakyrkan. Så här utvecklar han sin syn: (   http://itpastorn.nu/om-fralsning-utanfor-tron-pa-evangeliet/   )

Synen på Bibelns beskrivning av Jesu underverk

Synen på Jesu under såsom de redovisats i Bibeln har också belysts i denna blogg. Här finns många olika varianter och teorier i synsätt. Kan det vara sant så som det står eller är ordet uttryck för en slags ideologisk ambition att beskriva Guds storhet och makt? Som några exempel på detta kan man fundera över; Inkarnationen dvs Guds interventering av ett foster i oskulden Marias livmoder. Symbolik eller realitet? (http://www.sandaren.se/debatt/forhastat-pasta-att-vi-tillber-olika-gudar ) “Jesus kallas Guds son, men ingen menar att mannen Gud gjorde kvinnan Maria gravid med sin sperma, utan språket uppfattas självklart figurativt, metaforiskt, symboliskt” (citat av Kazen) Guds avsikt med den egna sonens lidande för vår skull. ( Fritt efter Tomas Kazen )(https://www.dagen.se/debatt/jesu-dod-var-inget-offer-utan-en-avrattning-1.104099)

Jesus och symboliken metaforisk förkunnelse

Tomas Kazen professor vid THS har i olika inlägg bland annat i Sändaren uttryckt sin frustration avseende bristen på teologisk förståelse för Bibelns metaforiska utsagor.

Jayne Svenssungson akademiledamot skrev en artikel om detta:

http://tidskrift.nu/artikel.php?Id=2256

Särskilt värt att notera är följande text från henne:

Det jag vill uppmärksamma med de här olika exemplen är att vi alla befinner oss på en skala där vi någonstans drar en gräns mellan fakta och fiktion, där talet om fiktion, bör understrykas, inte innebär ett ringare sanningsanspråk än talet om att texten skulle representera ett historiskt faktatillstånd. Det intressanta, när man granskar debatten, är att denna gränsdragning är av tämligen kontingent karaktär. Tar vi KG Hammars position som exempel, hör han till dem som tydligt markerat att han personligen inte betraktar vare sig berättelsen om när Jesus går på vattnet eller jungfrufödseln som återgivningar av historiska sakförhållanden. Däremot har han i flera intervjusammanhang understrukit vikten av att inte kompromissa bort uppståndelsen som en historisk händelse som är av avgörande betydelse för den kristna tron.3

Men detta är ingen självskriven gränsdragning. Någon månad efter att debatten i Svenska Dagbladet klingat av utbröt en fortsättningsdebatt i tidningen Sändaren, Missions- och Baptistkyrkornas gemensamma organ. I en artikel som fick vågorna att gå höga inom dessa samfund gick Thomas Kazen, lektor i exegetik vid Teologiska Högskolan och tillika pastor i Missionskyrkan, till attack mot föreställningen att uppståndelsen måste tolkas i historiska, bokstavliga eller fysiska termer, snarare än i visionära termer. I själva verket, argumenterade Kazen, går en sådan föreställning hand i hand med en modern, sekulariserad världsbild, där man på ett självklart sätt utgår från att endast yttre stimuli kan orsaka sanna eller verkliga intryck, vilket innebär att man tvingas hävda att Jesus uppståndelse var fysisk och materiell.4

Vad vill jag då ha sagt med denna exposé över debattdeltagarnas olika positioner på skalan mellan fakta och fiktion beträffande berättelserna om Jesu liv och verk, liksom över den intellektuella osämja dessa skiftande positioner medförde? Låt mig först understryka att mitt ärende här inte är att komma med ytterligare ett förslag till var gränsen mellan fakta och fiktion bör dras i det bibliska material som utgör grund för den kristna tron. Vad jag är intresserad av är snarare att föra upp hela diskussionen ett steg och reflektera över möjligheten att föra ett konstruktivt och substantiellt teologiskt samtaltrots eller kanske till och med i kraft av de tydliga meningsskiljaktligheter som kom i dagen i och med förra vinterns debatt. Jag återkommer alltså här till vad jag inledningsvis beskrev som bristen på teologi i debatten.”

Finns specifika styrande dokument som baptister tillämpar fullt ut ?

