Vem vann valet?

Så har det skett ett sk kyrkoval. För en baptist är det en helt obegriplig tillställning. En rest av en tid där politik och religion hörde samman. Enbart till en del har de sekulära partierna släppt greppet om Kristi kropp. De icke troende finns med och styr och de som tror lite och gilar bröllop, kärlek, barndop och begravningar får fortsatt påverka kyrkan i HBTQ frågor och solceller.

Men Jesus då?

Vem vann valet?

Själva frågeställningen är underlig. Hur ser man på val av äldste i Filadelfia. Vannn någon eller förlorade någon vid ett sådant val? Eller Equmeniakyrkan för all del.

Och hur kan man överhuvud taget kalla evangeliskt arete för ”politik” Politik för kyrkan…kyrkopolitik.

Valets vinnare kan inte finnas.

Valets förlorare är det evangeliska bibeltrogna arbetet.

Mer än någonsin behövs evangeliskt troende trogna krafter. Oavsett vilken formell organisation ett yttre skal visar upp.

Bibliska val av församlingsledare

  • Apg. ”Vi måste gå igenom många lidanden för att komma in i Guds rike”, sade de. 23I varje församling utsåg de också äldste, och efter bön och fasta anförtrodde de dem åt den herre som de hade kommit till tro på.”
  • Apg. 15:22 och 28: ”Då beslöt apostlarna, de äldste och hela församlingen…Den helige Ande och vi har nämligen beslutat…”
  • BIBLISKT LEDARSKAP: ÄLDSTE. HAR KYRKOPOLITIKERNA GLÖMT DETTA ELLER??

  • Äldstes uppgift skulle vara att styra och leda församlingen och ha en herdes tjänst. Rom 12:8, 1 Thess 5:12 samt 1 Tim 3:4, 5; 5:17 ansågs beskriva föreståndarna och deras uppgifter och de olika formerna av det grekiska verbet proistämi, översätts ”ställa fram i spetsen som anförare, ledare eller som skydd, eller som försvar” och även att ”förestå”, ”förvalta”, ”regera”. Episkópus i Apg 20:28 översätts föreståndare, tillsyningsmän. För att fullfölja denna uppgift sågs behov av flera äldste i varje lokalförsamling. De kunde då gemensamt rådgöra om vad som i olika situationer var bäst för församlingen. Apg 15 sågs som en illustration av hur viktiga frågor togs upp i församlingen, nämligen att de ledande bröderna först möttes för överläggning och under bön sökte sig fram till klarhet i frågan, så att de sedan kunde komma med förslag till församlingen.
  • En fundering är hur man kan se på valet till ledare för kyrkan dvs församlingen i ljuset v de texter som citerats ovan samt sammanställningen avseende ”Äldste” roll och uppgifter på biblisk grund.

Finns det kyrkopolitik?

Denna söndag är det kyrkoval. Den fria kyrkoorganisationen Svenska kyrkan har en valdag där representanter för ledning och ansvar för evangeliskt arbete och förvaltning av kyrkans resurser.

Sekulära eller rent av ateistiska partier nominerar ”kyrkopolitiker” för dessa uppdrag.

Vissa partier ställer upp med ledamöter som är öppet ”icke-troende” för att leda det evangeliska arbetet.

I dagens TV soffa anförde en präst vikten i att rösta även om man inte är aktiv i kyrkan. Nånstans berörs man ju av kyrkan. Kanske begravning, vigsel eller dop av vänners eller egna barn.

Med sorg i hjärtat lyssnar jag in dem andliga ledarens budskap. Statskyrkans administrativa servicetänkande finns kvar. Den politiska nerven därtill. Låt oss rösta på oss så att de där andra inte får komma till tals.Ja så låter debatten. Innan valprocesen startade sökte ett politiskt parti tilltänkta politiker genom att annonsera efter hugade kyrkopolitiker. Inriktningen var att skydda HBTQ frågan, jämställdhet, miljöfrågor etc Inte ett ord om Jesus och omvändelse och efterföljelse.

Att utnyttja ”sin rätt” att stoppa knepiga partier verkar vara viktigare än att göra Jesus känd.

Det är dags att bryta banden mellan partipolitik och kyrka. Resterna av statskyrkosystemet lever kvar, Låt oss gemensamt uppmana de sekulära partierna att lämna kristna församlingar och organisationerna. Varje församling måste ledas av dem som i biblisk ordning har uppdraget:

Rom 12:

  1. 4Ty liksom vi har en enda kropp men många lemmar, alla med olika uppgifter, 5så utgör vi, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. 6Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro,7tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, 8tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.
  2. ! Tim 3;

    Församlingsledaren och hans medhjälpare

    Den som önskar bli församlingsledare eftersträvar ett viktigt arbete måste församlingsledaren vara höjd över allt klander, gift bara en gång, nykter, behärskad, anständig, gästfri och en god lärare. Han får inte missbruka vin och inte vara hårdhänt utan skall vara försynt och fridsam och fri från penningbegär. Han skall kunna styra sitt hus och få sina barn att underordna sig, allt i värdiga former. För hur skall någon som inte kan styra sitt eget hus kunna ta hand om Guds församling? Han får inte vara nyomvänd, så att han blir högmodig och faller under djävulens dom. Dessutom måste han ha gott rykte bland utomstående, så att han inte blir förhånad och går i djävulens fälla.

    På samma sätt skall medhjälparna vara värdiga och uppriktiga. De får inte vara begivna på vin eller lystna på pengar. De skall förena trons hemlighet med ett rent uppsåt först skall också de prövas, sedan får de bli medhjälpare om det inte finns något att anföra mot dem de kvinnor skall de på samma sätt uppträda värdigt, inte förtala någon utan vara nyktra och pålitliga i allt. En medhjälpare får inte vara gift mer än en gång och skall kunna styra sina barn och sitt hus. som sköter sin tjänst väl får en god ställning och kan visa stor frimodighet i sin tro på Kristus Jesus.

I den klassiska baptismens utveckling i den lokala församlingens uppbyggnad utgjorde bibeltexterna grunden för tänkandet och arbetet.

Kanske vore det ytterst lämpligt att också Svenska kyrkans arbete och val av församlingens ledare med olika uppdrag, hade samma grund. Om man nu vill se Svenska kyrkan som kyrka och inte som ett samhällets och politikens serviceorgan.

Några råd eller ”teser” för reformation:

1.Skilj politiken från kyrkan!

2.Skilj kyrkan från politiken.

3 Befria kyrkoledarna från politik begreppet.

4. Återinför begrepp som församlingsledning och kyrkoledning.

5. Ta bort begrepp ”kyrkopolitik” Den bör inte ens finnas6. Ta bort den juridiska vigselrätten från kyrkan.

7. Så länge som kyrkan väljer att ha kvar sitt system med kyrkopolitiska val är det rimligt att kyrkan formulerar att krav en grundlägggande förutsättning: De som verkar inom kyrkans ledningsorganisation, församling stift och kyrkomöte måste personligen ta ställning till och bekänna sin personliga tro som en del av kyrkans formella trosbekännelse:

 

Trosbekännelsen
Vi tror på Gud Fader allsmäktig,
himmelens och jordens skapare.

Vi tror ock på Jesus Kristus,
hans enfödde Son, vår Herre,
vilken är avlad av den helige Ande,
född av jungfrun Maria,
pinad under Pontius Pilatus,
korsfäst, död och begraven,
nederstigen till dödsriket,
på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda,
uppstigen till himmelen,
sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida,
därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.