I introduktionen på denna blogg finns en kort sammanfattning av hur baptismen i Sverige har sett på och förhållit sig till formella beskrivningar av den kristna  tron.

http://www.klassiskbaptism.se/sida-3.html

Den väl kände baptistpredikanten Billy Graham tog initiativ till en världsomspännande konkretisering av den evangeliska tron som utformades i det som kallas Lausannerörelsen.  Dokumentet antogs i juli 1974 och vid mötet deltog över 2300 kristna från 150 nationer,

Billy Graham, baptistisk världsevangelist tog initiativ till Lausannedeklarationen 1974

Lausannedeklarationen är en evangelikal kristen trosbekännelse med inriktning på mission och evangelisation, Lausannedeklaration blev grunden för Lausannerörelsen (Lausanne Committee for World Evangelization). Flera kristna samfund och missionsorganisationer har senare antagit Lausannedeklarationen som ideologiskt dokument för sitt eget arbete. Detta på grund av att dokumentet sammanfattar centrala ståndpunkter rörande teologi, evangelisation och mission.

I Sverige valde såväl Bapistsamfundet, Missionsförbundet och Svenska kyrkan att inte att formellt följa med med in i rörelsen och texterna. Dåvarande ÖM, pingströrelsen m.fl. tog ställning för. Det fanns säkert goda och väl utvecklade argument för dessa olika ställningstagande till Lausanne som det inte finns någon anledning alls att ifrågasätta,

Här nedan följer dock en länk kring deklarationen:

Lausannedeklarationen

Manilamanifestet är en evangelikal kristen trosbekännelse med inriktning på mission och evangelisation, antagen vid en internationell kongress för världsevangelisation i Manila, Filippinerna 1989. Vid mötet deltog över 4 000 kristna från mer än 170 länder.

Kongressen arrangerades av Lausannerörelsen (Lausanne Committee for World Evangelization) och Manilamanifestet är en fortsättning på  Lausannedeklarationen som antogs i juli1974 i Lausanne i Schweiz.

Här nedan en länk till detta manifest som är mer utvecklat och med mer text än det som skrevs ned 1974.

https://web.archive.org/web/20090615171407/http://www.lausanne.org/sv/manila-1989/manila-manifesto.html

Har detta då med frikyrkan att göra och inte bara med Svenska kyrkan?

Vid läsningen av dokumenten ser man snart en mycket stor skillnad mellan den tillämpade kristna teologin som kanske är huvudfåran i vissa kyrkor men som är mindre tydlig i andra eller i lokala församlingar.

Teologiskt tycks det handla det om två motsatta paradigm. Den avgörande frågan kanske blir synen på Bibel och bekännelse. Lite grovt: folkyrkotanken utvecklad i statskyrkan med “alla skall med”, låga trösklar och föräldrar och traditioner avgör om du är kristen eller ej oaktat du tror på Gud eller Guds ord. Mot denna kyrkotanke finns frikyrkan med Frälsningsarmens botbänk eller pingstkarismatiska yttringar och tro. Den historisk-kritiska bibelforskningen har nog varit den avgörande förändringskraften i riktning mot liberal teologi. I många akademiska miljöer odlas teologi som vill bryta upp från klassisk kristendom, och från dessa går ledande teologer både till kyrka och frikyrka. De stora frågorna i svensk kristenhet i dag är därför inte dopfrågan eller synen på församlingen, även om de är viktiga. Det verkar som om bibelsynen är nyckeln som skiljer och håller samman.

Hur blir det som det blir: Deformation eller reformation

Anders Gerdmar. Teologie doktor. Rektor för statligt oberoende Skandinavisk teologisk högskola

Anders Gerdmar har uttryckt sig så här:

http://www.varldenidag.se/tro-och-liv/deformation-och-reformation-det-teologiska-aret-2013/cbbmlD!u8Hrz4o7lgy9BaM25S2nSg/

Har detta då med frikyrkan att göra och inte bara med Svenska kyrkan? Ja, teologiskt handlar det om två motsatta paradigm och historiskt sett har den avgörande frågan varit synen på Bibel och bekännelse. Den historisk-kritiska bibelforskningen har varit den avgörande förändringskraften i riktning mot liberal teologi. I många akademiska miljöer odlas teologi som vill bryta upp från klassisk kristendom, och från dessa går ledande teologer både till kyrka och frikyrka. De stora frågorna i svensk kristenhet i dag är därför inte dopfrågan eller synen på församlingen, även om de är viktiga. Det val kyrka och frikyrka står inför är mellan två paradigm, ett i linje med Bibeln och kyrkans bekännelse. Vem är Jesus? Är han Gud som blev människa utan mans medverkan, som blev ett soningsoffer på korset, som fysiskt uppstod från de döda och som nu lever. Och som är närvarande i sin kropp, kyrkan. Eller är han något annat, som modern teologi har skapat? Är den nya jesusbilden reformation eller deformation?

Kanske är det en fråga för varje läsare. Eller….?

lg