Vi tror ock på den helige Ande,
en helig allmännelig kyrka,
de heligas samfund, syndernas förlåtelse,
de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

Att begrunda

Kyrkan kanske skall överväga att ändra vissa delar av sin ärvda traditionellt politiska styrning från stats makterna och deras politiska hantverkare:

Gustav Vasa inte bara skidåkare. Lade samman kyrkan och politiken till sin maktutövning

Politiskt vald facklig och politisk ledare Numera kyrkopolitisk ledare

 

 

Artur Engberg Minister som ville omvandla kyrkan till Salighetsverk som en del av omdaningen av den socialistiska politiken

 

V

 

 

 

 

 

V

Billig nåd erbjuds! Dyr nåd är dyrbart en gåva, livsnödvändig! Del 2 av 2.

Vad kan vi göra och vad kan det ge???

Häromdagen läste jag i en tidning en artikel skriven av en docent i teologi vid Uppsala  universitet (Gerdmar). Den handlade om ett besök i vårt land av grupper av kristna från Indonesien och Tanzania. De bad och ropade en mängd arabisktalande med svenska flaggor i händerna. För Sverige. Vad är det som händer? Ledaren för Tanzaniateamet Jackson Sangiza sa: ”Vi är era barn, vi är frukten av mission från Sverige och vi är så tacksamma för att ni kom med ljuset till Afrika. Men Sverige har dött”.

Orden skakade om mig: Sverige har dött. Han menar det Sverige som sände missionärerna och som gav dem en kristendom som nu lever starkare där än här. Han berättade om en bönekonferens där 5 000 bedjare bad tio timmar i sträck och svenska flaggan var på podiet hela tiden. För Sverige.De började dagen med stor nöd för vårt land, att det var för sent att bota landet. Men när dagen var slut fick de hopp, att utvecklingen skulle vända, att elden skulle komma tillbaka och teamet upplevde att de skulle åka till Sverige för att be.

 Vi kom för att fasta och be och gråta i 21 dagar”, sa Jackson, och teamet bekostade sina egna resor till vårt land. Några var kvar här hela fyra veckor och bad på strategiska platser i Stockholm.

Pastor Jackson Sangiza, Tanzania (mitten)

 

 

Hur ser våra kristna från Tanzania på utvecklingen i Sverige?

Gruppen fick ett profetiskt ord: ”Sveriges regering har öppnat dörrar för islam som är fientlig mot mig! Det finns onda planer att slakta mycket folk, så att mycket blod utgjuts.”När vi beskriver för de afrikanska vännerna hur det ser ut i landet och i svensk kristenhet, inser vi hur vi har fallit. Islams inflytande, förvirringen kring äktenskap, sex, homosexualitet, könsidentitet, kriminalitet. Att homoagendan till och med påverkar kyrkorna. ”Här krävs uthållig bön och mycket tårar”, var Sangizas kommentar.

”Frågan är om inte detta är vad som hänt med oss. Vi blir ”vana” vid synden. Vi matas med bilder och ord som vi egentligen inte skulle låta påverka oss. Sådant vi inte ens ska nämna ibland oss (Ef 5:3) blir vardagsmat. Men vi förstår inte att församlingen blivit alltmer lik världen. Bönemötena avfolkas, mänskliga metoder vinner över den som alltid fungerar, bönen.” (Germar)

Våra syskon från Afrika, Indonesien och arabvärlden visar oss varifrån vi har fallit. Men också att det finns en väg, den helhjärtade bönens väg. Men då är det inte ett snabbt tillägg till bordsbönen utan en sådan bönens ande som får oss att be uthålligt. Och den ger resultat. För det Gud har lovat är sant. Om vi omvänder oss och ber ska Gud höra det från himlen och skaffa bot åt vårt land (2 Krön 7:14). ”Över de nordiska länderna ska jag utgjuta min Ande”, säger Herren

Så går ordet i uppfyllelse igen. Det vi gjort gör de för oss nu hade de behov och såg kanske inte det. Nu har vi behov och ser kanske inte det: Eller vill måhända inte se.

Men:

-Det finns en väg tillbaka. EN väg med dyrbar nåd.

 

LG

Billig nåd erbjuds gratis. Del 1 av 2.

Bakgrund och återblick

I fyra alltför långa avsnitt har på bloggen har jag den senaste månaden redogjort noga för och försökt förstå och analysera hur den kyrka jag tillhör agerar som den gör inom några områden. Utgångspunkten har varit nyheter och information från Equmeniakyrkans tidning Sändaren. Där har redovisats att kyrkans och dess andliga ledare gör följande:

  • sponsrar en tillställning som öppet verkar för pisk sex, sadomachosism, polysexuella relationer, svälja dildo-träning i gruppform, utbildning om hur man skall undvika svartsjuka vid polysexuella relationer, mingel i avsikt att hitta nya partner för dylika relationer osv. Visst var dessa aktiviter inte dominerande vid den senaste PRIDE festivalen i Stockholm. Men kyrkan deltog och paraderade för helheten och har inte markerat ens gränser mellan ovanstående aktiviteter och annan verksamhet av mer traditionell art för information kring sexuell identitet. Visst fanns nakendansen offentligt tydlig men uppmärksammades oerhört mindre än när ett svensk statsråd besökte en liknande tillställning arrangerad i mörka rum. Den heterosexuelle makthavare fick då kvickt fick lämna alla offentliga uppdrag i alla fall för en tid.. Mycket olämpligt uppträdande från en makthavare och logiska konsekvenser utifrån svensk politisk samhällsetik. Anders Borg visade sitt könsorgan på privat fest och fick med likartad logik direkt lämna ett antal uppdrag inom näringslivet.
  • Den kyrkliga etiken för Pride verkar vara helt annorlunda och därtill vara bunden till begreppet kärlek. ”All kärlek är bra” ”Kärleksfullheten flödar”. Piskorna får denna kärleksfullhet att få kvinnorstjärtar att bli rödstrimmiga av lust och maktklekar. Jämställdhet och frigörelse till olika former av relationer upplevs som demokrati och nödvändig normbrytning.
  • Equmeniakyrkans tidning förmår inte att se skillnaden mellan bursex och samtal om identitet. Eller att ta avstånd från dildoträning i grupp.
  • Frikyrkliga offermedel används för att stödja detta och rapporteringen i Sändaren visar att kyrkans höga andliga ledare verkar utomordentligt stolta över detta. Ett slags kärleksoffer.

Kan det vara så?

Det jag sett och tagit del av. De reaktioner som kyrkans egen tidning redovisade mm gjorde mig faktiskt bestört. Är det min kyrka som arbetar så? Var det så landets baptistförsamlingar tänkte när de ville gå samman med de fina syskonen i missionskyrkan. Var det så ”missionarna” tänkte på Hönö, Vårgårda i Värmland eller Smögen när de ville gå samman med baptisterna?

Jag tror inte det. Varför reagerar ingen då? I kyrkoledning? I församlingar? I kyrkostyrelsen? I regionråden? Kan det vara så att de inte våga, kan eller orkar eller så att det accepterar detta och ser det som Equmeniakyrkans nya moderna evangelium?!!

Finns förklaringar utanför dagskontexten?

För att komma vidare ur min sorg och bestörtning över den kyrka jag tillhört i över 40 år gick jag till Bibeln och annan litteratur för att försöka förstå.

Utifrån Matteus 7 tar jag till mig detta:

  • Gå in genom den trånga porten Den breda vägen genom vilka många går leder inte till livet, utan till fördärvet. Den smala krokiga vägen genom den port som är trång och som många inte tar sig igenom, ja den vägen leder till livet.

Man kan ju fundera lite på detta budskap och dess betydelse för mig. Är den väg jag går på den breda eller smala vägen. Har jag gått igenom den trånga porten eller följt den livets motorväg som inte längre gör det möjligt för mig på grund av fartens berusning att ens se passager mellan olika ”länder”.

Här möts jag av en slags paradox. Den öppna famnen. Välkomnandet av oss alla. Men en tydlig antydan om att det inte kommer att bli så enkelt, att man bara kan hänga på flödet av allehanda tankar och liv. Jesus vill markera något mera. Och det markeras: Det är inget enkelt att följa honom.

Efterföljelse. Tankar och text av Dietrich Bonhoeffer. Dyr och billig nåd.

Jag tänker på Dietrich Bonhoeffer. Han skrev ju i boken Efterföljelse om det som kallas BILLIG nåd och DYRBAR nåd. Stämmer hans tankar med det vi kan se nu?

Dietrich Bonhoeffer

Billig nåd är vår kyrkas dödsfiende. Idag gäller vår kamp den billiga nåden. Billig nåd betyder nåd som gottköpsvara, bortslumpad förlåtelse, bortslumpad tröst, sakrament till nedsatta priser, nåd som kyrkans outtömliga förrådskammare, varifrån den öses ut, tanklöst och gränslöst med lättfärdiga händer; en nåd utan priser, utan kostnad.”

 Jag upplever att vi och jag tänker och talar i välvilja om att erbjuda en lätt tillgänglig tro. Det skall vara låga trösklar in till kyrkan. Det är ju helt rätt i sig. Absolut. Men sen då? Är det bara att köra på? Kan det Bonhoeffer skrev kanske liknas vid en” billig nåd”, en nåd som inte kostar oss något. SÅ är det inte med det kristna livet

Vi gör Guds kärlek till föreställning och menar att allt överskyls av den. Det är bekväm för att täcka över våra synder – de som vi inte ångrar och inte på allvar vill bli fria ifrån. Om vi resonerar så då förnekar vi Guds ord. Gud tål inte synd.Vi söker alltför ofta en rättfärdiggörelse av synden, inte av syndaren. Vi vill ha förståelse, inte förlåtelse.

Detta är inget en nåd utan pris, nåd utan kors. Urvattnat.

Men det finns ett annat sätt att förstå nåd på. Det är en nåd som också kallar oss till bekännelse, omvändelse och efterföljelse. En nåd som fördömer synden, men gör syndaren rättfärdig. En nåd som är Guds helgedom och egendom.

Detta är den dyra nåden. Den är dyr eftersom den gör något mer med oss. Dyr eftersom den kallar oss att följa. Dyr eftersom det är Jesus Kristus själv som kallar. Dyr eftersom den kostar en människa livet, men därefter också skänker henne Livet.

Dyr framför allt för att den har kostat Gud något, ett pris som hans egen Son fick betala: ”Gud har köpt er och priset är betalt!” (1 Kor 6:20).

Men överallt samlas vi likväl som gamar kring den billiga nådens lära. Idag betalar vi priset för detta. En nödvändig konsekvens av en alltför lättköpt nådesförkunnelse. Som Bonhoeffer uttrycker det:”Man gav ut förkunnelsen och sakramenten billigt, man döpte, man konfirmerade, man gav absolution till ett helt folk, utan att ifrågasätta eller ställa villkor, man gav ut det heliga på grund av mänsklig kärlek till bespottarna och de otroende, man spenderade nådesströmmar utan gräns, men kallelsen att strängt följa Kristus hördes sällan.” (Bonhoeffer)

Den billiga nåden leder bort

VI, var och en och våra också våra församlingar drabbas av förkunnelsen av billig nåd. Det är en förkunnelse som inte har öppnat vägen för oss till Kristus, utan istället stängt den. Den har inte kallat oss in i efterföljelsen, utan uppmuntrat oss att stå kvar utanför Guds famn. Det totalt urvridna budskapet om en kärleksfull Gud som älskar allt och alla har medfört att vi inte längre höjer på ögonbrynen för det oerhörda som det faktiskt innebär att universums Skapare och Herre älskar oss.

Orden om nåden har blivit så fruktansvärt tomma för oss. Vi förstår inte längre varför vi behöver bli förlåtna, varför det är viktigt med sanning, varför vi behöver följa Kristus och göra avkall på saker som världen erbjuder.

Min sammanfattande fundering blir:

Jag kan absolut inte tro eller föreställa mig att Equmeniakyrkan och de delar av Svenska kyrkan som har nästan identisk agenda, i sin grund kan försvara och se det som är som det som är. Men ändå finns det.

Kanske är det en ledningsfråga. Bilden av en ny organisation där ledningsstrukturen är bräcklig. Organisationsbyggandet överskuggar grunduppdraget. Kommunikatörer som är duktiga och många, producerar ytlighetens tankar, lätta att kommunicera och redovisa på powerpoint. Här föds högst naturligt dagsaktuell politisk och medial korrekthet. Man skapar något nytt med energi från liberalteologer och tycker det är en utveckling i kärlek för framtiden. ”Det gamla är förgånget…något nytt…” En del av teologiskt kunniga tycker att bibeln är mer en utmärkt moralisk inspiration än Guds eget ord till oss idag. Men Bibeln beskriver föråldrade mansdominerade tankesätt. ”Fadern” bytts ut och ordet omvandlas. Han- Hon försvinner ur text och handböcker och avkönas för att inte könet som tankekonstruktion skall ”kränka” någon. ”Feministteologi” är modernt och klassisk kristen tro kan gärna få epitetet ”höger” eller till och med ”Extrem höger” (Se Walan, Sändarens ledarskribent).Men kan det verkligen vara så?

Eller är det fel uppfattat?

Se mer i del 2.

 

 

 

Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem. Det är vad lagen och profeterna säger.

LG

 

 

 

 

 

 

När Bibelns ord om och av kärlek blev kidnappat. När friheten i sägs vara något annat än den som finns genom Kristus. När nåden blev billig. Del 4.

2 Tim 4.

Jag besvär dig vid Gud och Kristus Jesus, som skall döma levande och döda, jag besvär dig vid hans ankomst och vid hans rike: 2förkunna ordet, träd upp i tid och otid, vederlägg, tillrättavisa, vädja – tålmodigt och med ständig undervisning. 3Det kommer en tid då människorna inte längre vill lyssna till den sunda läran utan skaffar sig den ene läraren efter den andre, därför att det kliar i dem att få höra sådant som de önskar. 4De slår dövörat till för sanningen och vänder sig till legenderna. 5Men håll alltid huvudet kallt, var beredd att slita ont, gör vad som åligger en förkunnare och fullfölj din tjänst.

I inlägg 1 belystes begreppet eisgesisk bibeltolkning. Med begreppet avses att den som för fram ordet söker bekräfta sin egen övertygelse med ( the interpretation of a text (as of the Bible) by reading into it one’s own ideas”. I Tim 4 vers 3 och 4 finns i bibeltexten exempel på vad som beskrivs med eisgesisk. När Equmeniapastorn Kazen i Göteborg antyder att två kärleksfulla relationer  i gamla testamentet kan innehålla homosexuella relationer syns det vara ett uttryck för att hennes egen egenproducerade teologi.

Sändarens ledare om ”Hat” och Putin och Pride är utformad på samma vis. Mest intressant eller skrämmande är att tidningen skapar inverterade värden på ord. Språkets innehåll har förändrats. Det är en  teknik i likhet med den som Orwell skapade teoretisk/profetiskt  i romanen 1984. En av de värdeord som Sändaren omvandlar är ordet ”Kärlek”.

Allas rätt till kärlek” hotas enligt Sändaren av krafter med högerkaraktär. Sändaren bygger sitt påstående på värderingar om läget i Ryssland, Ukraina och Trumps obalanserade politik. Detta kopplas samman med svensk våldsbejakande nazism och en kristen tidnings hållning till Pridemanifestationer. Att det kan finnas olika åsikter om homosexualitet som en individuell sexuell läggning är en sak. Det behöver alls inte vara ett hot mot allas rätt till kärlek. Om lagstiftaren avsåg att förbjuda detta då kan jag förstå och dela upprördheten. Men att på teologiska grunder ha synpunkter är ju en helt annan fråga. Ingen kristen organisation eller kyrka oaktat inställning till enkönade äktenskap mm har jag sett önskat ett förbud mot kärlek. Vare sig homosexuell eller hetero eller Agape den utgivande kärleken.

”Stå upp för allas lika värde.” Att utifrån kristen tro eller en etisk värdering ha synpunkter på ett spektakulärt arrangemang,en demonstration eller social företeelse kan inte alls sägas stå i motsatsförhållande till respekt människovärdet. I biblisk kontext visar ju Jesus tydligt att han inte ser på människor med olika värderingar. Alla är vi Guds barn skapade som en avbild. De som levde och verkade tokigt, enligt hans undervisning, mötte kärlek, med också vägledning till den väg han visade. Gå..och synda inte mer…. Sändaren visar igen ytterligare en Orwellsk omvandling av ordens värde: att ha synpunkter på social och mänsklig företeelse antyds tydligt vara hat och hot  emot alla lika värde. Annan åsikt blev till har och hot. Hur kan det bli så??

Demokrati och mänskliga rättigheter. Kamp för. Extrema högerkrafter som Putin, Trump, Världen idag och sparkad KDU politiker faller under ledarens svepande beskrivning som hot mot demokratin. Kampen för mänskliga rättigheter och demokrati behövs i många länder. Exempel finns i massor. Oftast länder där kvinnas rättigheter är begränsade och religionsfriheten borta. Här finns Saudi, Jemen, Irak, Iran, Nordkorea och väldigt många afrikanska stater. I Turkiet sker en oroande utveckling. I Gaza styr bevisligen korrumperade terrorister. I Palestina struntar presidenten i de fria valen.Kvinnas rättigheter är för övrigt begränsat i många länder med muslimsk identitet.

Men Sändaren berör inte detta hot utan kopplar dessa demokratiska hot med illegalt nazistisk bråk i Sverige och en kristen tidning som skriver mycket om omvändelse, tro, bibelundervisning, dop, karismatiska gåvor, mission, helanden, gudstjänstliv osv.Hur hoten serut i detta fall redovisas inte. Knepigt.

Yttrandefrihet. Sändaren lyfter fram ett ställningstagade om yttrandefriheten. Skribenten tycks förorda en inskränkning av den demokratiska rättigheten. Tidningen uttrycker det så här:

”Yttrandefrihet kommer alltid innebära att människor uttrycker åsikter som andra­ anser förkastliga. Det vi inte får göra är att låta yttrande­friheten bli en ursäkt för att själva vara tysta när vi upplever att andra människor kränks i dess namn”

Att beröra yttrandefrihetens gränser är ingen enkel fråga. Den är dock grundlagsskyddad och i vårt land mycket juridiskt skyddad. I t.ex. Turkiet, Ryssland ja i många länder begränsas den rätt ohämmat. Men i Sverige?

I Sverige, i Bohuslän fick en präst i Svenska kyrkan sparken för att han i en artikel i lokaltidningen skämtat till det eller varit plump i formuleringen kring yttringar från typ Pride RFSL etc, Biskop och prost uttryckte beundran för prästens bibeltrohet och kunskap om Bibeln, men personer medlemmar i Sv Kyrkan kände sig kränkta då de var homosexuella. En anställd präst yttrandefrihet begränsade anställningstryggheten.

Ledarkribenten balanserar på ett vagt underlag; Om människor upplevs bli kränkta eller få ett negativt budskap utifrån samhällets generella värderigar hur ser vi på dessa i förhållande till bibliskt innehåll. Skall enkristen undvika att delge sin tro och övertygelse?

Angela Merkel redde nyligen väl ut skillnaden mellan hennes värdering som politiker och ett ställningstagande i samma ärende där hon som kristen hade en helt annan åsikt än den som hon hade i nationens intresse .

Nu försöker Sändaren greppa kristen klassisk tro och kränga in den i ett världsligt paket. Ett slags religiöst Pride glitter, Evangeliets ord om livet kan väl inte ses som hat? Paulus ord i texten ovan handlar också om att vi skall ta till oss budskapet och inte lockas till olika ledare som bekräftar min egen privata teologi. Här ger Sändaren ett utmärkt exempel på just det som Paulus ord träffande beskriver. Först måste man med kraft understryka att Guds ord absolut inte får uttryckas så att en enskild de facto kränks.Jesus gjorde aldrig så. Men att undanhålla Ordet eller med eisegesisk ambition omvandla det till vad som anges i 2 Tim 4.Den förkunnare som gör så, riskerar ju en annan människas väg till efterföljelse. Då blir det en synnerligen allvarlig handling.

Då förkunnas Den Billiga nåden.  Är det så att den finns och skall erbjudas?

Kärleken är en öppen famn. Att bli ett Guds barn  är en del av en försoning. Barns frihet innehåller frihet, men begränsningar. Lek på motorväg, lek med eld, lek i vatten utan tillsyn är inte kärlek. Lek med omsorg innehåller ej sällan begränsningar. Begränsningarna utifrån Jesus och hans apostlars undervisning är inte hat utan kärlek. Det är gränslösheten och dess utlämnande konsekvenser som kan blir den den skadande kärlekslösheten.

Reformation

Sändarens ledare, Equmeniakyrkans sponsring och stöd för Pride, utan begränsningar, är uppseendeväckande avsteg från frikyrkans historia.

Sändaren och Equmeniakyrkas ledning har uppenbart inte kunnat skilja stöd och support för homosexuella och förtryckta i förhållande i ett samhällsperspektiv och i kristet perspektiv. Det är inte alls bra. Det är inte svårt att se det utbud av allehanda erotiska och olika relationsinriktade yttringar som manifesteras och propageras för på Pridefestivaler. Långt från klassisk kristen tro, om än Sändarens inte delar den uppfattningen

Varför sponsrar vår kyrka Pride festivalen med kyrkans egna medel. Är dessa offrade för sådan verksamhet?

Varje ledare och medlem i kyrkan bör ställa den frågan och hemställa om svar. Utifrån det svaret måste varje medlem, kyrkobesökare ta ställning till varthän man vill skicka sina offrade gåvor.

Ett fokus på den egna församlingen, att inte ge pengar via skattsedeln kan vara medel för att väcka frågorna men också påverka utvecklingen i en annan riktning än viftande av flaggor till stöd för pisksex och relationsanarkister.

Allt är ju inte alls fel i Equmeniakyrkan, det måste tydligt framhållas. Det allra mesta är bra motiverat och bibliskt grundat, Men i vissa stycken, inte alls oviktiga, har kyrkoledningen hamnat utanför den smala vägen och hittat nåd till x-trapris. Billig nåd gömt i liberalteologins värdegemenskap.

Reformationen måste ske inifrån och underifrån, Bön och handlingar, styrning och förändring. Omprioriteringar och nystart, Det är den enda vägen. Kyrkan bör snarast; lämna den politiska och mediala korrektheten. Låt oss studera och följa Bibeln och stå upp för dess värderingar. Inte fragmentariskt, inte med proklamationer som låter bra för örat. Låt oss be om omvandlade hjärtan. Men låt oss älska varandra. Älska med ordets egentliga betydelse. Alla är älskade av Herren. Älska utan det innehåll som etablissemanget skriver på sina gatuplakat och glittrande plymer. Låt oss älska med biblisk inspiration. Förlåta, fördra, men proklamera  Guds rike och hans kärlek. Hans ord bär inga bojor.

LG